LÖNBLAD dan på 1870-talet den lägsta av dessa lönegrader borttagits, bibehölls indelningen i 3 lönegrader ända fram till löneregleringarna på 1920-talet. Den alltmer ökade statliga verksamheten och de i samband därmed nyinrättade tjänstebefattningarna gjorde emellertid, att lönevillkoren för de statsanställda alltmer kom-mo att präglas av en mängd olikartade principer. Stora ansträngningar nedlades på att skapa större enhetlighet, och ett omfattande utredningsarbete utfördes framförallt av 1902 års lönekommitté. På senare tid ha också av-löningsregl. utfärdats, präglade av mera enhetliga principer. Grundläggande för dessa är av-löningsregl. för tjänstemän vid Postverket, Telegrafverket, Statens järnvägar och Statens vat-tenfallsverk av 19/a 1919. Enl. regl:s löneplan uppdelas tjänstemännen i vissa lönegrader (för män 20 lönegrader, för kvinnor 7). Varje lönegrad uppdelas i vissa 1 ö n ekla s s e r. Sedan tjänsteman tjänstgjort 3 år i en löneklass, uppflyttas han automatiskt till närmast högre löneklass. Befordras han från en lönegrad till en annan, skall han icke i den nya lönegraden sättas i lägre löneklass, än den han tidigare tillhört. Detta överhoppande av löneklasser kallas sned d ning. L. fastställas i varje löneklass efter 7 o r t s g r u p p e r i n g a r, så att tjänsteman på plats med dyrare levnadskostnader erhåller högre 1. än tjänsteman på plats, där levnadsomkostnaderna äro lägre (jfr D y r-ortsgruppering). Dylika ortstillägg hade funnits tidigare; mindre vid järnvägarna, då bostadsförmån i regel ingick i 1. Vidare finnas kallortstillägg (se d.o.) med landet indelat i sex kallortsklas-s e r. Dessutom finnas bestämmelser om vikariats- och sjukersättning, övertidsersättning, ersättning för flyttningskostnader, begravningshjälp och tjänstgöringstraktamente under tjänstgöring på annan ort än stationeringsorten. En egendomlighet är, att t a n t i è m e införts för 5 tjänstemän vid vattenfallsverken. En gemensam lönenämnd, Kommunikation s-v e r k ens lönenämnd, inrättades 1919 med uppgift att verkställa utredningar och avge yttranden i ärenden av löneteknisk natur. Nämndens 7 led. skola representera löntagare-, förvaltnings- och allmänna intressen. Nämnden utses av K.m:t. I huvudsaki. överensstämmelse med detta avlöningsregl. ha senare följ. regi, utfärdats: för statsdep. och vissa andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen (Avlöningsregl. för allmänna civilförvaltningen) 22/a 1921, för Domänverket 22/e 1920, för Lots-och fyrstaten 9/ö 1922, för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningsha-vare på aktiv stat vid armén och marinen 20/s 1927. Lönenämnder ha inrättats för allmänna civilförvaltningen och försvarsväsendets perso nal. Nya löneregl., där principerna från Kom-munikationsverkens avlöningsregl. endast i begränsad omfattning kunnat följas, äro avlöningsregl. för univ. 6/s 1925, landshövdingar 26/e 1925, justitie- och regeringsråd n/6 1926, provinsialläkare 21/s 1926. De ämbetsverk, som erhållit sina löneförhållanden reglerade enl. dessa regi., benämnas ”nyreglerade verk”, övriga benämnas ”oreglerade”. — Lönebeloppen ha beräknats efter den prisnivå, som skulle ha varit rådande på 1920-talet, om världskrigets störningar ej inträffat. För att kompensera för den fördyring, som världskriget medfört, fastställdes dyrtidstillägg (se d.o.). För tjänstemän vid oreglerade verk utgå även dyrtidstillägg, men dessa beräknas efter högre procentsats än för tjänstemän vid nyreglerade verk. — Sedan genom behörighetslagen 1923 kvinnorna erhållit rätt till de flesta statsämbeten, har frågan om kvinnornas löneförhållanden varit föremål för statsmakternas prövning. K.m:t föreslog 1925, att lika 1. skulle utbetalas för lika arbete oavsett befattningshavarens kön (likalöneprincipen). Riksdagen beslöt, att om viss befattning besattes med kvinna, 1. enl. högsta löneklassen inom resp, lönegrad icke skulle utgå. Teoretiskt skulle alltså i statsförvaltningen likalöneprincipen med detta undantag vara genomförd, men de befattningar, som huvudsaki. innehas av kvinnor, erhöllo en sådan inplacering i löneplanen, att kvinna erhöll lägre 1. än mannen även vid likartat arbete. Genom åtgärder vid rekryteringen kunna i regel platser, avsedda för män, reserveras för män och platser för kvinnor reserveras för kvinnor. — Beträffande lärarepersonalen vid de allmänna lärov. och folkskoleseminarierna äro 1. fastställda genom k.k. 22/? 1918. Folkskolornas lärarpersonal, som nästan helt avlönas med statsmedel, har sina löner bestämda enl. k.k. av 16/» 1918 (jfr Folkskola, sp. 989). F.n. befinner sig frågan om statstjänstemännens 1. under omprövning. 1928 års lönekommitté har framlagt förslag om lönereglering för de ännu oreglerade verken. Ang. prästerskapets avlöning seP r ä s t-1 ö n. T.E-r. Lönblad, Emilia Johanna Maria, målarinna (f. 29/s 1865), fick sin första utbildning i Kristianstad samt vid Tekniska skolan i Stockholm, kom därefter till Paris, där hon blev Louise Breslaus elev. Här började L. utställa och kom första gången med på Salongen 1897 (”Jungfru Maria i rosengård”); hon fick sedan i Frankrike, Amerika, Tyskland (särsk. i Leipzig) samt framförallt i Sverige (t.ex. i Lund) talrika porträttbeställningar. En monumental, — 1071 — — 1072 —