LÄSNING I BLANDADE ÄMNEN hardsson angrepo prästerskap och gammal-1. med skarpa domar. De kyrkliga myndigheterna sökte förgäves lugna sinnena genom prost-och biskopsvisitationer i Skellefteå (1818—19). Större framgång hade en kungl. undersökningskommission under justitierådet J. Sylvan-der (1819), som åstadkom en tillfällig försoning mellan de stridande grupperna. Mot löfte att avhålla sig från egna utläggningar fingo 1. tillåtelse att samlas till enskilda andaktsöv-ningar (k. br. 21/i 1820). Löftet hölls emellertid icke, och spänningen ökades genom l:s opposition mot ”nyböckerna”, d.v.s. Lindbloms katekes (1810), kyrkohandboken (1811) och Wallins psalmbok (1819), i vilka de upptäckte talrika spår av den förhatliga gärningsläran. 1844 anhöllo ny-I. i Luleå, att regeringen måtte avskaffa dessa böcker el. åtm. befria dem från den nya kyrkohandboken. Då detta avslogs, skilde sig en del av 1. under Johan Riströms ledning från kyrkan (1848 hölls den första separatistiska nattvardsgången). Från det sålunda bildade sektsamfundet separerade 1860 en grupp under ledning av J. Bodell (se denne). Riström övergick sluti. till baptismen. Flertalet ny-1 avvisade under ledning av Anders Larsson tanken på separation och intogo längre fram en välvilligare hållning gentemot kyrkan. Härtill bidrog, att en del präster verkade i l:s anda, t.ex. Anders Rosenius (far till C. O. Rosenius), P. och S. Brandell (se dessa). — F.ö. ha åtskilliga sinsemellan olikartade riktningar betecknats ss. läseri (anhängare till Hoof, Sellergren, Schartau, Rosenius, F. G. Hedberg, Waldenström m.fl.). I nutida populärt språkbruk sammanfaller begreppet 1. ofta med ”frikyrklig”, ”frireligiös”. — Litt.: C. Ed-quist, ”Läseriet i Skelleftebygden under 1800-talet” (1917); C. J. E. Hasselberg, ”Norrländskt fromhetsliv på sjuttonhundratalet” (1919). A.M-n. Läsegel, sjöv., se Ledsegel. Läseri', se Läsare. Läsestuga, mindre läslokal med referensbibi., ofta i förbindelse med folkbibi. Läsida, den för vinden skyddade sidan av ett föremål (jfr Lä). Läska, vapentekn., rengöra (u r d r a g a) ett handeldvapens lopp för avlägsnande av smuts el. oljningsmedel (armol, vaselin el. dyl.). Härtill användes en läskstång (rengörings-läsk) med borstviskare, lappar, blånor el. dyl. R.Sbg. Läskdrycker, se L i m o n a d. Läskelä aktiebolag, aktiekapital 40 mill. fmk, äger såg, träsliperi och pappersbruk samt Lep-päkoski fabriker, omfattande träsliperi, sulfit-cellulosafabrik och pappersbruk, samtliga i Harlu s:n, Viborgs län, Finland. Bolagets års produktion är ung. 6,500 standards sågade trävaror, 15,000 ton mekanisk trämassa, 18,000 ton sulfitcellulosa, 15,000 ton tidn.- och 3,000 ton annat papper. Antalet arbetare är över 600. Läskelä a.-b. äger inalles c:a 100,000 har jord. E.Ed. Läskpapper, se Papper. Läskstång, vapentekn., se L ä s k a. Läsmetoder, olika förfaringssätt vid den första läsundervisningen. I äldre tid fingo barnen först lära namnen på bokstäverna, varefter dessa sammanfogades till stavelser och ord, stavmetoden. Denna läsmetod ansågs olämplig, emedan bokstävernas namn icke motsvara deras ljudvärden. Redan på 1500-talet föreslog V. Ickelsamer, att man i stället skulle utgå från ljuden själva, ljudmetoden. 1 Sverige verkade främst kanslirådet I. A. Lytt-kens för ljudmetodens införande. Vid dess till-lämpning få barnen först lära sig uthöra och efterbilda (ljuda) i föresagda ord ingående ljud. De i samband härmed inlärda tecknen för ljuden benämnas endast med ljuden, som de beteckna. Självljud och medljud sammanställas därefter till ord och dessa småningom till satser och meningar. En variant av ljudmetoden är skrivläsmetoden, varvid läsning och skrivning gå jämsides och blott de skrivna ljudtecknen till en början användas. En annan variant är den av prof. B. Hammer och öv-ningsskolläraren A. Wallgren i Uppsala utarbetade intresse metoden, som avser att reducera de rent formella övningarna och väcka barnens intresse genom att från början betona det lästas sakliga innehåll. Numera användes på en del ställen den av Anna Kruse vid Brummerska skolan i Stockholm först införda ord- el. satsmetoden. Vid dennas tillämpning få barnen först lära sig en del ord (verser) och sedan sammansätta dessa till nya satser utan att medvetet gå till elementen. Bland pedagoger och psykologer anses numera en kombination av ljud- och ordmetoden mest lämplig. Härvid få barnen ur inlärda ord och meningar analysera ut ljuden och deras tecken samt sedan sammansätta dessa till nya ord och meningar. H.S-d. Läsning (eng. reading) kallas i England de 3 olika behandlingsomgångar, som ett lagförslag (se d.o.) måste undergå i parlamentets båda hus, innan det slutl. får antagas. E.K. Läsning för folket, kvartalstidskr., utg. 1835 —1924 av Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. Fr.o.m. 1899 ändrades titeln till ”Läsning för sv. folket”. H.E. Läsning i blandade ämnen, tidskr. utg. 1797 —1801 i Stockholm av Georg Adlersparre som forts, av hans ”Läsning för landtmän af et — 1049 — — 1050 —