Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Löwegren, 3. Gunnar
- Löwen
- Löwen, ätter
- Löwen, 1. Axel
- Löwen, 2. Fabian
- Löwen, Frédérique
- Lövenborg (Birkholm)
- Löwenfeld, Raphael
- Löwengroschen
- Löwenhielm, ätt
- Löwenhielm, 1. Carl Gustaf (1701—68)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÖWEN
gelo” (1932). L. medarbetar under sign. G.Lw.
i ”Svensk uppslagsbok”. C.
Löwen, stad i Belgien, se L o u v a i n.
Löwen, friherrliga och grevliga ätter,
utgrenade från ätten L ö w e, urspr. från Estland,
naturaliserad 1649, utslocknad o. 1790.
Nedan-nämnde L.l) blev 1731 friherre, 1751 greve;
hans ätt utslocknade 1926. L. 2) blev friherre
1766; dennes svärfar var överstelöjtnanten
Fredrik Trolle, grundare av de Trolleska
fideikommissen, av vilka ett, Ludgo (Trollesund)
i Södermanland, tillföll en sonson till L.2) och
alltjämt tillhör ätten; innehavaren skall skriva
sig Troll e-L ö w e n. — Jfr L e u v e n. C.
1) A x e 1 L., greve, krigare och ämbetsman
(1686—1772), volontär 1702, löjtnant 1707,
kapten 1709, generalkvartermästarelöjtnant 1712,
generalkvartermästare 1713, överste och
generalmajor 1715, general av inf. och befälhavare
i Finland 1737, riksråd 1739, generalguvernör
i Pommern 1748, tjänstfri 1766. L. deltog 1707
—11 på de allierades sida i spanska
tronföljds-kriget, sändes 1712 till Karl XII i Turkiet,
fången hos danskarna vid försvaret av Stade s.å.,
rymde 1713, utmärkte sig 1715 vid Rudens
försvar, fången i Norge 1716—19. Ehuru Arvid
Horns svärson, tillhörde L. 1738 krigspartiet
och blev vid hattarnas seger för sin medverkan
vid svärfaderns avskedstagande riksråd.
Under de närmaste åren hörde L. till hattarnas
ledande män men blev slutl. misshaglig och
avlägsnades till Pommern. Här blev han mycket
populär och testamenterade sina stora
bok-och konstsamlingar till Stralsund. Hans arkiv
påträffades här 1929, och i ”Karolinska
förbundets årsbok” s.å. offentliggjordes hans
memoarer om Karl XII med viktiga bidrag till dennes
karakteristik. P.S.
2) F a b i a n L., den föregåendes bror,
friherre, militär och politiker (1699—1773),
kapten i hessisk tjänst 1723, v. korporal vid sv.
livdrabanterna 1731, ryttmästare 1736, överste
i holsteinsk tjänst 1737, sv. generalmajor 1762.
L. deltog ivrigt i det politiska livet, var en
inbiten mössa och uppträdde särsk. som kritiker
av hattarnas finanspolitik. Han var även
direktor vid Ostindiska kompaniet. P.S.
Löwen, Frédérique, se L ö f.
Lövenborg, tidigare B i r k h o 1 m, danskt
gods i Holbæk Amt, Själland. Det ståtliga
slottet är uppfört på 1630-talet av godsets dåv.
ägare, Malte Juul. 1738 inköptes det av ätten
Lövenskiolds stamfar och fick sitt nuv. namn.
1773—1921 var det baroni för ätten och är
alltjämt i dess ägo. C.
Lö'wenfeld [-fält], R a p h a e 1, tysk
skriftställare och teaterledare (1854—1910). L. sökte
i folkbildningssyfte popularisera teatern genom
Lövenborgs slott.
att till billigast möjliga pris och med vägledande
programblad bjuda bästa klassiska och
moderna repertoar i enkelt men värdigt
framförande. Han öppnade i detta syfte 1894 och 1902
sina båda första Schillerteatrar i Berlin och
1907 i modern nybyggnad den stora
Schiller-theater i Charlottenburg, från 1919 statsteater
L. ivrade också för musikens popularisering
och utgav bl.a. 1898—1906 ”Die
Volksunter-haltung”. G.K-g.
Lö'wengroschen [-gråj-], numism., se
Gro-schen.
Löwenhielm, ätt, stammande från
kyrkoherden i Nor, Karlstads stift, prosten Erland
Gudmundi (1554—1630). Av dennes två söner,
som antogo namnet Norenius, blev den äldre
stamfar för släkten Noreen (se d.o.) och adliga
och friherrliga ätterna Nordenfalk (se d.o.);
den yngres son Gudmund Nordberg
(1656—1739), slutl. hovrättsråd i Göta hovrätt,
adlades L. 1725 och var far till nedannämnde
L.l), som 1741 blev friherre, 1762 greve och
vars ätt ufslocknade med L.3) 1861. Till den
alltjämt fortlevande adliga ätten hörde L.5). C
1) C a r 1 G u s t a f L., greve, kanslipresident
(1701—68), blev efter studier i Uppsala och
hovrättstjänstgöring
häradshövding på Dal
1729, i Västersysslet,
Värmland, 1738,
revisionssekreterare 1741,
justitiekansler 1747,
president i Svea
hovrätt 1750, i
lagkommissionen 1761.
Samtidigt med att L.
under denna juridiska
karriär gjorde sig
känd som en av
Sveriges dugligaste och
erfarnaste ämbetsmän, intog han en bemärkt
plats i det politiska livet, kom sig upp med
hattarna vid deras första framträdande och
— 1095 —
— 1096 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0648.html