LÄRARINNORNAS PENSIONSFÖRENING år, då delägare fyller 60 år. Pension utgår med det belopp, som beräknas motsvara alla de avgifter, som blivit av el. för delägaren erlagda. Genom riksdagsbeslut 1917 och 1921 äger delägare i L. p. rätt att vid 60 år uppbära tilläggspension. Enl. nu (1933) gällande bestämmelser kan pension jämte tilläggspension för föreståndarinna och ämneslärarinna utgå med 2,400 kr., vartill kommer dyrtidstillägg. L. p. förvaltas av styrelsen för Statens pensionsan-stalt under namn av Direktionen över L. p. E.Lbg. Lärarinnornas pcnsionsförening, Svenska, stiftades 1855 i Stockholm på enskilt initiativ. Stadgar fastställdes av Kungl. m:t 1885. Uppgift: att åt lärarinnor bereda livränta (pension) vid fyllda 54 år. Delägare, som Vi 1911 ägde rätt till statsbidrag genom föreningen, kan få sin pensionering uppskjuten till 60 års ålder. Inträde i L. p. kan vinnas av lärarinna, som ej fyllt 45 år och som är anställd vid skola el. i familj. Delägare är skyldig verkställa inbetalningar i viss utsträckning. Vid u] pnådd pensionsålder erhåller delägare livränta, utgående med högst 9 °/o å hennes behållning i föreningens livräntefond. Denna fond uppgick 31/i2 1932 till 1,672,713 kr. En garantifond (381,136 kr. 3I/i2 1932) har till uppgift att garantera föreningens genom livräntefonden åtagna förbindelser till delägarna. E.Lbg. Lärarkollegium, myndighet vid t.ex. Tekniska högsk., Farmaceutiska inst., Gymnastiska cen-tralinst., Karolinska inst., med likartad befogenhet som lärarråd (se d.o.). Lärarmöten (resp, lärarinnemöten, möten anordnade av lärare (lärarinnor) vid sv. undervisningsanstalter för dryftande av gemensamma angelägenheter. Bland 1., som vanl. hållas vartannat el. vart 3:e år, märkas särsk. Allm. sv. läraremötena (sedan 1849), Allm. sv. folkskolläraremötena (sedan 1860, även möte för varje stift, resp, län), Seminarieläraremö-tena och Allm. flickskolemötena (sedan 1879). L:s förhandlingar utgivas i regel i tryck. W.N. Lärarnas vid elementarläroverken nya änke-och pupillkassa utgör en ombildning 1911 av Lärarnas änke- och pupillkassa (stiftad 1878). Skyldighet att vara delägare i kassan åligger bl.a. en var, som är rektor, ord. ämneslärare el. pensionsberättigad övningslä-rare vid allmänt lärov. och folkskolesemina-rium, liksom lärare vid vissa andra undervisningsanstalter. Kassans tillgångar och inkomster utgöras av den gamla änke- och pupillkassan, årliga bidrag från statsmedel, delägarnas avgifter, avkastningar av kassans utlånade el. på annat sätt förändrade tillgångar samt dona tioner. L. inordnades 1926 i Statens pensions-anstalt (se d.o.). W.N. Lärarprov, se Undervisningsprov. Lärarråd, myndighet vid vissa högre undervisningsanstalter (Göteborgs och Stockholms högsk., Skogshögsk., Tandläkarinst., Lant-brukshögsk. i Ultuna och Konsthögsk.), bestående av inspektor (där sådan finnes) samt ord. lärare, med bl.a. uppgift att övervaka undervisningen o.s.v. W.N. Lärarsällskap (lärarinnesällskap), sammanslutningar av lärare (lärarinnor), med ändamål att verka för gemensamma intressen och stärkande av samhörighetskänslan. Bland 1. märkas Modersmålslärarnas förening, Sveriges allm. folkskolelärarförening, Sveriges folkskol-lärarinneförbund, Läroverkslärarnas riksförbund, Sveriges extralärare förening, Semina-rielärareföreningen, Sveriges småskollärarinne-förening. Av 1. anordnas ofta lärarmöten (se d.o.). W.N. Lärbro, s:n i Gotlands n. hd, s. om Kappels-hamnsviken; 104,n kvkm., allt land; 1,405 inv. (1933; 13 inv. pr kvkm.); 20,97 kvkm. åker (1927; 20,i °/o av arealen), 59,ib kvkm. skogsmark. L. är ändstation för Gotlands järnväg. Vid Kap-pelshamnsviken ligger bl.a. Storugns kalkverk, tillhörande A.-b. Gotlands kalkverk. Egendom: Stora Takstens. L. är mycket rikt på fornlämningar, järnåldersgravfält, borglämningar, runstenar, en bronsåldershällristning o.s.v. — Pastorat: L. och Hellvi, N. kontraktet, Visby stift. — Bild se pl. vid Gotland. M.P. Lärda tidningar, litterär och vetenskaplig tidskr., utg. 1745—73 i Stockholms av Lars Salvius (se denne). Den utkom först med 1, från 1748 med 2 n:r i veckan och innehöll anmälningar av nyutkomna böcker, mindre upp satser och dikter, korrespondenser, huvudsaki. från Uppsala, samt redogörelser för Veten-skapsakad:s förhandlingar. Från slutet av 1750-talet biträdde Samuel Loenbom (se denne) vid redigeringen. — Litt.: H. Schück, ”Lars Salvius” (1929). H.E Lärdomshistoria, lat. histo'ria littera'ria, var under äldre tid benämningen på ett läroämne vid univ., vilket gav en inledning till studiet av de enskilda vetenskaperna genom översikter över dessas historia och metoder. L., som urspr. huvudsaki. var en resonerande bibliografi, kom småningom att lägga huvudvikten vid den lärda och den vittra litteraturens historia och övergick så i modern litteraturhistoria (jfr d.o.). Numera betecknar 1. det vetenskap liga studiet av idéer och metoder i de enskilda forskningsgrenarnas utvecklingshistoria. Sedan 1932 finnes vid Uppsala univ. en professur i idé- och lärdomshistoria. H.E. — 1043 — — 1044 —