McKENNA kampen t.o.m. Jüdas Mackabeus’ seger över den syriske fältherren Nikanor 161. Förf., som säger sig hämta sina uppgifter ur ett större historieverk av en Jason från Cyrene, möjl. författat o. 100 f.Kr., skriver förmodl. under l:a årh. f.Kr. Han synes tillhöra den fari-seiska riktningen. Boken kan icke mäta sig med l:a M. i fråga om historiskt värde, även om den innehåller en del tillförlitligt material. Framställningen karakteriseras av den uppbyggliga stilen. — 3:e M. utgöres av en legend om en förföljelse mot judarna i Alcxandria och deras underbara räddning därifrån. Av-fattningstiden är oviss men måste sättas till l:a årh. f.Kr. el. l:a årh. e.Kr. — 4:e M. är en predikan el. filosofisk traktat om det av den judiska lagen bestämda, fromma förnuftets herravälde över kroppen med ex. från martyrberättelserna i 2:a M. Förf., en jude, som är något påverkad av stoiska tankar, torde ha skrivit ung. vid tiden för Kristi födelse. — Litt.: ”Die Apokryphen und Pseudoepigraphen des A.T:s”, utg. av E. Kautzsch (2 bd, 1900). E.Sbg. Mackay [makal', mokel' el. mä'ki], Georges Leslie, skotsk missionär (1844—1901), f i Ganada, utsändes 1871 som den kanadensiska presbyterianska kyrkans förste missionär till ön Formosa (utanför Kinas kust), där han utförde ett banbrytande och grundläggande arbete. G.W.L. Mackay [makal', makel' el. mä'ki], Alexander Murdoch, skotsk missionär (1849—90). Påverkad av H. Stanleys uppmaning till engelska kyrkomissionssällskapet om mission i Uganda (Afrika), gick M. 1876 ut som missionär och blev den eg. grundläggaren av en kristen kyrka där och den förste, som tolkade N.T:s skrifter till folkspråket. G.W.L. Mackay [eng. uttal maka!', makél' el. mä'ki], John Henry, tysk förf. (1864—1933), f. i Skottland, var från mitten av 1880-talet, jämte K. Henckell (se denne), den mest framträdande representanten för modern radikal-social och politiserande lyrik och begynte o. 1890 driva propaganda för Max Stirner, vars ”individuella anarkism” han dels klargjort i en Stirner-monografi (1897; ny uppl. 1910), dels lagt till grundval för hela sitt följ, skönlitterära förf -skap, spec. romanerna ”Die Anarchisten” (1891) och ”Der Schwimmer” (1901). Lff. McKay [mokal', mokel' el. mä'ki], C 1 a u d e, nordamerikansk negerdiktare (f. 1889), f. på Jamaica, kom i 20-årsåldern till U.S.A., har sedan vistats i Frankrike. M., som har en stor del i negerdiktningens renässans i våra dagar, har skrivit diktsaml. (”Songs of Jamaica”, 1912, ”Spring in New Hampshire”, 1920, ”Harlem shadows”, 1922) och självbiografiskt hållna berättelser (”Home to Harlem”, 1928, ”Banjo”, 1929). Med förkärlek tar han sina motiv från negerstadsdelen Harlem i New York. —- Litt.: A. Lundkvist, ”Atlantvind” (1932). ÆW-n. Mackaye [makél'], P e r c y, nordamerikansk förf. (f. 1875). Genom egna dramatiska arbeten, ss.”The Canterbury pilgrims” (1903) och ”Yankee fantasies” (1912), och genom ett upplysande essayistiskt skriftställarskap (”The civic theat-re”, 1912) har M. sökt skapa nya former för en nationell teaterkultur i U.S.A. Han har även framträtt som lyriker (”Poems”, 1916, ”Dog-town Common”, 1921). Åt minnet av sin far, skådesj elaren och teaterteorelikern Steele M., har han ägnat en programmatisk biogr., ”The life of Steele M., the genius of the theatre” (1927). G.A-m. Macke, August, tysk målare (1887—1914), elev av Düsseldorfakad. och av Corinth, påverkad av Cézanne och Malissc. M. tillhörde under sina sista år den futuristiskt och kubis-tiskt orienterade kretsen kring Franz Marc i München, vars porträtt M. målade (National-galerie, Berlin). G.S. McKccsport [moki'zpät], stad i Pennsylvania, U.S.A., 10 km. s.ö. om Pittsburgh; 54,632 inv. (1930). M. är medelpunkt i ett stort distrikt med kol och naturgas samt har betydande stål- och järnindustri. M.P. McKenna [makä'na], R e g i n a 1 d, engelsk politiker och finansman (f. 1863). M. var urspr. jurist, tillhörde som liberal underhuset 1895—1918, blev finanssekreterare i finansdep. 1905 och var undervisningsminister 1907—08. Av avgörande betydelse blev M:s insats som marinminister 1908— 11, då han genomdrev omfattande flotlbyg-gen, av honom motiverade som ett svar på den tyska upprustningen till sjöss. Som finansminister 1915—16 i Asquith’s krigskabi-nelt fick M. utarbeta finansplaner för krigets finansiering. Han balanserade krigsutgifterna dels genom en kraftig upplåning och dels genom en hårdhänt beskattning, omfattande såväl direkta som indirekta skatter. Särsk. märktes här hans genomförande av nästan prohibi-tiva tullar på lyxvaror och tullar på socker, kaffe m.m., de s.k. M.-tullarna. Från 1919 är M. styrelseordf. i Midland bank. T.E-r. — 1137 — — 1138 —