LÖVSÅNGARSLÄKTET ersättande med fylkesindelningen. Genom sin politiska gärning, sin äkta norska känsla, som bl.a. tidigt förde honom samman med Björn-stjerne Björnson, och sitt orubbligt lugna, imponerande väsen har L. för alltid vunnit en plats i det norska folkets hjärta. — Litt.: L:s son, Torkell J. Lövland, har utg. ”Menn og Minner fra 1905. Av Statsminister J. L:s Pa-pirer” (1929). Th. Lövmossor, se Bladmossor. Lövskogsnunnan, se Nunnefjärilar. Lövskär, finsk s:n, se L a v a n s a a r i. Lövsmyg, se Lövsånga rs läkte t. Lövsprickning, frondescens, knopparnas utveckling till bladbärande grenar hos träd och buskar. Vid 1. sker hos växten livlig ämnesomsättning, erinrande om den vid groningen, i det att reservämnena mobiliesras i form av lösliga föreningar. Tiden för 1. varierar efter växtarten, de meteorologiska förhållandena samt växtplat-sens läge och beskaffenhet. Att utreda det inbördes sammanhanget i dessa förhållanden är ett mål för fenologien (se d.o.). O.Gz. Lövsta, socknar, se Västerlövsta och ö s t e r 1 ö v s t a. Lövsta (Leufsta), gods och (numera nedlagt) järnbruk i Österlövsta s:n, Uppsala län; Lövsta. godsets areal c:a 1,800 har, taxeringsvärde c:a 400,000 kr. Sedan en äldre huvudbyggnad 1719 bränts av ryssarna, uppfördes på 1720-talet det nuv. slottet, ett av n. Upplands förnämligaste, i 2 vån. med brutet tak och med 2 (äldre) flyglar. Huvudbyggnaden innehåller en samling familjeporträtt, den ena flygeln naturvetenskapliga samlingar, den andra det ytterst dyrbara De Geerska fideikommissbibi. Bruket anlades 1596 och tillhörde från 1643 Louis De Geer. För friherrliga ätten De Geer af Leufsta blev L. 1730 fideikommiss. 1917 frånsåldes bruket till Gimo-österby bruks a.-b., driften arrenderades av Fagersta bruks a.-b. men har nu nedlagts. Fideikommisset omfattar nu blott godset och innehas sedan 1925 av friherre L.De Geer. Th.P.;E.W. Lövstabukten, Lövstaviken, del av Gäv-lebukten, på Upplands n. kust. Lövstad. Lövstad, gods i Kimstads s:n, Östergötlands län, 10 km. v. om Norrköping; areal med underlydande c:a 2,000 har; taxeringsvärde o. 1 mill. kr. Slottet är av sten i 3 vån. med 2 flyglar, med dyrbara inventarier, särsk. möbler samt en stor porträttsamling. L. tillhörde från medeltiden till 1752 ätten Lillie, därefter v. Fersen och Piper. Fröken E. Piper (d. 1926) testamenterade L. till Riddarhuset; dock skall Östergötlands museum disponera slottet och i befintligt skick bevara det som ett monument över gammal sv. slottskultur. Th.P. Lövstaviken, se Lövstabukten. Löwstedt, Emma, målarinna, se E. C h a d-w i c k. Löwstädt, Carl Teodor, tecknare och grafiker (1789—1829), utförde porträtt i miniatyr och litografi och utgav bl.a. en serie historiska porträtt, ”Porte-feuille för historiska teckn.” (1822—27). Bland L:s många karikatyrer märkes en friskt uppfattad bild av Nils v. Rosenstein (Nationalmuseum). G.V. Lövsund, gods i Runtuna s:n, Södermanlands län; areal c:a 700 har; taxeringsvärde 234,500 kr. (1932). Huvudbyggnaden är av sten, 2 vån., restaurerad på 1800-talet. I äldre tider har L. tillhört bl.a. ätterna Bielke och Rosenhane. L. har ofta bytt ägare; tillhör sedan 1913 kapten C. L. Béve. Th.P. Lövsångarsläktet, Phyllo'scopus, av fam. sångare (se d.o.), omfattar små livliga fåglar, vilka ovan äro grågrönaktiga, undertill mer el. mindre ljusgula el. gulaktigt vita. Näbben är tunn och spetsig. Könen lika. De hålla till i träd och buskar och bygga sina övertäckta bo på el. nära marken. De 5—7 äggen äro vita med rödbruna el. svartbruna fläckar. Födan utgöres av insekter och deras larver. De äro synnerligen nyttiga som insektsutrotare. L. förekomma med ung. 40 arter i Europa och Asien. I Sverige finnas 4 arter, samtliga flyttfåglar: Gransångaren, Ph. colly'bita, som häckar i mellersta och s. Europa, är ovan grågrön, undersidan gulvit. Benen mörkbruna. Längd 12 — 1105 — — 1106 —