LÖVTRÄD cm. I Sverige från n. Svealand och norrut över hela halvön samt i hela ö. Europa häckar i granskog en större och något ljusare form, Ph. collybita abieti'na. — Grönsångaren, Ph. sibila'trix, är ovan grön, strupe och sidor ljusgula, undersida vit. Den förekommer huvudsakligast i mellersta Europa och häckar i Sverige i löv- och blandskog i Göta- och Svea- Lövsångare, Phylloscopus trochilus. Efter Heinroth. land. — Lövsångaren, Ph. tro'chilus, är ovan grågrön, undersidan gulvit, men har till skillnad från gransångaren ljusbruna ben. Den har en vidsträckt utbredning och finns i hela Europa samt i Asien österut till Jenisej och Persien. I Sverige, där den träffas i all slags terräng över hela landet, är den kanske den vanligaste fågeln. Från Finnmarken genom hela n. Asien ända till Alaska förekommer nordiska lövsångaren, Ph. borea'lis. Y.Ln. Lövträd, övervägande till dikotyla växtfam. hörande vedväxter, vilkas blad — till skillnad från barrträdens i regel styva, nålformiga och fleråriga — mestadels äro tunna och plattade (löv), i kallare trakter leva endast en vegetationsperiod och mot hösten avfalla (se B 1 a d-fällning), varefter på våren nya blad framkomma (se Lövsprickning). I varmare klimat, och undantagsvis i kallare, t.ex. hos järnek och murgröna, äro bladen vanl. vintergröna och ofta fleråriga. Bladfällning förekommer dock stundom hos tropikernas 1. vid inträdet av torkperioden och även, ehuru ej bunden vid särsk. årstider, i tropiska regnskogen. L. förete hos skilda arter karakteristiska olikheter med avseende på kronans form (jfr Lövverk) och stammens arkitektur. 1 anatomiskt hänseende utmärka de sig genom riklig förekomst av kärl. De i unga, späda skott förekommande näringsämnena tillgodogöras, särsk. av asp, björk och ask, stundom även av al, ss. 1 ö v f o d e r för får, hästar och getter, varvid grenarna på eftersommaren avhuggas och torkas (1 ö v s k ö r d). O.Gz. Lövtäcke, det lager av fällda blad, som täcker marken i skogarna och under inverkan av växt- och djurorganismer (bakterier, svampar, daggmaskar, insekter) ombildas till humus. I bokskog kräver omsättningen 1% år, i ekskog mindre än 1 år. Genom 1. återföras till jorden viktiga mineral- och näringsämnen, ss. kali, fosfat och nitrat samt, särsk. rikligt, kalk och kiselsyra. O.Gz. Lövuddens aktiebolag, grundat 1912, äger sågverk, hyvleri och snickerifabrik vid L ö v-udden i Säbrå s:n, Västernorrlands län (se karta vid Härnösand); aktiekapital 132,000 kr.; årstillverkning 2,000 standards trävaror; 70 arbetare. M.P. Lövverk. 1) Bot. Bladens orientering inbördes och i förhållande till grenarna växlar hos träd och buskar på skilda sätt, och bladkronan får på gr. därav en olika och i regel för varje växtart karakteristisk gestalt. L:s form bestämmes såväl av inneboende morfologiska gestalt-ningslager som av rådande yttre förhållanden, särsk. belysningen. O.Gz. 2) Herald., ofta benämning på det från hjälmens hjässa utgående och över densamma nedfallande hjälmtäcket, som får utseende av stiliserat bladverk (urspr. akantus). Jfr Hjälmtäcke och H e r a 1 d i k. G. W.F. 3) Konsthist. L. (fra. feuillage) är en detalj av landskapsmåleriet, som under vissa perioder spelat en betydande roll, än mera stiliserat, än mera realistiskt framställt. I ornamentiken — där vanl. kallat bladverk — blir 1. tidigt starkt stiliserat, särsk. i bladlisterna; jfr K y m a-t i o n. E.W. Lövvivlar, Phyllo'bius, ett i den sv. faunan med 8—9 smärre arter representerat släkte bland vivlarna (se d.o.), igenkännliga genom nästan cylindrisk kropp, framstående skuldror på täckvingarna och oftast med metallglänsan-de, lätt avnötbara fjäll tält beklädd kropp. Flera arter äro allmänna på lövträd, i sht björk, ss. ä p p 1 e-1., Ph. pyri, som är svart med röda antenner och ben samt beklädd med långdragna guld- och kopparglänsande fjäll. Den gör ofta genom sitt gnagande svår skada också på fruktträd, liksom den närstående Ph. argenta'tus, som avviker genom runda kroppsfjäll. S.Bgtn. Lövånger, s:n i Nysätra tingslag, Västerbottens län, vid kusten, s.s.ö. om Skellefteå; 552,7» kvkm., därav 528,90 land; 4,644 inv. (1933; 9 inv. pr kvkm.); 49,65 kvkm. åker (1927; 9,4% av landarealen), 309,30 kvkm. skogsmark. Kyr- — 1107 — — 1108 —