LÖSNINGSRÄTT nenter. L. uppkomma, dels då fasta, flytande el. gasformiga ämnen lösas i en vätska (f 1 y-tande 1.), dels då gaser lösas i gaser (gasformiga 1.) el. fasta ämnen i fasta (fasta 1.). Exempel på flytande 1. äro en sockerlösning, brännvin och saltsyra, på gasformiga 1. luft, och på fasta lösningar glas el. melalle-geringar (se Legering). En bestämd mängd av ett lösningsmedel kan vid bestämd temp. endast lösa en viss mängd av ett ämne. Då detta gränsvärde uppnåtts, säges lösningen vara mättad. En 1., som är mindre koncentrerad än den mättade, kallas omättad. Ett ämnes löslighet angives genom koncentrationen av den mättade 1. Ett fast ämnes löslighet i en vätska tilltager vanl. med temp. Två vätskor, som lösa sig i varandra i alla förhållanden, t.ex. alkohol och vatten, sägas vara biandbara. Andra vätskor ha blott en begränsad löslighet i varandra, t.ex. eter och vatten. Den ömsesidiga lösligheten av vätskor tilltager i allm. med stigande temp., under det att gasers löslighet i vätskor i regel avtager med denna. En l:s sammansättning (koncentration) brukar i allm. angivas på något av följande sätt: 1) viktsprocent: den viktsmängd av det lösta ämnet, som finnes på 100 delar av 1. 2) v o 1 y m p r o c e n t: den volym av det lösta ämnet, som finnes på 100 delar av 1. 3) molaritet: antalet grammolekyler av det lösta ämnet, som finnas på 1 lit. av 1., och 4) normalitet: antalet gram-ekvivalenter av det lösta ämnet på 1 lit. av 1. G.J. Lösningsrätt, jur., rätt att förvärva (”inlösa”, ”lösa till sig”) visst förmögenhetsobjekt (sak el. rättighet) mot erläggande av s.k. 1 ö s e s k i 1-1 i n g, ett penningbelopp, bestämt ant. genom särsk. värdering el. ock efter vad annan redan betalt för objektet. I sv. rätt förekommer 1. under skilda gestaltningar och jämväl under olika benämningar. Sålunda har Staten 1. till vissa lösa fornsaker (se F o r n minnesvård); vidare må lösören, som genom förvärv i god tro (se Exstinktiva fång) frångått sin hittillsvarande ägare, av denne inlösas från förvärvaren. Under särsk. förutsättningar tillkommer 1. till aktie, fartygslott el. bostadsrätt resp, aktieägare i samma bolag, delägare i samma fartyg, bostadsrättsföreningen själv. L. till försåld fast egendom, under namn av börds-r ä 11 (se d.o.) tillerkänd säljarens släktingar gentemot köparen, var i äldre tid av stor betydelse; en återstod därav är den 1., som ännu tillkommer kronoåbos och kronorusthållares släktingar beträffande rätten till kronohemmanet, om denna avyttrats. Efter mönster av bördsrät-ten ha andra 1., gällande vid försäljning av fast egendom, uppställts: för delägare i tomt(”vider- boende”) till annans del däri, som sålts; för ägare av tomt, angränsande till tomt, som sålts (”nabo”); för ägare av frälseränta (se d.o.) till den därmed belastade fastigheten och, omvänt, för fastighetens ägare till själva frälseräntan; för stad till hus på ofri tomt (se d.o.). Vid de nu nämnda 1. är löseskillingen städse lika med försäljningssumman. Helt oberoende av försäljning gälla åter de 1., som tillkomma nyttjande-rättshavare jämlikt ensittarelagstiftningen (se d.o.), åbo till hemman, som han besitter under åborätt (se d.o.), Kronan till vissa större strömfall samt förutvarande ägare till exproprierad egendom, som ej använts för det avsedda ändamålet, liksom ock de 1., som förekomma under beteckningarna friköp av lägenhet, skatteköp av kronohemman och återköps-rätt (se d.o.). C.G.Bj. Lösningstension [-fo'n], lösningstryck. Varje metall i beröring med en vätska äger en bestämd 1., d.v.s. en av metallens kemiska natur beroende kraft att skicka metallatomer i lösning som joner. På gr. av 1. lösa metaller upp sig, tills lösningens osmotiska tryck blir = metallens 1. G.J. Lösningsvärme, den värmeutveckling (positivt 1.) el. den värmeabsorption (negativt L), som åtföljer upplösningen av ett salt el. annat fast ämne i vatten el. något annat lösningsmedel. G.J. Löss (från ty.), 1 ö s s j o r d, en av vinden på land avsatt, i kornstorlek mellan lera och mo liggande jordart (kornens diam. c:a 0,<m—O,o? mm.) av kvarts- och fältspatpartiklar, vanl. uppblandade med finfördelad kalkspat. Färgen är gulaktig. Jämte skiktning och lagring förekommer i 1. ofta rester av stäppens växt-och djurvärld. Genom sin sammansättning blir 1. en fruktbar jordmån. L. utgör de finaste och lättaste av luft och vindar avsatta avlag-rinoarna. Medan sand och andra grövre vitt-ringsprodukter från berggrunden kvarstanna i de stora ökenområdena, föras däremot de finaste avnötningsprodukterna ofta långa vägar in över omgivande länder, där de ss. 1. avsätta sig och bindas av den rikare vegetationen och fuktigheten och småningom hopa sig i ända till flera hundra m. mäktiga lager (t.ex. Kinas fruktbara l.-landskap). Även i periferien av de stora nedisningsområdena påverkades de ve-getationsfattiga morän- och glacifluvialavlag-ringarna av kraftiga vindar, ofta av föhnkarak-tär, och de stoftfina partiklarna fördes därvid ss. 1. ut i omgivande länder. Hit bruka räknas mellersta Europas fruktbara l.-jordar, t.ex. i de sydtyska dalgångarna, Rysslands svarta jord m.m. Likartade för kulturen viktiga l.-avlag- — 1087 — — 1088 —