LÖNSBODA L.” (1924); K. Eilers ”H. L. als Charakter” (1926); E. M. Boland, ”H. L.” (1931). Lff. Lönsboda, municipalsamhälle i örkeneds s:n, Kristianstads län, vid Sölvesborg—Olofström— Älmhults järnväg; 1,23 kvkm.; 703 inv. (1933). Småindustrier, särsk. korgmakeri. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 1,090,500 kr.; till kommunal inkomstskatt taxerad in komst 318,510 kr. (1932). M.P Lönskaläge (i fsv. även med den urspr. formen löskalæghe, till fsv. lösker, lös, ogift), i äldre sv. rättsspråk beteckning för samlag mellan ogifta personer, vilka ej stodo i äkten-skapshindrande skyldskap med varandra. Se vidare Lägersmål. E.K. Lönsås, s:n i Bobergs hd, Östergötlands län, närmast s. om Boren; 19,32 kvkm., därav 17,55 Lönsås kyrka. land; 667 inv. (1933; 38 inv. pr kvkm.); 11,98 kvkm. åker (1927; 63,o °/o av landarealen), 3,oo kvkm. skogsmark. — Pastorat: Fornåsa, L, Skeppsås och Älvestad, Gullbergs och Bobergs kontrakt, Linköpings stift. M.P. Löpa. Honorna av hunddjuren samt en del andra rovdjur säges löpa, då de ha sin brunsttid (”löptid”, se Hundar, sp. 458). F.A.Bn. Löpa, jaktterm, spåret i snön av ett drivet djur och den förföljande hunden, d r e v 1 ö-p a n. F.A.Bn. Löpande förskrivning, gammaldags uttryck för löpande skuldebrev (se d.o.). Löpande gods, sjöv., tågvirke, som är skuret genom block el. i övrigt avses att halas el. firas. Motsats: stående gods. Se T a c k 1 i n g. H.S-k. Löpande hjort, jaktterm. Skjutning å 1. h. räknas jämte lerduvskjutning (se D u v s k j u t-n i n g) till jaktskyttet och har till uppgift att uppöva färdigheten att träffa rörliga mål under förhållanden liknande praktisk jakt. Måltavlan är bilden av en kronhjort i naturlig storlek, som på räls förflyttas förbi en öppning i skjutvallen av c:a 24 m. bredd med en hastighet av o. 6 m./sek. Skjutavståndet är 100 m. Som vapen användes kulgevär, och skytten skall, varje gång 1. h. visas, skjuta ett (enkelskott) el. två skott (dubbelskott). F.A.Bn. Löpande hund, konsthist., ett sannolikt ur bronsålderns spiraldekoration utbildat ornament, liknande en serie vågor med inrullade kammar; det förekommer både målat och i relief i den grekiska konsten (i arkitektur samt å vaser o.a. konstindustriella föremål), upptogs Löpande hund. Möbelbeslag i brons. av romarna samt ingick även i renässansens och nyklassicismens onst och begagnas alltjämt i bårder, t.ex. å mattor. L.h. står nära meandern (se d.o.), i vilken den stundom övergår. E.W. Löpande räkning, fortlöpande räkenskaper över affärsförbindelser, varvid de olika posterna ej var för sig utjämnas, utan avräkning sker vid bestämda perioder. Jfr K o n t o k u-r a n t. — L. var även beteckning för en kre-dilräkning i affärsbank, som förut användes jämsides med kassakreditiv (se d.o.). Till skillnad från den senare räkningen innehöll kontraktet för 1. alltid bestämmelse om räntegott-görelse för insatta belopp, sedan skuldsaldo utjämnats. L. var sålunda både skuld- och fordringsräkning även med hänsyn till räntan. Numera äro såväl 1. som kassakreditivet sammanförda i checkräkningen. J.L-n. Löpande skuldebrev, jur., den viktigaste arten av innehavarepapper (se d.o.), skriftliga, ensidiga utfästelser (el. erkännanden av skyldighet) att betala ett penningbelopp ant. till innehavaren el. ock till viss namngiven borgenär med tillägg av uttrycket ”eller order”, varmed förstås ett medgivande åt borgenären att överlåta fordringen till annan med sådan verkan, att denne andre kommer att stå fri från varjehanda invändningar från gäldenärens sida ang. betalningsskyldighetens omfattning el. t.o.m. förhandenvaro över huvud. För dylik verkan av överlåtelsen kräves dock, att l.s. ej — 1079 — — 1080 —