LÄM ofta bostadsinredning för pråmskepparen och hans familj. H.S-k. Läm, jaktterm, se G i 11 e r. Lämmelsläktet, Lemmus, av fam. råttor bland gnagarna, kännetecknas av kort, tjock kropp, korta ben med breda, på undersidan tätt håriga fotter och starka klor, kort svans och i fällen helt dolda öron. Fjällämmel, L. lemmus, som har en längd av 17 cm., varav svansen utgör 17 mm., är rostgul, på huvudets översida och framryggen svart, på bakryggen brunaktig och på buken gulvit. Den längre vinterpälsen är nästan helt rostgul. Arten, som är utbredd över Skandinaviens fjälltrakter och n. Finland till Vita havet, förekommer ovan barrskogsregionen i björk- och videregionen, där den för ett huvudsaki. nattligt levnadssätt, livnärande sig av gräs och mossa. Ärl. födas flera kullar om 6—8, stundom 10 ungar, av vilka första kullens ungar fortplanta sig under sensommaren. Under det att lämlarna vissa år äro relativt få och blott sällan anträffas, uppträda de andra år oerhört talrikt, ”lämmelår”, och företaga då av okända orsaker vandringar, ”lämmeltåg”, uppåt kalfjällen el. ned i skogsregionen och spridas således långt utanför sitt eg. utbredningsområde. De flesta av dessa vandrande lämlar omkomma, dödas av rovfåglar, rävar och vesslor el. angripas av bakteriesjukdomar. I n. Ryssland och Sibirien ersättes fjällämmeln av den närstående, något mindre sibiriska el. ob 1 ä m m e In, L. obe'nsis, vars ungdräkt är enfärgat brun, och Fjällämmel, Lemmus lemmus. Efter Meer-■vvarth-Soffel. halsbandslämmeln, Dicro'stonyx tor-qua'tus, som är spräcklig i rött, svart och gult, om vintern vit. — Till ett särsk. släkte, Myo'des, hänföres numera s k o g s 1 ä m m e 1 n, M. schisti'color, som har en kroppslängd av 10 och en svanslängd av 2 cm. och är skiffergrå med en rödbrun fläck på bakryggen. Skogs-lämmeln lever i skogsområdena från Jämtland och Ångermanland till Västmanland och Närke. Vanl. relativt sällsynt, uppträder den vissa år talrikt och företager då, om ock i mindre omfattning, vandringar. H.B-n. Lämpa, sjöv., omplacera ett fartygs last el. kolförråd efter uppkommet behov. Län. 1) (eg. lån), förläning av jordområde el. inkomstbringande rättighet oftast ss. ersättning för gjorda el. väntade tjänster; även om det förlänade området el. rättigheten. L. är den mest omfattande nyttjanderätt till annans egendom, som rättshistorien känner. Länsväsendet (se d.o.), vilket eljest behärskade hela samhällslivet i Europa under medeltiden, nådde dock i Sverige ej full utbildning, särsk. så, att 1. ej blevo ärftliga och ej omfattade den vanliga rättskipningen i området Det första 1. här omtalas på Knut Erikssons tid, slutet av 1100-talet, och gällde jarlens underhålls-1. På 1300-talets början grepo 1. mera omkr. sig och in-gingo hädanefter som ett viktigt led i landets förvaltning, för skatteuppbörden och krigsman-skapets underhåll. Större låntagare voro på sin tid hertig Erik Magnusson samt Bo Jonsson Grip. Ehuru l.-indelningen ej blev fullst. och de olika 1. tid efter annan växlade i omfång, splittrade de den äldre landskapsindelningen, vilken dock visat en förunderlig livskraft i folkmedvetandet intill vår tid. Förutom de större slotts-1. med därunder hörande hd, voro ofta enstaka hd el. socknar bortlänade för sig. Förnämligare 1. styrdes av hövitsmän, de mindre 1. av fogdar. Småningom utbildades 4 former för innehav av I.: 1. på avgift, 1. på räkenskap, tjänste-1. och pante-1. Räkenskaps-1. sades under 1400-talet ligga under konungens fatabur. Fördelningen av 1. blev under senare medeltid en maktfråga mellan regering och högadel. Sedan den senare topphuggits av Kristian II 1520 och Gustav Vasa fått makten, underordnade han l.-innehavarna under sitt personliga regemente, 1. minskades i omfång och tilldelades mest lågättade fogdar. Detta system fortsatte ända till Gustav Adolfs tid, då en rent ämbetsmannamässig anordning av lantrege-ringen skapades genom R.F. 1634 och 1. i nutida bemärkelse bildades. Se L. 2) och Länsstyrelse. En med övriga 1. under storhetstiden i viss mån sidordnad företeelse voro hertigdömen, grev- och friherreskapen (se d.o.) — 1027 — — 1028 —