M’CARTHY handel, ligger mest i händerna på kineser. Främsta handelsvaror äro ris, fisk o.a. livsmedel, timmer och styckegods. Opiumhandeln och spelhusen äro inkomstbringande statsmonopol. Av industrier må nämnas konserv- och cementfabriker, oljeslagerier och metallverk. M. är huvudsäte för franska missionen i Kina. — M:s historia daterar sig från 1557, då portugiserna där anlade ett faktori. 1580 blev det katolskt biskopssäte. Ända till 1849 erlades för M. arrende till Kina, och området räknades formellt ss. stående under kinesisk överhöghet. Kinas erkännande av Portugals överhöghet över M. skedde först 1887. Ända till grundläggandet av Hongkong (1841) spelade M. en framträdande roll i det europeiska handelsutbytet med Kina. 1845—73 var det huvudsäte för handeln med kulier (se d.o.). M.P.;C.F. Macaroni [-å'ni], se Makaroner. Macassar, se Makassar. Maca'u, se Macao. Macaulay [makä'li], Thomas Babington, engelsk historiker och politiker (1800—59). Efter studier i Cambridge gjorde M. sig tidigt bekant som lysande stilist, invaldes i parlamentet 1830 och gjorde ss. övertygad anhängare av whigpartiet en snabb politisk karriär. Berömt är hans tal i underhuset 1831 för rösträttsreformen. 1834—38 verkade han i Indien som medl. av dess styrelse och arbetade därvid bl.a. för kodifieringen av den indiska strafflagen. Återvänd till England, intog han olika poster i Melbournes 2:a regering (1839—41) och i Rus-sells (1846—47). 1857 adlades han till Lord M. o f R o t h 1 e y; de sista åren av sitt liv ägnade han sig huvudsaki. åt litterär verksamhet. — Sin betydelse har M. framförallt som historiker. Redan tidigt skrev han essayer av historiskt el. litterärt innehåll, vilka företrädesvis publicerades i ”Edinburgh review” (delvis samlade i ”Critical and historical essays”, 1843). Till de mera bekanta höra de om Milton, Bos-welfs ”Life of Johnson”, Lord Bacon, Clive, Warren Hastings och Pitt d.ä. Som sitt huvudverk betraktade M. med rätta ”The history of England from the accession of James H” (4 bd, 1848—61), vilket han dock icke hann fullborda. I sin uppfattning dogmatisk whig, vill M. i detta verk visa 1800-tals-liberalismens förträfflighet genom att ådagalägga, hur dess prin ciper i gångna tider fört England fram till en lysande maktställning. Den pedagogiskt-poli-tiska avsikten uttalas med kraft i arbetets början. — M:s förtjänster äro framförallt litterära. Liksom essayerna utmärker sig det stora verket för en lysande och oefterhärmlig stilkonst; genom välberäknad disposition och skickligt användande av målande smådrag ur samtida litteratur gjorde M. dessutom ”History of England” till en ovanligt underhållande läsning. Berömt som vetenskaplig landvinning blev kap. 3 i bokens d. 1, där han gav ett, visserligen täml. godtyckligt, tvärsnitt genom det engelska samhället. Detta tillvägagångssätt slog igenom bland historikerna; svensken F. F. Carlsons ”Sveriges historia under konungarne af pfal-ziska huset”, 2 (1856), vittnar t.ex. om hans M.-studier. — M:s essayer ha i urval översatts till svenska (”Smärre valda skrifter”, 1854— 55), ”History of England” i sin helhet. — Litt.: G. O. Trevelyan, ”Life and letters of M.” (2 bd, 1876); J. C. Morison, ”M.” (1882). LA. Macauly [makä'li], R o s e, engelsk författarinna (f. 1889), har genom sina satiriska människoskildringar, präglade av kvickhet, skärpa i uppfattningen och en delvis ganska bitter humor, förvärvat sig ett av de främsta namnen inom sin förf.-generation. Bland M:s romaner märkas ”Potterism” (1920; sv. övers. 1924), ”Dangerous ages” (1921; sv. övers. 1925), ”Told by an idiot” (1923), ”Keeping up appearances” (1928; sv. övers. 1929) och ”Staying with relations” (1930; sv. öveis. 1931). M. har även skrivit essayer (”Casual commentaries”, 1925) och vers (2 saml., 1914 och 1919). A.Km. Macbeth [mäkbä'j>], skotsk konung (d. 1057), Finlays son, hövding i Moray, blev fältherre åt konung Duncan av Skottland (se denne). Han gjorde uppror mot Duncan, besegrade honom vid Dunsinane och blev konung 1040. M. var förbunden med jarlen Thorfinn på Orkney-öarna och stödde sin makt på de keltiska högländerna. 1054 angrep Sigvard, earl av Nor-thumberland, Skottland, besegrade M. och insatte Duncans son Malcolm som konung i s. Skottland. Denne besegrade och dödade M. 1057. M. har fått ryktbarhet genom Shake-speares efter honom uppkallade drama. E.Lö. McBurneys punkt [makba'nis], med., mittpunkten på en linje, som tänkes dragen från naveln till främre övre höftbenstaggen på höger sida (Monros linje). Under denna plats ligger vanligtvis appe'ndix vermicula'ris, blindtarmens bihang. Namnet efter den nordamerikanske lä karen Charles McBurney (1845—-1913). N.Lbg. M’Carthy [makä'j)i], J u s t i n, irländsk jour nalist och politiker (1830—1912), var sedan 1857 under ett par decennier anställd vid flera — 1117 — — 1118 —