MacDOWELL 1924 skapades en viss avspänning i den europeiska situationen. Londonöverenskommelsen aug. 1924 blev det första betydelsefulla resultatet av dessa strävapden att minska de politiska motsättningarna och förbättra det ekonomiska läget. Frankrike förpliktade sig alt åter utrymma Ruhr. De inrikespolitiska svårigheterna växte emellertid för ministären, icke minst på gr. av M:s strävan att förbättra förhållandet mellan England och Sovjet. I okt. 1924 led regeringen ett nederlag, underhuset upplöstes, och valen gåvo — delvis under intryck av Zinoviev-brevets publicering — en konservativ majoritet. 4/n 1924 avgick ministären M. Valen i maj 1929 gjorde emellertid åter arbetarpartiel till Englands största parti— dock utan majoritet —, och M. blev ånyo premiärminister. Arbetslös-hetsfrågan påkallade ett allvarligt ingripande. Delvis av hänsyn härtill måste besparingar genomdrivas på arméns och flottans stater. Socialpolitiken belastade hårt statsfinanserna, en belastning så mycket mera kännbar, som ”dåliga tider” bröto in. För att rädda pundets guldvärde måste en kraftig besparingsaktion göras. Under diskussionen om denna bröts ministären sönder. Fackföreningarna, arbetarpartiets och ministärens majorilet skilde sin sak från M., som trädde i spetsen för en koalitionsregering med en utpräglat borgerlig sammansättning och elt borgerligt program. Nya val ledde till ett förödande nederlag för arbetarpartiet; dess representation i underhuset minskades från 265 till 52. Som nationell socialist räddade M. sitt mandat. Sedan Pecl 1845 övergick till frihandeln, har ingen så uppseendeväckande omvändelse förekommit i engelsk politik som denna M:s övergång till en borgerlig och protektionistisk politik och kamp mot det parti, till vars främste grundläggare han måste räknas. Som ledare av den nationella koalitionen har M. ställts inför mycket stora svårigheter, som kanske delvis varit omöjliga att bemästra och som i varje fall krävt ett hårdare handlag än det, som M. och hans ministär, som säkerligen gömmer starka inre motsättningar, kunnat prestera. — Bland M:s skrifter märkas: ”Socialism and government” (1909), ”The socialist movement” (1911), ”Syndicalism” (1912), ”Parliament and revolution” (1919), ”Parlia-ment and democracy” (s.å.), ”Socialism, criti-cal and constructive” (1921). Gg A. Macdoncll [mäkdsnäT cl. makdå'nal], Arthur Anthony, engelsk indolog (f. 1854), 1899 prof, i Oxford och föreståndare för Indian institute där. M. är en av de förnämsta kännarna av den vediska litteraturen. Hans främsta arbeten på detta område äro ”Vedic mythology” (1897) och ”Vedic grammar” (1910), bägge i ”Grundriss der indo-arischen Philologie und Altertumskunde”, samt ”Vedic index” (1912; jämte B. Keith). Bland övriga arbeten märkes ”A history of Sanskrit literature” (1900). C.F. MacDonnell [makdå'nal], Antonv Patrick, brittisk kolonialpolitiker (1844—1925), från 1908 baron M. of Swinford, 1865—1901 i Indien på flera ansvarsfulla poster, som han skötte med stor om än något sträv duglighet. 1902—08 gjorde han sig på samma sätt gällande som understatssekreterarc för Irland. Th. McDougall [makdö'gal], William, engelskamerikansk psykolog (f. 1871), prof, vid Harvard univ. I sina idérika och fängslande skrivna arbeten har M. sökt giva en helhetsbild av det mänskliga själslivets struktur. Han utgår från en undersökning av instinkterna (jfr d.o.) och söker visa, hur det högre själslivet uppbygges på grundval av dessa enkla element. Ät socialpsykologiens problem har han ägnat ett spec. intresse. Huvudarbeten: ”An introduction to sccial psychology” (1908), ”The group mind” (1920; sv. övers. ”Gruppens själsliv”, 1925) och ”An outline of psychology” (1923; sv. övers. ”Människans själsliv”, 1930). G.A. MacDowell [makdau'al], Patrick, engelsk bildhuggare (1799—1870), elev av P. F. Chenu, efter studier i Italien påverkad av Canova. Huvudarbeten: ”Morgonbön”, ”Dagdrömmar” (ett ex. i Glyptoteket i Köpenhamn), ”Tidiga bekymmer” samt ett antal porträttbyster, däribland av Pitt och Lord Chatham (båda i West-minster abbey) och av Turner (Saint PauTs cathcdral). G.S. McDowcll [makdåu'al], I r w i n, nordamerikansk militär (1818—85), officer vid art. 1838, brigadgeneral 1861, generalmajor 1872, avsked 1882. M. deltog i fälttåget mot Mexiko 1845— 48, blev vid inbördeskrigets utbrott 1861 chef för den illa utrustade Potomacarmén och besegrades vid Bull Run 21A s.å. Han entledigades från armébefälet, blev chef för l:a armékåren och sändes våren 1862 mot Stonewell Jackson i Shenandoahdalen. Efter det olyckliga 2:a slaget vid Bull Run 29/s—30/8 s.å. miste M. även detta befäl. E.Bz. MacDowell [makdåu'øl], Edward Alexander, nordamerikansk tonsättare och pianist (1861—1908), hade bl.a. Teresa Carreno till lärare i pianospel i New York, utbildade sig vidare i Europa, särsk. i Tyskland, där han stannad och verkade till 1888, då han återvände till Amerika. 1896—1905 var M. prof, vid Columbia univ. i New York. Hans musik, i vilken en spec. amerikansk ton framträder, består av symfoniska dikter och sviter för orkester (”Indian suile” op. 48), större och mindre piano — 1125 — — 1126 —