MABLY här mot ö.n.ö. och följer Sambre-dalens fortsättning åt detta håll. Sedan M. sålunda passerat Ardennerna, vänder floden vid Liége åter mot n. och flyter ut på det holländska slättlandet. M. delar sig vid Heusden i 2 armar. Den ena förenar sig med Rhenarmen Waal och mynnar jämte denna i Nordsjön vid Hook van Holland. Den andra flyter till Hollandsch Diep (se karta vid Belgien). Allteftersom man räknar M. till utflödet i havet el. till föreningen med Waal, blir längden 925 el. 804 km., därav 192 km. i Frankrike och 194 i Belgien. Flodområdet är c:a 35,000 kvkm. J.F. Maaslinjen [mäs-], benämning å de Maas-övergångarna spärrande belgiska fästningarna Liége och Namur samt klippfästet Huy, byggda 1888—92. Ehuru fästningarna under världskriget föllo hastigare än väntat, tryggade dock M. den belgiska arméns mobilisering och uppmarsch. Enl. senast framlagt förslag skall M. bibehållas, forten vid Liége och Namur istånd-sättas och ett nytt fort byggas vid Eben, n. om Liége, med uppgift att spärra infallsvägen över Maastricht. A.W.G. Maas-Rhen-Ijsel-boskap, holländsk nötkrea-tursras med avelsområde längs floderna Ijsel, Maas och Rhen. Färgen är röd el. rödbrokig. Årsavkastning c:a 4,000 kg. mjölk med 3,4% fett. Levande vikt 450—600 kg H.Fqt. Maastricht [mä'stri^t], huvudstad i prov. Lim-burg, Nederländerna; 61,763 inv. (1931). M. ligger vid ett sedan romartiden viktigt övergångsställe över Maas och har kanalförbindelse med bl.a. Antwerpen och Liége. Med förstaden Wijk förbindes M. av en stenbro från 1600-talet. Rester av den gamla stadsmuren kvarstå. Stadshuset är från 1400-talet, rådhuset från senare delen av 1600-talet. De förnämsta byggnadsverken äro de två från den äldre medeltiden härstammande (romanska) kyrkorna S:t Servatius och Vårfrukyrkan; den förra är Hollands äldsta katedral och har en intressant krypta; kyrkan blev ombyggd i gotik under medeltidens mitt och senare del. Den bredvidliggan-de Johanneskyrkan, med högt torn, är också uppförd i gotisk stil. M. har glas- och pappersindustri, bryggerier, brännerier och tegelbruk. Stor ägg- och smörmarknad. I närheten brytes krittuff, som användes till byggnadssten. — M. erövrades och plundrades 1579 av spanjorerna, återtogs 1632 av Fredrik Henrik av Oranien samt besattes av fransmännen upprepade gånger, ss. 1673, 1748 och 1794. M.P.;E.W. Maatje [mä't-], inhemsk, i början av 1800-talet i Nederländerna bruklig benämning för 0,i 1. N.L.R. Maat-ka-Re, egyptisk drottning, se Hat-s h e p s e t. Maatschappij [mä'tszapäi] (holl.; eg. samma ord som maskopi, se d.o.), bolag, samfund, förening. Mab [mäb], keltiskt namn på älvdrottningen, brukat av Spenser (”The faerie queene”), Shakespeare (”Romeo and Juliet”) och Shelley (”Queen Mab”). A.W-n Mabillon [mabijå'], Jean, fransk historiker (1632—1707), munk av benediktinorden, utövade ss. historiker ett betydande förf.-skap framförallt rörande sin ordens historia och utgav bl.a. ”Acta sanctorum ordinis S. Benedicti” (9 bd, 1668—1701) och ”An-nales ordinis S. Benedicti” (6 bd, 1703 —09). Sin största insats gjorde M. genom den mot Papebroeck riktade skriften ”De re diplomatica libri VI” (1681, suppl. 1701), vari han påvisade den av Papebroeck betvivlade äktheten av ett antal handlingar till bene-diktinordens historia och genom sina metoder lade grunden till hela den moderna diploma-tariska vetenskapen. M:s brev och smärre skrifter äro utg. i ”Ouvrages posthumes de M. et de Ruinart” (1724) samt i ”Correspondance inédite de M. et de Montfaucon avec ITtalie” (1846). Jfr Diplomati k. — Litt.: Biogr. av S. Bäumer (1892). B. Mabino'gion (kelt., plur. av mabinogi, den litterära stoffkännedom, som en mabinog el. bardlärjunge behövde tillägna sig), en saml. walesiska myter och hjältesagor ur den s.k. ”Red book of Hergest” från början av 1300-talet. Namnet M. tillkommer eg. blott 4 av sagorna men tillädes genom ett misstag av Charlotte Guest hela saml., som innehåller en mängd annat stoff, bl.a. berättelser ur Artursagan (se d.o.), och som hon 1838 utgav tillika med övers M. är viktig ej blott för kännedom om kymrisk forndiktning utan även för studiet av keltisk tradition över huvud. M. är i urval övers, till sv. av H. Heyman (1906). v.S-iv. Mably [-bli'], Gabriel Bonnot de, fransk abbé och politisk förf. (1709—85), äldre broder till filosofen Condillac. M. tillhör upplysningstidens radikalaste samhällsfilosofer. I den ekonomiska olikheten ser han orsaken till oenigheten och söndringen i samhället. Idealet vore egendomsgemenskap; då denna f.n. icke kan genomföras, fordrar M. en grundlig beskattnings- och agrarreform i riktning mot — 1113 — — 1114 —