LÖPNING innehåller uppgift om den av gäldenären åberopade avbetalningen, räntenedsättningen el. dyl. samt att nuv. innehavaren vid sitt förvärv var i god tro (se d.o.). Det bör märkas, att förvärv genom arv el. testamente icke medför enahanda verkan. Sådana invändningar mot krav på gr. av ett l.s., som att det utställts av omyndig el. sinnessjuk el. framgått av ett för-falskningsbrott, uteslutas ej av innehavarens goda tro. Evad ett l.s. är utställt till innehavaren el. till viss man med tillägget ”eller order”, må det enl. sv. rätt (som härutinnan avviker från såväl grannlandens som kontinental rätt) överlåtas genom enbart överlämnande av papperet, utan att påskrift av överlåtaren (ss. på s.k. orderpapper) erfordras. Från tidigare särlagstiftning om den med l.s. förbundna exekutiva rättsverkan, vari bl.a. ingick ökad möjlighet att använda bysättnings-tvång mot utställaren, kvarstår ännu i sv. lag en regel om ränteberäkningens avbrytande under tiden mellan den i l.s. angivna förfalloda-gen och borgenärens anfordran om betalning; detta frångås dock ofta genom särsk. åtagande att betala ränta ”tills full betalning sker”. Som l.s. äro obligationer (se d.o.) att betrakta; urspr. voro även Riksbankens sedlar verkliga l.s. Motsatsen till l.s. är (de numera långt mindre vanliga) ”icke l.s.” C.G.Bi. Löpare. 1) Hovbetjänt, som i äldre tider gick före en kungl. person för att röja väg och var försedd med lång stav med silverkula, löparstav, samt hade dräkt med korta skört med fransar och hatt med höga, rätt uppstående plymer. L. tjänstgör vid sv. hovet numera endast hos de kungl. damerna. G.W.F. 2) Vaktman ombord avsedd för budskick-ning o.d. 3) Den del av ett genom block skuret tåg, vari den halande kraften anbringas. 4) L. el. 1 ö p a r s t e n, se Kvarn och Jättegrytor. 5) Byggn., en med långsidan utåt i muren liggande och i dess riktning gående tegelsten i medeltida förband, vanl. i samma skikt växlande med bindare (se d.o. och Tegelarkitektur). E.W. 6) Se Schack. Löparsten el. löpare, se Kvarn och Jättegrytor. Löpe, k y m o s i n, är ett enzym, som finnes i magsaften. I neutralt extrakt av mag-slemhinnan finnes 1. i ett förstadium, k y mo-s i n o g e n, vilket genom syror omvandlas i 1. Från vissa håll har man velat göra gällande, att 1. och pepsin äro ett och samma enzym med olika verkan i olika medier. Detta synes dock ej kunna tillämpas för alla djurs 1. L:s verkan består däruti, att det överför mjölkens kasein i parakasein, vilket senare vid närvaro av kalksalter utfäller ost. På gr. av l:s stora betydelse vid osttillverkningen framställes 1. i stor skala ur kalv- el. svinmage; det går i handeln under flera olika namn. Wk. Löpeld i uttr. ”sprida sig som en 1.”, bildlig användning av det föråldrade uttrycket 1. om hastigt brinnande stubintråd el. eld längs dylik. E.No. Löpetid, tiden mellan utställandet av och förfallodagen för en skuldförbindelse. Löpgrav, en mot en belägrad fästning i sicksack framdriven grav för nåendet av en ställning så nära fästningen, ”stormställningen”, att stormning därifrån kunde utföras (se Fäs t-n i n g s s t r i d). A. W.G. Löphjul, tekn., se Turbin. Löpkran, lyftkran, som löper på en kranbrygga (jfr Kran). Löpkvalster, fam. Trombidi'idæ, av ordn. kvalster, ha hak- el. nållika chelicerer, korta, tjocka maxillarpalper, tydliga ögon, 6-ledade kraftiga ben med häftflikar mellan klorna och mjuk, hårig kropp. Hit hör det blodröda, nästan 4-kantiga, baktill inskurna, ett par mm. stora sammetskvalstret, Sericothro'm-bium holoseri'ceum, vars 6-benade larver under sommaren och hösten stundom uppträda talrikt på gräs (g r ä s k v a I s t e r) och som borra sig in i däggdjurs och människors hud, förorsakande röda, variga blåsor. Dess utveckling är egendomlig, då såväl ägg som följ, utvecklingsstadier äro omgivna av ett hylle, som för varje stadium spränges. Nära besläktad med den förra är det orangegula spinnkvals t-r e t, Tetrany'chus tela'rius, som ofta i stor mängd uppträder på undersidan av lindblad, som de överdraga med spinnät och utsuga, så att bladen gulna. Närstående arter göra stor skada på växter i drivhus och boningsrum. O.C-n. Löpmage, se I d i s s 1 a r e, sp. 872. Löpmeter, s t r ä c km eter, sammanlagda, i meter uttryckta längden av en i bruten linje el. kurva förekommande sträcka el. ett antal kortare längder av t.ex. ett listverk, ett parti trävirke el. dyl. G.W.W. Löpning. 1) Sportv., en gren av allmän idrott, sannolikt den äldsta och förnämsta av antikens idrottsgrenar. Man hade såväl kortdistans-1. på 1 och 2 stadionlängder (1 stadion = 192 m.) som långdistans-1. på 7, 12, 20 och 24 stadier. I antikens femkamp (se d.o.) ingick även en kortdistans-1. — Man indelar 1. efter distansen i kort- (60—400 m.), medel- (över 400— 3,000 m.) och långdistan s-1. (över 3,000 — 1081 — — 1082 —