LÄSPNING sällskap”, utg 1795—96. Red. i klar upplys-ningsanda, väckte tidskr. ovilja på högre ort och blev kallad ”Läsning i brännbara ämnen”. Tidskr. innehöll till större delen uppsatser och recensioner rörande filosofiska, ekonomiska och litterära ämnen. Adam Smiths ekonomilära och Kants filosofi voro föremål för utredningar och diskussion. Nyare, mera humana uppfattningar i sociala spörsmål, särsk. fångvården, uppmärksammades. Bland medarbetare märkas A. G. Silverstolpe, C. G. af Leopold, C. v. Rosenstein, D. v. Schulzenheim, H. Järta, C. G. Gyllenborg, fru Lenngren, F. M Franzén och Johan Åström. H.E. Läspning uppkommer på så sätt, att vid uttalandet av s-ljudet tungan icke som i normala fall helt bibehålies i munhålan innanför tandraderna utan med sin spets skjuter fram mer el. mindre mellan de sistn. Endast i undantagsfall beror 1. på anatomiska förändringar i tungan el. tandställningen. L. är övervägande ett rent funktionellt talfel, vars bortarbetande kräver tålamod, uppmärksamhet och övning. T.S-g. Läss (ty. Gelese, plockning) el. kryss, an-ordnfng vid varpning. Varpan el. varp-(skär-) kronan har på vartdera av de två ställen, där varpen börjar och slutar, en pinne, om vilken varptråden vikes. Nära var och en av dessa två pinnar sitter en annan pinne (1.-, skäl- el. krysspinne), förbi vilken varptråden ledes så, att den varannan gång går över den ena och under den andra, varannan gång på motsatt sätt. Innan varpen nedtages från kronan för att bommas, inför man vid den ena l.-pinnen ett snöre, som trädes ut vid den andra. Detta s.k. l.-band måste vara något mer än dubbelt så långt som vävens dubbla bredd. Dess ändar hopknytas stadigt. Då varpen bommats, utbyter man l.-bandet mot ett par käppar (l.-käp-par, skälsprötor), mellan vilka varptrådarna plockas för att inredas i solven. Utom dessa ”inredningsläss” har man även s.k. ”bomläss” för att vid bomningen på lämpligt sätt utbreda varptrådarna. — Maskinvarpning tillgår på annat sätt. Se f.ö. Vävning. 1. Läst. 1) Äldre sv. rymdmått av varierande storlek. Sålunda var t.ex. 1 läst salt = 18 tunnor, 1 ”gemen läst” = 12 tunnor, men 1 skeppsläst = 24 tunnor spannmål el. 4 famnar ved el. 18 skeppund vägbara varor. Jfr K o 1 m å 11 och Tunna. J-Tbg. 2) L. el. las t, äldre enhetsmått för angivande av ett lastfartygs dräktighet. Enl. 1840 års skeppsmätningsregl. angavs den tyngd, som fordrades för att nedtrycka ett fartyg från lossvattenlinjen till lastvattenlinjen i visst antal svår läst, varvid en dylik 1. ansågs utgöra 18 skeppund järn ( = 2,5 ton), vilken vikt motsvarade 17 tunnor beck, 30—32 tunnor havre o.s.v. enl. särsk. tab. I 1865 års k.f. rörande skeppsmätning uttrycktes dräktigheten i ny lä st (=100 centner el. 10,000 skålpund el. 4,25 ton). H.S-k. Läst, trä- el. järnmall, på vilken skor tillverkas. Lästringe, s:n i Rönö hd, Södermanlands län, v. om Trosa; 39,os kvkm., därav 37,32 land; 601 inv. (1933; 16 inv. pr kvkm.); 8,99 kvkm. åker (1927; 24,i°/o av landarealen), 20,56 kvkm. skogsmark. Egendomar: Gärdesta och Veda. Kyrkan, från senare delen av 1200-talet, har en värdefull, samtida biskopsbild. — Pastorat: Torsåker och L., Nyköpings ö. kontrakt, Strängnäs stift. M.P. Läsår, den del av året, under vilken undervisning pågår vid undervisningsanstalt; brukar fördelas på 2 terminer, hösttermin och vårtermin. Lätta el. lätta ankar, upplyfta, vinda hem och ombordtaga ankare, för vilket fartyg legat. Lättankare, uttryck för att ankaret under lättningen släppt sitt grepp i botten. H.S-k. Lätta dragonerna, se Livgardet till häst. Lätta metaller äro sådana grundämnen, som ha låg spec. v. Till l.m. räknas alkalimetaller-na, jordalkalimetallerna, de sällsynta jordarternas metaller samt magnesium och aluminium. Jfr Lätt metaller. Wk. Lätta pjäser, art.-pjäser med pjäsvikter lägre än 1 ä 1% ton. Hit räknas i regel kanoner upp till o. 7,5 cm. och haubitser upp till o. 10,5 cm. kaliber. Jfr Artilleripjäs. R.Sbg Lättbenty'1, motorbränsle bestående av % bensin och % vattenfri etylalkohol (sprit). Jfr B e n t y 1. Lätt gods, sjöv., se Light goods. Lättgrogg, benämning på visky- el. konjaksgrogg, som innehåller högst 2,5 cl. visky el. konjak samt så mycket vatten el. annan alkoholfri dryck, att den tillblandade groggens volym uppgår till minst 25 cl. Dylik 1. får (1933) serveras utan samband med måltid, dock endast å tider, då enl. rusdrycksförsäljningsför-ordningen spritdrycker må utskänkas utan samband med måltid. J.Tbg. Lättjord, fastmarksjordar med relativt låg ler- och mullhalt. De äro lättbrukade men oftast mindre givande. Hj.P. Lättklövar, zool., se Biklövar. Lättlera, lerjord med mindre än 28 % lera. L. är förhållandevis lättbrukad, är ej svår att bibehålla i kornstruktur och har efter täckdikning en för såväl kulturväxterna som mik-rofloran lämplig vattenhushållning och ge-nomluftning samt god absorptionsförmåga, — 1051 — — 1052 —