LÖNNBERG av birgittinorden beställd bild, ”Den heliga Birgitta inför Jesusbarnet, stående på moderns knä”, uppsattes 1911 i Birgittahuset i Rom; i Vadstena forna kloster finnes tavlan ”Birgitta väntande ängelns uppenbarelse”. E.W. Lönborg, Sven Erik, pedagog, skriftställare (f. 18/3 1871), fil. d:r och docent i geografi i Uppsala 1897, t.f. prof. 1903—05 och docent 1905—23 i geografi vid Göteborgs högsk., rektor vid Göteborgs högre samskola 1904 —13, lektor i historia och geografi i Göteborg sedan 1911. L. har utg. en mängd skrifter i geografi, etnografi, historia, religionshistoria, pedagogik och politik, bl.a. ”Finnmarkerna i mellersta Sverige” (i ”Ymer”, 1902), ”Sveriges karta, tiden till omkring 1850” (1903), ”Swedish maps”, 1 (1907), ”Jesu från Nazara” (1911), ”Religion och vetenskap” (1914), ”Dike och Eros, människor och makter i forntidens Aten” (2 bd, 1920), ”Der Klan” (1921), ”Fred och försvar” (1925), ”Ekkehart” (Olaus Petri-föreläs-ningar 1931). L. har bekämpat formalismen i undervisningen (se ”Göteborgs högre samskola 1901—1911. Minnesskrift”). I sin religiösa åskådning är han på en gång ratlonalist och mystiker. Han har arbetat för religionens frigörande från dogmerna, för konfessionslös religionsundervisning och för religionslärares och prästers lärofrihet. ”Gudsfödelsen” i Ekkeharts mening är för L. kärnan i det religiösa livet. I talrika inlägg i den kulturella dagsdiskussionen har L. tagit till orda till försvar för ideella värden. A.F-m. Löneboställe, kam., sådant boställe, som anslagits till lön åt en ämbetsman, numera vanl. utan att utgöra hans bostad. Se härom B c-ställe och ang. 1. inom ecklesiastikstaten, där de alltjämt äro av särsk. betydelse, Prästerskapets avlöning. E.Spr. Lönefondsteorien, se Arbetslön. Lönegrad. Då löneförhållandena för statsanställda varit föremål för reglering under senare tid, ha befattningarna uppdelats i olika 1., alltefter arbetets art och tjänsteansvar. Jfr Lön. T.E-r. Lönegren, Ernst Fritiof, präst (f. 15/7 1862), teoretisk teol. examen i Lund 1886, e.o. hovpredikant 1906, teol. hedersd:r i Uppsala 1917. Efter tjänstgöring i Linköping och öved (Lunds stift) blev L. 1888 föreståndare för dia-konissanstalten å Er-sta och utnämndes 1909 till biskop i Härnösand. L. har bl.a. utg. ”Minnesskrift till Sv. diakonissanstal-tens 50-års jubileum” (1901) samt ”Johan Christoffer Bring” (1926). 1899—1909 redigerade L. diako- nissanstaltens organ ”Olivebladet”. E.Ltn. Löneklass, se Lön. Lönenämnd. Ang. statliga 1. se L ö n. Även kommuner ha upprättat I. för att tillvarataga kommunernas intressen vid löneförhandlingar; i dessa 1. finnas i regel icke representanter för löntagarna. T.E-r. Lönereglering, fastställandet av löneförmåner o.d. för tjänstemän. Se Lön. Löneregleringsnänind, se Prästlön. Lönern (mindre riktigt Lönnern), sjö i Älvsborgs län, 15 km. n.ö. om Ulricehamn, ge-nomflytes av Ätran i dennas övre lopp; 240 m.ö.h.; 7 kvkm.; 12,5 m. djup. S.E-s. Lönestatistik. Sedan 1929 utgives av Socialstyrelsen ”Lönestatistisk årsbok för Sverige” och sedan 1911 årsredogörelsen ”Arbetartill-gång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges jordbruk” (årg. 1 av Kommerskollegium, följ, av Socialstyrelsen). Dessutom ha talrika specialundersökningar rörande vissa yrken utgivits. Internationell 1. återfinnes i den av Internationella arbetsorganisationen utgivna ”International labour review”. T.E-r. Löningsboställe, löningshemman, gammal benämning på sådant boställe (se d.o.), av vilket boställshavaren åtnjöt avkomsten utan att själv disponera bostället. E.Spr. Lönn, se Lönnsläktet. Lönnberg, Axel Johan Einar, zoolog (f. 24/i2 1865), fil. d:r 1891 i Uppsala, docent 1891 —1903, fiskeritjänste-man 1891—1903, intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum 1903—04, prof, och föreståndare vid Riksmuseums vertebratavd. 1904—32. L., vars zoologiska förf.-skap är synnerligen omfattande och mångsidigt, har i sina tidigare skrifter hu- — 1073 — — 1074 —