LÄNNA BRUK Länna bruk. del av L. tillhör Åkers styckebruk. — Pastorat: Åker och L., Domprosteriet, Strängnäs stift. M.P. Länna bruk, i Länna stationssamhälle (o. 230 inv.), Almunge s:n, Stockholms län, vid Ros-lagsbanan, 18 km. ö. om Uppsala, tillhör L e n-n a bruks a.-b. (grundat 1912) och omfattar ångsåg, gjuteri, kvarn m.m.; taxeringsvärde 210,000 kr. (1928); aktiekapital 2,i mill. kr. Bolaget äger jordbruksfastigheter omfattande 6,269 har, därav 987 åker; taxeringsvärde 1,174,400 kr. 1758—1905 bedrevs här järntillverkning. Ett dotterbolag till Lenna bruks a.-b. är A.-b. Svenska trähus (se d.o.), som i stor skala bedriver tillverkning av monteringsfärdiga trähus. M.P. Lännäs. 1) Socknar i Västernorrlands län, se Ytterlännäs och överlännäs. 2) S:n i Askers hd, Örebro län, vid länsgrän-sen, s. om Hjälmaren; 102,34 kvkm., därav 100,71 land; 1,883 inv. (1933; 19 inv. pr kvkm.); 28/>8 kvkm. åker (1927; 27,9% av landarealen), 54,84 kvkm. skogsmark. Till L. hör Vinön, Hjälmarens största ö. Egendomar: Segersjö och Berg. — Pastorat i Askers kontrakt, Strängnäs stift. M.P. Läns. 1) Sjöv., se Länsa. 2) L. el. länsa, se Flottledsbyggna der. Länsa, sjöv. 1) Medelst länspumpar el. på annat sätt (seLänsanordningar) undanskaffa i fartyget inkommet vatten; då så skett, säges fartyget vara läns. — 2) I hårt väder segla undan vinden; kallas även ligga på läns (jfr Slör). H.S-k. Länsa, timmerlänsa, se Flottledsbyggna d e r. Länsagronom, agronom anställd hos hushållningssällskap och med uppgift att vara rådgivare inom lantbrukets olika grenar. L. började anställas på 1860-talet. Numera är dessa agronomers tjänstetitel konsulent (se d.o.), i regel med tillägg av verksamhetsgren, t.ex. jordbruks-, husdjurs-, mejerikonsulent o.s.v. Hj.P. Länsanordningar. Å båtar och mindre fartyg utgöras 1. av handpumpar med sugrör till det el. de rum, som skola kunna länsas. Ä maskin drivna handelsfartyg användas dels direkt av propellermaskinen driven maskinlän s-p u m p, dels separata ång- el. elektriskt drivna pumpar, bilge- el. donkeypumpar. Dessa anslutas vanl. till ett länsrörsystem, varigenom fartygets större rum kunna länsas. Sugrören utmynna vanl. i vinkeln mellan marginalplåt och bordläggning, slaget el. engelska bilgen, varför detta länssystem kallas bilge-system. Länspumparna kunna även vara anslutna till ballastsystemet, som användes för fyllning och tömning av vatten i fartygets ballasttankar. — Krigsfartyg länsas dels med stora stormlänspumpar (centrifugalpumpar) och cirkulationspumparna till kondensorerna, dels med hjälplänspumpar. De förra äro ibland anslutna till den s.k. stormlänsledning-e n, som genomgår maskin- och pannrummen. De senare anslutas till hjälplänsledningen, som utsträckes även till för- och akterskeppens olika rum och suga från särsk. länsbrunnar, inbyggda i innerbotlen. Å mindre krigsfartyg ersättas stormlänspumpar med ett flertal 1 ä n s-e j e k t o r e r. 7\Hrn. Länsare, benämning på ett spjut med ett fvåeggat stålblad i spetsen, med vilket harpu-nerade valar (av eskimåerna också säl och Valrosj) dödas. H.W. Länsarkitekt, i byggnadsfrågor sakkunnig tjänsteman vid länsstyrelse. L. förordnas av Byggnadsstyrelsen och har att avgiva av denna el. länsstyrelsen infordrade yttranden i bygg-nadstekniska och stadsplanefrågor ävensom att biträda vid vården av de Statens hus inom distriktet, som stå under Byggnadsstyrelsens inseende. L.-inst. grundar sig på ett beslut av 1917 års riksdag och avser, fullt genomförd, anställandet av en 1. vid varje länsstyrelse. T.v. äro emellertid distrikten vanl. större, då vissa län ha gemensam 1. G.W.W. Länsarkiv, se Landsarkiv. Länsarkivarie, chefen för ett länsarkiv (se Landsarkiv). Länsassessor, se Assessor och Länsstyrelse Länsbaron, se Länsgreve. Länsbokhållare, se Länsstyrelse. Länsbrunn, sjöv., se Länsanordningar. Läns(cell)fängelse, se Cellfängelse. Länseje'ktor, skeppsb., se Länsanordningar och E j e k t o r. Länsgreve, dansk adelstitel, införd 1671. För att skapa en motvikt mot den gamla danska adeln införde den enväldige Kristian V titlarna 1. och länsbaron. L. skulle äga minst 2,500 tunnor hartkorn jord, länsbaronerna minst 1,000 tunnor; de fingo vissa förmåner ss. godsägare, och godsen skulle gå i arv ss. fideikom — 1035 — — 1036 — 7