Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lövånger
- Löväng
- Lövön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÖVÖN
Löväng på Vessers udde, Bjärka-Säby, Östergötland. Efter ”Sveriges natur”, 1922.
kan härstammar delvis från medeltiden, v.
delen från 1618; långhuset har stjärnvalv, rikt
ornerad predikstol från 1623. På kyrkogården
en klockstapel av trä. L. är en av länets
bästa jordbrukssocknar. Vid Bjuröklubb
finnes fyr, vid Bjurö lotsplats och fiskläge; vid
Gumbofjärden Gumboda lastageplats.
Kallvikens hamn har en kajlängd av 48 m. vid 3,5
m:s djup. — Pastorat i Västerbottens n.
kontrakt, Luleå stift. M.P.;E.W.
Löväng, en skogstyp, som står på övergången
mellan lövskog och äng. TiL skillnad från
lunden, som utgör en tät och skuggrik, av
ädla lövträd (ek, ask, alm, lind, lönn m.fl.) bildad
skog med högvuxna buskar och särsk.
vårblom-mande örter, är 1. ej så tät, att verklig skog
uppkommer, utan smärre, parklikt strödda
grupper av mera glest stående träd och buskar
omväxla med öppna ängsfläckar. Den har ofta
uppstått ur lunden genom röjning och blivit
en bestående skogstyp på gr. av år efter år
återkommande slåtter och betning å
ängsom-rådena. I 1., liksom i lunden, ingå ädla
lövträd i betydande antal. Ek och ask spela ofta
en stor roll, men intet trädslag är i eg. mening
dominerande. Buskvegetationen är i regel rikt
utvecklad med hassel, olvon, hagtorn, hägg,
slån, nyponbuskar, benved, vildkaprifol m.fl.
Mellan dessa grupper utbreder sig en ängsmatta
av storbladiga, sommarblommande örter med
färgstarka blommor och bredbladiga gräs,
vilka tillhöra ett flertal arter och tack vare den
rikliga myllan, som alstras genom bladfällningen
från träd och buskar, nå en i övrigt sällsynt
yppighet, ss. skogsnäva, hundkäx,
liljekonvalje, orkidéer, hässlebrodd m.fl. Omväxlingen
av blomfärger och bladformer är särdeles rik.
De frodigaste 1. finnas i trakter på kalkgrund,
t.ex. på Öland, Gotland och Kinnekulle. I
Norrland, där ädla lövträd i allm. saknas, uppträda
1. utefter älvar och bäckar. I s. Sveriges
bördigaste trakter, där de fordom utgjort en
dominerande vegetationstyp, ha de i stor
utsträckning fått lämna rum för åker och äng. I andra
fall ha 1. försvunnit på gr. av invandring av
bok och gran, som förkvävt de ädla lövträden.
— Litt.: H. Hesselman, ”Zur Kenntniss des
Pflanzenlebens schwedischer Laubwiesen” (i
”Botanisches Centralblatt”, Beih., 1904),
”Svenska 1.” (i ”Skogsvårdsför:s tidskr.”, 1905); A.
Palmgren, ”Studier öfver l.-områdena på Åland”
(i ”Acta Societatis pro fauna et flora fennica”, 42,
1917); R. Sterner,”Ölands växtvärld” (1926). O.Gz.
Lövön, samhälle i Holmsunds s:n,
Västerbottens län; o. 1,900 inv. L. ligger invid
Djupvikens municipalsamhälle och Sandviks
ångsågs-a.-b:s område samt bebos huvudsaki. av
sågverksarbetare. M.P.
— 1109 —
— 1110 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0655.html