LÄS Fig. 1. Franskt lås. ning mellan en fast och en rörlig del el. mellan två rörliga delar. L. för dörrar, lådor etc. kunna med avseende på sättet för låsningen indelas i tre grupper, näml, klinklås, regellås och tillhållningslås. — Klinklås och regel-1 å s äro av enkel typ och icke låsbara i eg. mening. De bestå av en vridbar hasp el. skjutbar regel, som ingriper i en låshake, fästad i t.ex. dörrkarmen. Av likartad typ är det på innerdörrar vanliga s napplåset, med en horisontellt rörlig, fjäderpåverkad sned kolv, ävensom r u 11 å s e t, med vilket stängning åstadkommes genom att en i dörren fästad och i horisontell riktning rörlig rulle med fjäderkraft pressas in i motsvarande urtagning i t.ex. dörrkarmen. — Tillhållningslås äro försedda med anordningar, t i 11 h å 11 a r e, vilka hindra låsregeln att förskjutas, förrän till-hållarna medelst särsk. nyckel lyftas upp, så att regeln blir fri. Tillhållarna återföras vanl. till spärrläge medelst fjädrar. Det äldsta till-hållningslåset är det franska 1. (fig. 1), vilket ännu användes i stor utsträckning. Regeln el. låskolven är på översidan försedd med 3 urlag, i vilka den fjäderpåverkade tillhållarens tapp ingriper. Vid nyckelns kringvridning träffar yttre ändan av nyckelaxet först tillhållar-bygeln, vilken lyfter upp tillhållaren och frigör regeln. Vid fortsatt vridning ingriper axet i ett hak på regelns undersida och förskjuter regeln. För att hindra l:s öppnande med främmande nycklar förses detta vanl. med s.k. i n-r i k t e n. Dessa bestå av i låshuset invändigt fastsatta plåtremsor, vilka bilda koncentriska cirklar med nyckelhålscentrum. Nyckelaxet måste ha motsvarande urskärningar, för att nyckeln skall kunna kringvridas. Fig. 2 visar en del olika former av dylika nyckelax. — Även om ovannämnda 1. äro försedda med de mest invecklade hinder för främmande nycklar, möter det inga större svårigheter att tillverka s.k. huvudnycklar och dyrkar, med vilka 1. kan öppnas. Av denna orsak har man för stäng-ningsanordningar, som skola vara i möjligaste mån dyrkfria, övergått till säkerhetslås. Fig. 2. Nyckelax för franska lås med in-rikten. Dessa äro konstruerade efter kombinationsprin-cipen, vilken innebär, att delarna i 1. skola försättas i visst läge, olika för olika 1., innan detta kan öppnas, öppnandet kan ske anl. med nyckel el. med olika handgrepp. I senare fallet benämnas 1. vanl. bokstavslås. Säkerhetslås med nyckel äro bramahlås, chubblås och yale-lås, vilka alla tre uppkallats efter sina uppfinnare. Bramah låset, sm uppfanns 178*1 av engelsmannen Joseph Bramah, är numera sällsynt och minst dyrkfritt av de tre typerna. Chubblåset uppfanns 1818 av engelsmannen Jeremiah Chubb och är urtypen för de i våningsytlerdörrar ofla använda s.k. patentlåsen. Liksom i det franska 1. finnes en regel b (fig. 3), men denna förreglas icke av en- Fig. 3. Chubblås med nyckel. dast 1 tillhållare utan av flera dylika, vanl. 6 stycken. Dessa tillhållare bestå av tunna metallskivor t, vridbara kring tappen a i låshuset. De äro försedda med öppningar, s.k. fönster, och påverkas av fjädrar d, som återföra dem i låsläge (ss. i fig.), då nyckeln är undanvri-den. I varje tillhållare finnes ett spår n, i vilket det i regeln l fastsatta stiftet s kan röra sig fram och åler, då lillhållaren lyftes upp i visst läge. Då stiftet i regelns yttre el. inre läge glider ur spåret n, faller tillhållaren genom fjäderkraflen ner och stiftet låses då i yllre el. inre fönsteröppningen. Då alla tillhållarna samtidigt lyftas upp, så alt spåret n i alla tillhållarna kommer i en linje mitt för tappen s, kan låset öppnas. Detta sker genom att nyckeln förses med ett hak för varje tillhållare. Vid nyckelns kringvridning lyfter varje hak motsvarande tillhållare och ett särsk. hak skjuter själva regeln fram och åter. Formen på tillhållarnas underkant kan varieras, och därigenom samt genom olika antal tillhållare kunna talrika låskombinationer göras. Y a 1 e låset [jell-] (fig. 4) är uppfunnet av ameri kanaren Linus Yale. Det består av en utvändigt gängad cylinder av metall, i vilken en vridbar låscylinder e är inpassad. I båda cylindrarna finnas urborrningar, vilka passa mot varandra och i vilka fjäderpåverkade stift äro — 1011 — — 1012 —