LÄGENHET vätskor. L. voro vanl. gjorda av djurskinn, så att djurets hals utgjorde öppningen till dem. Ett vin, som råkade i jäsning, kunde lätt spränga en 1., om skinnet var gammalt och dåligt (jfr Matt. 9:17). S.N. Lägenhet, kam., användes i olika bemärkelser. 1) Jordeboks-1., en kameral enhet, en för sig bestående skattlagd fastighet (el. därmed rättsligen likställd skattelagd rättighet, t.ex. fiske), vilken icke åsatts mantal och icke ingår i angränsande hemmans (se d.o.) ägoområde. 2) Tillbehör till hemman, ss. kvarnställe, fisken o.d. 3) Från hemman (”stamhemmanet”) enl. författningar på 1800-talet upplåtet el. avsöndrat område. Se Avsöndring. E.K. Läger, sådan förläggning, som, när truppförband kvarstannar längre tid på en och samma plats, under fältförhållanden ordnas genom uppförande av baracker, hyddor el. dyl. — Konsten att upprätta 1. för truppernas bekvämlighet och skydd har i olika tider och särsk. hos primitiva folkhärar skattats högt. Tidvis har även det befästa 1. kommit att spela en betydande roll för operationer och för stridshand-lingar. Om romarnas läger och ståndläger, ur vilka flera städer växt fram, se C a s t r a. — Under indelningsverkets tid sammandrogos de sv. trupperna i fred i 1. på resp, mötes- och l.-platser, där 1. årl. ordnades i tält, i hyddor el. i baracker, vilka började uppföras mot slutet av 1800-talet. Ärl. återkommande 1. benämndes ståndläger el., där truppsammandragning skett av större antal förband, storläger. — För ordning och skydd inom 1. ut-sättes l.-v a k t. Jfr Lustläger. — Litt.: E. M. Edholm, ”Om sv. härens helsovård med särsk hänsyn till de militära etablissementen” (1880). E.O.B. Lägerarbeten, anordningar för att under förläggning tillgodose trupps behov av skydd mot väderlekens inflytande och i övrigt bidraga till upprätthållande av dess krafter. L. kunna omfatta åtgärder för förläggning (lägerhyddor, baracker m.m.), för uppvärmning och belysning, för kokning, bakning och för erhållande av vatten samt för hygienens tillgodoseende. A.W.G. Lägerfästning, benämning på de första fästningarna med ”detacherade fort”, enär besätt-ningsstyrkan här var så stor, att den ansågs även kunna användas i offensivt syfte. A.W.G. Lägerhydda, benämning såväl å av ris, halm el. plank vid fältförläggning el. förr för freds-bruk (ex. de 1843 å Kronobergshed byggda pyramidformade halmhyddorna) uppförda hyddor, som å de forna mötesplatsernas enklare baracker med stora förläggningslogement och med britsar i 2 rader över varandra. Bj. Lägerkassor, vid truppförbanden förefintliga kassor, vilkas behållning användes för manskapets nytta och trevnad (till föreläsningar, bibi, och idrott) samt för underhåll av parker, planteringar och badplatser m.m. Enskilda 1. tillgodogöras överskottet av marketenteri-och i samband därmed bedriven verksamhet (bageri, läskedrycksberedning m.m.) samt försäljning av köksavfall, allmänna 1. inkomsten vid försäljning av hästspillning o.d. K.f. 5/12 1919 och k.br. 24/n 1922. Bj. Lägerliv, se Camping och Scoutrörelsen. Lägern, Västra och östra, sjöar vid gränsen mellan Småland och Östergötland, avrinna genom Bulsjöån-Sommen-Svartån till Roxen i Motalaström, Västra L., 207 m.ö.h., 12 kvkm. ö s t r a L. 198 m.ö.h., 15 kvkm. S.E-s. Lägersmål, jur., äldre benämning å olovligt könsumgänge mellan man och kvinna, särsk. enkelt 1., d.v.s. sådant som icke var förbundet med något försvårande moment (hor, blodskam, våldtäkt m.m.). Straffet (böter och kyr-koplikt) för det enkla 1. bortföll i Sverige för kvinna 1864, för man (i vissa undantagsfall) 1918 men hade då på länge icke tillämpats. I modern utländsk såväl som sv. rätt bestraffas 1. endast i vissa svårartade fall (med kvinna under viss ålder — i Sverige under 15 år •— el. under användande av hot el. missbruk av vårdnad splikt). Jfr Lönskaläge. Se vidare O t u k t. E.K. Lägervakt, se Läger. Lägervall (från Ity. legerivall, eg.: lägre [-val-l[en],-] {+val- l[en],+} d.v.s. strand åt läsidan, som ett fartyg kommit för nära med risk att stranda), i uttrycket ligga el. råka i 1., d.v.s. i förfall el. vanhävd. E.ll. Lägesenergi, fys., se Energi, sp. 568, och Potentiell energi. Lägesgeometri sysslar uteslutande med sådana egenskaper hos geometriska figurer, vilka endast bero på deras läge i förhållande till varandra, medan måttsbegreppet icke användes. Viktiga begrepp i 1. äro anharmoniska förhållandet, harmonisk delning (se d.o.). H-r. Lägg, sjöv., se Ankare. Lägga bi el. d r e j a b i, manöver, varigenom ett fartygs fart nedbringas till den minsta möjliga (se B i). Lägga ombord, om fartyg: stöta ihop, kollidera, se Ombordläggning. Jfr Bord a. Läggsöm, en gammal, särsk. på kyrkliga, orientaliska och allmogetextilier ofta förekommande prydnadssöm. L. sys så, att mönsterpartiet helt övertäckes med blott invid konturen nedträdda, eljest löst, tätt lagda parallella trådar i någon färg el. metall. Dessa trådar fästas — 1023 — — 1024 —