LÄRARINNORNAS PENSIONSANSTALT Indisk läppbjörn. och tjock, nosen utdragen, läpparna långt fram-skjutbara, benen låga och de stora fotterna försedda med väldiga, skärformade klor. Den långa, toviga pälsen är svart med en hästsko-formad vit fläck på halsen. L. är utbredd över Främre Indien och Ceylon och lever av rötter, frukter och insekter, särsk. termiter och bin. H.B-n. Läppblommiga växter, kransblommiga v., 1 a b i a t e r, Labia'tæ (Verticilla'tæ), diko-tyledon fam. med över 150 släkten och o. 3,000 arter, utbredda över hela jorden, de flesta på n. halvklotet, dock endast ett fåtal i de kalla områdena. De äro huvudsaki. fleråriga örter och halvbuskar, stundom buskar med 4-kan-tig stam, korsvis motsatta, enkla blad, vanl. 2-läppiga blommor, sittande i flocklika knippen i bladvecken och skenbart ordnade i kransar, samt 4-delat fruktämne. Hithörande växter äro i allm. rika på eteriska oljor och kam-ferartade ämnen, varför de ofta nyttjas ss. kryddämnen i hushållet och till beredning av parfymer, kosmetiska medel, likör m.m.; de ha även medicinsk användning. Många 1. odlas ss. prydnadsväxter. L. uppdelas i flera undergrupper, omfattande ett större el. mindre antal släkten; de viktigaste äro: Ajugoi'deæ (TSii'crium, A'jaga, Rosmari'nus); Scutellarioi'deæ (Scu-tella'ria); Lavanduloi'deæ (Lava'ndula); Sta-chyoi'deæ (Marru'bium, Ne'peta, Glecho'ma, Dracoce'phalum, Prune'lla, La'mium, Galeo'p-sis, Stachys, Leonu'rus, Ballo'ta, Beto'nica, Salvi'a, Mona'rda, Meli'ssa, Sature'ja, Hysso'-pus, OrVganum, Thy mus, Majora'na, Mentha, Peri'lla, Elsho'ltzia); Ocimoi'dece (Co'leus, Plec-tra'nthus, Ocimum). A.V-e. Läppcell, bot., stomacell, se Klyvöppningar. Läppfiskar, La'bridæ, fam. bland benfiskarna, som fått sitt namn av att dithörande former ha tjocka, köttiga läppar. L. äro i övrigt utmärkta av att de undre svalgbenen äro sammanvuxna. L. omfatta ett mycket stort antal i varma och tempererade hav förekommande arter. Rörande i sv. vatten förekommande former se Berggyltsläktet, Gräs-s n u 1 t r a, Skärsnultra och S t e n-s n u 11 r a. N.R-n. Läppformigt, bot., om ett oregelbundet, sam-bladigt hylle, vars bräm är delat i 2 olikformiga delar, läppar, en vänd mot stamaxeln, överläppen, och en från stamaxeln, u n-derläppen. A.V-e. Läppljud, språkv., se L a b i a 1 e r. Läpp-pipor, ang. orgelregister, se L a b i alpi p o r, annars, se Biåsinstrument. Läppsporreväxter, Lentibularia'ceæ, Utricula-ria'ceæ, sympetal växtfam. av ord. Persona'tæ, innefattande 5 släkten och över 250 arter, de flesta i tropikerna, och utgörande små örtar-tade, fleråriga vatten- el. sumpväxter, stundom utan rötter, med 5-taliga, oftast läppformiga, sporrebärande blommor, i regel 2 ståndare, en-rummigt fruktämne med fritt, centralt fröfäste och mångrummig kapsel. Bladen visa flerfal-diga morfologiskt-anatomiska, fysiologiska och biologiska egendomligheter, vilka stå i samband med dessa växters insektfångst. De viktigaste släktena äro Utricula'ria och Pingui'-cula. Se vidare Insektätande växter med fig. O.Gz. Läppstift, se Kosmetiska m e de 1. Läraresällskapet, Svenska, bildat i Stockholm 1884, avsåg att utgöra ett föreningsband mellan lärarna vid de allmänna lärov. och vid statens seminarier samt att verka för lärarnas bästa. L. omorganiserades 1913 till Läroverks-lärarnas riksförbund (se d.o.). W.N. Lärarinneförbundet, organ för Sveriges folk-skollärarinneförbund, utges sedan 1915 ss. forts, på ”Förbundet. Tidskr. för S. F.”, grundad 1914, båda red. av Gerda Nyberg. W.N. Lärarinneseminarium, se Flickskole-seminarium och F o 1 k s k o 1 e s e-m i n a r i u m. Lärarinnornas missionsförening (L. M. F.), grundad 1899, har missionärer i Lappland, Indien, Sydafrika, Galla, Kina och för judemis-si n i Österrike, utger ”Meddelande” 1902 ff. S.N. Lärarinnornas pensionsanstalt. Enl. riksdagsbeslut 1910 och k.k. 23/i2 1910 trädde L.p. i verksamhet 1911. Den har till ändamål att bereda pensioner åt den kvinnliga lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna. Rätt att komma i åtnjutande av pension inträder % det år, då delägare fyller 55 år. Skyldighet att avgå inträder 30/g det — 1041 — — 1042 —