LÖWEGREN Löt (avljudsform till verbet luta). 1) Betesmark, utjord. Ofta i ortnamn, t.ex. Löt, Löta, Löten. — 2) Del av hjulring (av krökt trä). Löt. 1) S:n i Runstens hd, Kalmar län, på Ölands östkust, ö.n.ö. om Borgholm; 33,64 kvkm. (land); 600 inv. (1933; 18 inv. pr kvkm.); 10,»s kvkm. åker (1927; 32,7% av landarealen), 0,04 kvkm. skogsmark. Många järnåldersgrav-fält. En fornborg, ”Lötsborg”, finnes ö. om kyrkan. — Pastorat: L. och Alböke, Ölands n. kontrakt, Växjö stift. M.P. 2) S:n i Trögds hd, Uppsala län, s.ö. om Enköping, vid Ekolsundsviken av Mälaren; 21,os Löts kyrka, Uppland. kvkm., därav 21,69 land; 472 inv. (1933; 22 inv. pr kvkm.); 13,27 kvkm. åker (1927; 61,2% av landarealen), 4,57 kvkm. skogsmark. Egendomar: Fånö (se d.o.) och Vallby. I kyrkan, från senare delen av 1200-talet, finnas senmedeltida kalkmålningar. — Pastorat: Vill-berga, Hacksta och L., Trögds kontrakt, Ärkestiftet. M.P. 3) Förr s:n i Memmings hd, öslergötlands län, omfattade s. delen av nuv. Borgs s:n, varmed L. i kyrkligt avseende sammanslogs 1783. Sedan 1887 har L. helt uppgått i Borgs kommun. M.P. Löten (förr L ö i t e n), hd i Hedmark fylke, ö. Norge, ö. om Hamar; 369,93 kvkm.; 6,158 inv. (1930). Jordbruksdistrikt. Az.S. Lötschbergbanan, elektrisk järnväg i Schweiz, mellan Spiez vid Thuner See och Brig på Simplonbanan. I den 14,612 m. långa Lötsch-bergtunneln passerar L. under Lötschenpasset och Gasterental i Bernalperna. Dessutom har L. 37 andra tunnlar och talrika broar. Högsta punkten ligger 1,244 m.ö.h.; största stigningen är 27 %o. Banan öppnades 1913 och är en viktig trafikled från Frankrike och v. Tyskland till Simplonbanan. M.P. Löv, se Lövträd och Lövtäcke. Löw, J e h u d a h ben Bezalel (o. 1520— 1609), rabbin i Prag 1573, exegetisk förf. ”Den höge rabbi L.” är ss. undergörare huvudpersonen i flera legender, bl.a. skall han ha skapat en golem (se d.o.). C.V.J. Lövbaggar, detsamma som bladbaggar (se d.o.). Lövbinda, växtart, se Po 1 y g o n u m. Lövblad, bot., mellanblad (se Blad, sp. 43). Löve, hd i Holbæk Amt, Själland, ö. om Stora bält; 253,99 kvkm.; 15,463 inv. (1930). W.P-n. Löwe, Frédérique, se Löf. Löwe, L u d w i g, tysk-österrikisk skådespelare (1795—1871), var 1811—21 anställd vid tyska teatern i Prag, 1821—26 vid hovteatern i Kassel och från 1826 vid Burgteatern i Wien, sedan 1838 också som regissör. L. var som skådespelare en sällsynt fängslande personlighet med fantasi, humor och flammande temperament. Bland hans roller märkas Othello, Mac-beth, Cassius i ”Julius Cæsar”, Hetsporr i ”Henrik IV”, Egmont och Fiesco. G.K-g. Löwe, Carl, tysk tonsättare, se L o e w e. Löwegren. 1) Fredrik Georg August L., trädgårdsman (1833—1919), föreståndare vid Göteborgs trädgårdsförening 1859—1916. L. hade förvärvat synnerligen god kännedom om sådana växter från varmare länder, vilka kunna odlas i växthus, och han anskaffade ett stort antal dylika till Trädgårdsföreningen, som härigenom erhöll den på sin tid största samlingen av detta slag inom Norden. Han har beskrivit odlingen av blomsterväxter såväl på kalljord som under glas i ”Handbok i sv. trädgårdsskötseln”, vilken han utgav jämte E. Lindgren och A. Pihl (1872—84). C.G.D. 2) M i c h a e 1 Kolmodin L., den föregåendes bror, ögonläkare (1836—1923), med. lic. 1864, med. d:r 1868, fil. hedersd:r 1918; docent 1867, prof. (Sveriges förste) i oftn.lmiatrik 1883—1904, allt i Lund. L. var en framstående praktiker och utgav vetenskapliga arbeten bl.a. om ögats refraktionsförhållanden. Han författade en förträfflig lärobok i oftalmologi. Hans mest ryktbara verk är en sv. övers, av Hippokrates’ skrifter (1909—10). MiH. 3) Anders Gunnar Hilding L., de föregåendes halvbrors sonson, ämbetsman och skriftställare (f. 2% 1881), fil. lic. i Lund 1908, huvudred, för tidn. ”Arbetet” 1908—18, socialdemokratisk led. av A.k. 1915—17, socialattaché i Paris 1918, socialråd där sedan 1923, direktör i Sv. handelskammaren i Frankrike sedan 1919, har utg. bl.a. ”Franska stämningar” (1915), ”Om äldre konst och nutidskonst” (1926), ”Silhuettklipp av nutida franska politici” (1928), ”Kampen kring staten” (1929), ”Från strövtåg i Frankrike” (1930), ”Soldyrkare, excentriker och puritaner” (1931), ”Studier om Michelan- — 1093 — — 1094 —