Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Machairodontinæ, sabeltigrar
- Machaonfjäril
- Máchar, Josef
- Machatj-Kala (Petrovsk)
- Machault d’Arnouville, Jean Baptiste
- Mache-enhet
- Ma-cheng
- Ma chère
- Machete
- Machiavelli, Niccolò
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MACHAONFJÄRIL
Skelett av Smilodon. neogæum. Efter Abel.
Blott genom att underkäken kunde vridas 150°
i förhållande till överkäken, var det för de
högst utvecklade formerna möjligt att
hugga tänderna i bytet. Fam., som hade en
vid utbredning, nådde sin största utveck
ling under pliocen och dog ut under
plei-stocen. Under denna tid voro tigerstora arter
av släktet Machai'rodus vanliga i Europa och
Asien och ersattes i Amerika av mera
kortsvan-sade former av släktet SmPlodon. H.B-n.
Macha'onfjäril, se Makaonfjäril.
Måchar [mä^ar], Josef Svatopluk, tjeckisk
skald (f. 1864), efter studier i Prag verksam som
banktjänsteman i
Wien till 1918,
1919-24 tjeckoslovakiska
arméns
generalinspektör. M.
debuterade som reflekterande,
dämpat känslofull
lyriker (”Confiteor”,
1887). I följ,
diktsamlingar, särsk.
”Tristium
Vindobo-na” (1893),
framträder ett sarkastiskt
polemiserande drag.
Den politiska satiren fördjupas i versromanen
”Magdalena” (1894) till bitter samhällskritik.
M:s litterära verksamhet präglas alltmer av
hans anslutning till Masaryks (se denne)
”rea-list”-falang. Som talangfull journalist, kritiker
och reseskildrare ger han uttryck åt dennas
nationaltjeckiska socialdemokratiska åskådning.
Ett flertal angrepp har M. riktat mot
kristendomen, än i dess aktuella klerikala ortodoxism
(”Rim”, ”Rom”, 1907), än i dess historiska,
kulturfientliga form (”Jed z Judey”, ”Giftet
från Judéen”, 1906), mot vilken han ställer
antikens harmoniska kultur (”Antika a
kresfanst-vi”, 1919). M:s praktiska verksamhet i
republikens tjänst har åtföljts av ett omfattande
politiskt och folkupplysande förf.-skap. G.A-m.
Macha'tj-Kala', till 1922 P c t r o v s k,
huvudstad i autonoma socialistiska
sovjetrepubliken Dagestan, vid Kaspiska havet och
järnvägen Rostov—Baku; 55,461 inv. (1931), därav o
55 °/o ryssar. M. har Kaspiska havets största
handelshamn (4,5 m. djup), av betydelse för
Rysslands förbindelser med Persien och
Centralasien. Härifrån utföras nafta, fisk, ris,
spannmål och bomull. Stort spinneri. I M. ligger
Dagestanska museet (grundat 1925). M. har
havs- och gyttjebad. 1844 anlades här
fästningen Pelrovsk. M.P.
Machault d’Arnouville [mafå' darnoviT],
Jean B a p t i s t e, fransk politiker (1701—
94), blev efter ha varit verksam inom Paris
-parlamentet och centralförvaltningen 1745
finansminister (controleur général des finances,.
Ss. sådan uppträdde han med stor energi och
gjorde allvarliga försök alt råda bot för de
franska finansernas alltmera katastrofala läge.
1749 fick han Ludvig XV med på ett edikt, som
påbjöd, alt den gamla dixième-skalten skulle
ersättas med vingtième (”tjugondepenning”) på
alla inkomster, även adelns (jfr Frankrike,
sp. 53). Den likhet i skattehänseende, som
härmed skulle ha vunnits, uppkallade de
privilegierade klasserna till häftigt motstånd, och M.
fick resignera, övergick till marinministeriet
1754 och fick avsked 1757. Under revolutionen
arresterad, avled han i fängelset. — Lill.: Biogr.
av M. Marion (1891). C.
Mache-enhet, se Radioaktivt vatten.
Ma-cheng, av Sv. missionsförbundet 1905
upptagen missionsstalion i Hupei, Kina, c:a 100
km. n.ö. om Hankau. G.W.L.
Ma chère [majä'r] (fra.), min kära; bästa
fröken (fru).
Machetc [mace'te] (spa.), kniv (i Sydamerika
ofta brukad för att hugga väg genom skogen).
Machiavelli [makiaväTi], N i c c o 1 ö, italiensk
förf, och politiker (1469—1527). F. i Florens,
son till en jurist i denna stad, ägnade M. sig ål
ämbetsmannabanan och blev 1498 sekreterare i
dieci, Florens’ ulrikesstyrelse. Under de 14 år,
han innehade denna befallning, förvärvade han
genom kanslitjänst och åtskilliga diplomatiska
beskickningar en betydande förtrogenhet med
europeisk politik och dess ledande gestalter.
1500 sändes han till Frankrike, 1502 till Cesare
Borgia, vars dramatiska öden han kom att
iakttaga på nära håll, 1506 till påven Julius II,
1508 till kejsar Maximilian. Dessutom
sysslade han med organisationen av en ny florentinsk
milis. I betänkanden och rapporter från dessa
år visar han sig som en skarp och realistisk
iakttagare av staters och furstars
egendomligheter, dessutom strävande att sätta sina
iakttagelser i system och draga lärdom av dem. —
— 1131 —
— 1132 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0666.html