LÖSNING d.o.). Regelmässigt ingå bland tillgångarna vida mer Le. än fast, liksom ock den förras arter äro flera: 1) lösören (se d.o.); 2) andra saker (kroppsliga föremål) utom jorden med dess beståndsdelar och tillbehör, sålunda hus å ofri grund, stängsel, träd å rot m.m., så framt desamma tillhöra annan ägare än jorden; 3) fordringar och övriga förmögenhetsrättigheter (se d.o. samt Egendom), med några få undantag (vissa rättigheter skola näml, ”anses som fast egendom”, se Fast egendom); 4) andel i dödsbo. C.G.Bj. Lösen. 1) Jur., a) se Expeditionslösen; b) för äldre rätt även om utövande av lösningsrätt (se d.o.) och den penningsumma, som för ändamålet skulle erläggas, löseskB-lingen. I fråga om äldre el. primitiva förhållanden jämväl om ersättning vid friköpande ur fångenskap m.m. Jfr Älvsborgs lösen. E.K. 2) Krigsv. a) svar på fältrop (se d.o.), varigenom den anropade dokumenterade sig vara stadd i rätta ärenden; b) förr igenkän-ningstecken el. hedersbetygelse örlogsfartyg emellan och given med olika antal skott. Svensk lösen gavs (sedan 1635) med 2 skott och dubbel sv. L, använd vid högtidliga tillfällen, med 4. Jfr Salut. E.O.B.;Bj. Lösen, s:n i östra hd, Blekinge län, närmast ö. om Karlskrona; 42,si kvkm., därav 41,u land; 2,527 inv. (1933), därav 1,145 i L:s sockendel av Lyckeby stations- och industrisamhälle; 11,89 kvkm. åker (1927; 28,4% av landarealen), 16,56 kvkm. skogsmark. Egendomar: Avelsgärde och Verkö. — Pastorat: L., Auge-rum och Flymens kapell, östra kontrakt, Lunds stift. M.P. Lösenförsändelse, försändelse, å vilken vilar ogulden postavgift. För utbekommande av 1. har adressaten att erlägga dels ev. assurans-, rekommendations- m.fl. dylika avgifter, dels ock dubbla beloppet av felande befordringsav-gift. Om fullt frankerad lokalförsändelse (se d.o.) eftersändes till annan inrikes ort, erlägges endast det belopp, som felas i den avgift, som skolat utgå, om försändelsen från början avsänts till den nya adressorten. Ofrankerade inrikes vanliga brevförsändelser till adressat, som skriftligen förbundit sig att utlösa dessa, utlämnas mot erläggande av allenast felande beford-ringsavgift samt ev. avgifter av andra slag. Y.Nr. Lösenmärke, se Frimärke. Löse- och bindenyckel, teol., se B i n d e- och lösenyckel. Löseskilling, se Lösningsrätt. Löseth, Oluf E i 1 e r t, norsk romanist (f. 1858), docent 1895, prof. 1913—29 i romanska språk vid Oslo univ. L. har utg. Gautier d’Arras’ romaner ”Eracle” och ”Ille et Galeron” (2 bd, 1890), utförlig analys av ”Le Roman en prose de Tristan, le roman de Palamède et la compi-lation de Rusticien de Pise” (1891), ett synnerligen viktigt arbete, samt ”Robert le Diable” (i ”Société des anciens textes fran^ais”, 1903). L. har ock i tidskr. offentliggjort värdefulla syntaktiska och litteraturhistoriska artiklar. J.V. Lösgom, se Löständer. Löshund, hund, som begagnas lös vid jakt å älg m.m., till skillnad från 1 e d h u n d, som föres i band. L. skall uppspåra älgen och genom ståndskall ställa och sysselsätta den, till dess jägaren kan komma inom håll. Som 1. användes i Sverige nästan uteslutande jämt- el. gråhunden. F.A.Bn. Lösings härad, i Östergötlands län, kring Bråvikens innersta del (se karta vid Östergötland), omfattar socknarna Tingstad, Fu-ringstad, Styrestad, Dagsberg och Krokek; 182,47 kvkm., därav 177,21 land; 4,922 inv. (1933; 28 inv. pr kvkm.). Den s. om Bråviken belägna delen av L. är huvudsaki. lerslätt med spridda höjder; Krokek, n. om Bråviken, ligger på Kolmården. 1927 uppgick åkerarealen till 60,63 kvkm. (34,2% av landarealen), skogsmarken till 79,23 kvkm. 1920 levde 52,e % av befolkningen av jordbruk med binäringar (2,9% av fiske), 28,4% av industri och hantverk (11,8% av jord- och stenindustri). De förnämsta industrierna äro Marmorbruket och Djurö kvarn. L. ingår i Norrköpings fögderi, Bråbygdens tingslag av Bråbygdens och Fin-spånga läns domsaga (tingsställe: Norrköping) samt Norrköpings kontrakt, Linköpings stift. M.P. Löskerkarl (till adj. lös), ålderdomligt och skönlitterärt: lösdrivare. Adj. lösker betydde i fsv. även ”ogift”, eg.: lös och ledig. Lösköl. 1) Se K ö 1, sp. 570. — 2) En å ubåtar anbringad, losskastbar ballastköl av bly el. järn. Losskastning av denna avser att vid fara hastigt bringa ubåten till ytan. T.Hrn. Löslighet, se Lösning 3). Lösning. 1) Jaktterm, villebrådets exkremen-ter, som ofta äro typiska för art, kön och ålder och därför i regel goda ”spårningstecken” (se d.o.). F.A.Bn. 2) Jur., se Lösningsrätt och Pant. 3) Kem., fys. Lägges socker i vatten, iakttager man, att det försvinner, under det att vattnet kommer att smaka sött. Får den sött smakande lösningen stå tillräckligt länge, er-hålles en fullkomligt homogen blandning. En sådan blandning kallas lösning. En 1. skiljer sig från en kemisk förening, därigenom att den förra genom ändring av aggregations-tillstånd kan uppdelas i två el. flera kompo — 1085 — — 1086 —