- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 17. Lepas - Maisir /
1095-1096

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löwegren, 3. Gunnar - Löwen - Löwen, ätter - Löwen, 1. Axel - Löwen, 2. Fabian - Löwen, Frédérique - Lövenborg (Birkholm) - Löwenfeld, Raphael - Löwengroschen - Löwenhielm, ätt - Löwenhielm, 1. Carl Gustaf (1701—68)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÖWEN gelo” (1932). L. medarbetar under sign. G.Lw. i ”Svensk uppslagsbok”. C. Löwen, stad i Belgien, se L o u v a i n. Löwen, friherrliga och grevliga ätter, utgrenade från ätten L ö w e, urspr. från Estland, naturaliserad 1649, utslocknad o. 1790. Nedan-nämnde L.l) blev 1731 friherre, 1751 greve; hans ätt utslocknade 1926. L. 2) blev friherre 1766; dennes svärfar var överstelöjtnanten Fredrik Trolle, grundare av de Trolleska fideikommissen, av vilka ett, Ludgo (Trollesund) i Södermanland, tillföll en sonson till L.2) och alltjämt tillhör ätten; innehavaren skall skriva sig Troll e-L ö w e n. — Jfr L e u v e n. C. 1) A x e 1 L., greve, krigare och ämbetsman (1686—1772), volontär 1702, löjtnant 1707, kapten 1709, generalkvartermästarelöjtnant 1712, generalkvartermästare 1713, överste och generalmajor 1715, general av inf. och befälhavare i Finland 1737, riksråd 1739, generalguvernör i Pommern 1748, tjänstfri 1766. L. deltog 1707 —11 på de allierades sida i spanska tronföljds-kriget, sändes 1712 till Karl XII i Turkiet, fången hos danskarna vid försvaret av Stade s.å., rymde 1713, utmärkte sig 1715 vid Rudens försvar, fången i Norge 1716—19. Ehuru Arvid Horns svärson, tillhörde L. 1738 krigspartiet och blev vid hattarnas seger för sin medverkan vid svärfaderns avskedstagande riksråd. Under de närmaste åren hörde L. till hattarnas ledande män men blev slutl. misshaglig och avlägsnades till Pommern. Här blev han mycket populär och testamenterade sina stora bok-och konstsamlingar till Stralsund. Hans arkiv påträffades här 1929, och i ”Karolinska förbundets årsbok” s.å. offentliggjordes hans memoarer om Karl XII med viktiga bidrag till dennes karakteristik. P.S. 2) F a b i a n L., den föregåendes bror, friherre, militär och politiker (1699—1773), kapten i hessisk tjänst 1723, v. korporal vid sv. livdrabanterna 1731, ryttmästare 1736, överste i holsteinsk tjänst 1737, sv. generalmajor 1762. L. deltog ivrigt i det politiska livet, var en inbiten mössa och uppträdde särsk. som kritiker av hattarnas finanspolitik. Han var även direktor vid Ostindiska kompaniet. P.S. Löwen, Frédérique, se L ö f. Lövenborg, tidigare B i r k h o 1 m, danskt gods i Holbæk Amt, Själland. Det ståtliga slottet är uppfört på 1630-talet av godsets dåv. ägare, Malte Juul. 1738 inköptes det av ätten Lövenskiolds stamfar och fick sitt nuv. namn. 1773—1921 var det baroni för ätten och är alltjämt i dess ägo. C. Lö'wenfeld [-fält], R a p h a e 1, tysk skriftställare och teaterledare (1854—1910). L. sökte i folkbildningssyfte popularisera teatern genom Lövenborgs slott. att till billigast möjliga pris och med vägledande programblad bjuda bästa klassiska och moderna repertoar i enkelt men värdigt framförande. Han öppnade i detta syfte 1894 och 1902 sina båda första Schillerteatrar i Berlin och 1907 i modern nybyggnad den stora Schiller-theater i Charlottenburg, från 1919 statsteater L. ivrade också för musikens popularisering och utgav bl.a. 1898—1906 ”Die Volksunter-haltung”. G.K-g. Lö'wengroschen [-gråj-], numism., se Gro-schen. Löwenhielm, ätt, stammande från kyrkoherden i Nor, Karlstads stift, prosten Erland Gudmundi (1554—1630). Av dennes två söner, som antogo namnet Norenius, blev den äldre stamfar för släkten Noreen (se d.o.) och adliga och friherrliga ätterna Nordenfalk (se d.o.); den yngres son Gudmund Nordberg (1656—1739), slutl. hovrättsråd i Göta hovrätt, adlades L. 1725 och var far till nedannämnde L.l), som 1741 blev friherre, 1762 greve och vars ätt ufslocknade med L.3) 1861. Till den alltjämt fortlevande adliga ätten hörde L.5). C 1) C a r 1 G u s t a f L., greve, kanslipresident (1701—68), blev efter studier i Uppsala och hovrättstjänstgöring häradshövding på Dal 1729, i Västersysslet, Värmland, 1738, revisionssekreterare 1741, justitiekansler 1747, president i Svea hovrätt 1750, i lagkommissionen 1761. Samtidigt med att L. under denna juridiska karriär gjorde sig känd som en av Sveriges dugligaste och erfarnaste ämbetsmän, intog han en bemärkt plats i det politiska livet, kom sig upp med hattarna vid deras första framträdande och — 1095 — — 1096 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free