LÖBE varför man å denna jordart med fördel odlar även de mest fordrande kulturväxter. — Jfr M j u n a. Hj.P. Lättmatros, sjöman å handelsfartyg med minst 18 mån. sjötid som jungman. Jfr M a tros. Lättmetaller, legeringar med lätta metaller, aluminium el. magnesium, som huvudbeståndsdel. Den ringa vikten i förening med goda hållfasthetsegenskaper har givit 1. en alltmera betydelsefull plats bland de tekniska konstruktionsmaterialen. Som ex. på deras användning må nämnas vid flygmaskiner, automobiler och motorvagnar, kolvar o.a. maskindelar i hastig rörelse, elektriska högspänningsledningar m.m. De f.n. mest bekanta 1. äro följ.: Sammansättning i procent. koppar zink kisel [-magnesium aluminium-] {+magne- sium alumi- nium+} övrigt Silumin — — 13 — 87 — KS-Seewasser — — 2,25 95 -j F 0,2 antimon [2,5 mangan Alneon 2-3 7—22 — — 75-90) )0,5—1 °/o av olika tillsats- L ämnen Neonalium ... 6—14 — — — 86—94) Duralumin ... 3-4 — — 0,5 rest • [ 0,25—1 [mangan Lautal 4 — 2 — 94 Scleron 3 12 0,5 0,6 rest ■ 0,4 järn 0,1 litium Aldrey — — 0,4— 0,7 0,3—0,5 rest 0,3 järn Magnalium... — — — 2—20 80—98 Elektron — 3 — rest 4—6 ■ 1 0,2—0,5 (mangan De fyra förstn. användas för gjutning, de öv riga huvudsaki. för smidda och valsade föremål. Aldrey och den likartade aludur använ das som ledningsmaterial. Spec. v. är hos aluminiumlegeringarna 2,7—3, hos elektron l,s. Hållfasthetsegenskaperna hos de flesta 1. förbättras väsentligt genom hastig avkylning från en temp. o. 500°C. och därpå följ, åldring (se d.o.) vid vanlig el. något förhöjd temp. [-Brinellhård-het-] {+Brinellhård- het+} kg/kvmm. Brottgräns kg/kvmm. Sträckgräns (0,2 ”/o) kg/kvmm. Förlängning (1 10d) o/o Alneon ............ 100—150 — — —• Duralumin (värmebeh.) 120 38—44 24 -29 17—21 Lautal ............... 90—120 38—42 21—28 18—25 Scleron............... 70—120 30—50 20—30 10—20 Elektron (kokillgjutet) 55 23 10 10 l.s. Lättolja, den första fraktionen, som erhålles vid destillation av stenkolstjära och bergolja, innehållande lättflyktiga kolväten. Wk. Lättridning, se Engelsk r i d n i n g. Lättsmälta legeringar. Vissa legeringar ha på gr. av särsk. låg smältpunkt fått en därav betingad spec. användning t.ex. för lödning (se d.o.), som stilmetall (se d.o.), för ingjutnings-ändamål, som metallbad för värmebehandling av metaller, till smältsäkringar för eldskydd etc. Den lägsta smältpunkten inom ett lege ringssystem förefinnes, om beståndsdelarna ingå i eutektisk blandning (se d.o. och Metallografi). De vanligaste 1. äro följ- vismut bly tenn kadmi- smält-°/o °/o o/o um o/o punkt °C. Newtons legering . 50 31,2 18,8 — 95 Roses ........ 50 28 22 — 100 Darcets ........ 50 25 25 — 93 Woods „ 50 24 14 12 71 Lipowitz’ „ 50 27 13 10 70 Föroreningar o.a. avvikelser i sammansätt ningen kunna starkt påverka smältpunkten. Se även Lagermetaller. I.S. Lätt tungvikt, viktklass i boxning och brott ning (se d.o.), där maximivikten är 79,378, resp. 87 kg. O.K-gh. Lättvikt, viktklass i boxning och brottning (se d.o.), där maximivikten är 61,235, resp. 66 kg. O.K-gh. Lättvägg, i en byggnad förekommande tunnare mellanvägg, som icke uppbär bjälklag el. ovanför befintlig annan vägg utan kan ställas godtyckligt på bjälklaget. L. utföras av trä, med el. utan puts, av håltegel, porös sten el särsk. för detta ändamål tillverkade plattor av gips, cement med iblandad slagg, gasbetong el. annat, varav en mångfald olika slag finnas i marknaden. L. kunna även utföras av masonit el. liknande material på stomme av trä. Se Byggnad, Cloisonvägg, Gasbetong, Håltegel, Masonit. G. W. W Läuger [låi'gar], Max, tysk konstnär (f. 1864), prof, vid tekniska högsk. i Karlsruhe, har framträtt som arkitekt och keramiker och särsk. verkat för en av färgrik fajans (också figurframstäilningen) upplivad arkitektur samt smakfulla trädgårdsanläggningar. E.W Läöarna, eng. Leeward islands, se A n t i 1 1 e r n a. Lö, danskt hd, Tönder Amt, Sönderjylland; 520,61 kvkm.; 18,259 inv. (1930), därav 5,728 i staden Tönder och 1,718 i Lögumkloster. W.P-n. Löbe, Paul, tysk politiker (f. 1875), från sekelskiftet känd som framstående socialdemokratisk skriftställare och fackföreningsmän. 1919 medl. av och v. president vid nationalförsamlingen i Weimar, var L. juni 1920—juni 1932, med ett kortare avbrott 1924, tyska riksdagens president. Juli 1933 fördes han av Hitlerregimen ss. misshaglig till koncentrationslägret i Breslau. Th. — 1053 — — 1054 —