MACKENSEN Ma'ckensen, August von, tysk militär (f. 1849), reservofficer vid kav. 1870, officer 1873, generalstabsofficer 1882, major och reg.-chef 1893, överste 1897, generalmajor 1900, general av kav. 1908, generalöverste 1914 och generalfältmarskalk 1915. M. deltog med utmärkelse i 1870—71 års krig, adlades 1899 och var vid världskrigets utbrott 1914 chef för 17:e armékåren (Dan zig), vilken han ledde under operationerna i Ostpreussen och i slagen vid Tannenberg och Masuriska sjöarna, samt blev i nov. s.å. chef för 9:e armén. Efter att framgångsrikt fört denna under vinterfälttåget i Polen blev han i början av 1915 chef för ll:e armén och verkställde genombrytningen vid Gorlice—Tar-nöw %—3/s s.å. samt intog Przemysl % och Lemberg 22/e. Sedan armégruppen M. bildats i juli, inryckte M. i Polen och intog 26/s Brest-Litovsk. Han erhöll nu befälet över den för offensiven mot Serbien avsedda armégruppen och genomförde Serbiens besättande okt.—nov. s.å. I aug. 1916 inryckte M. söderifrån i Rumänien, övergick Donau vid Svislov och blev i nov. s.å. överbefälhavare över de allierades stridskrafter i Rumänien. Efter freden i Bukarest 1918 var han till krigets slut militärguvernör i Rumänien men internerades, då han efter vapenstilleståndets avslutande n/u s.å. skulle hemföra sina trupper, av ungerska regeringen och kvarhölls till i nov. 1919. M. har utg. ”Schwarze Husaren” (2 bd, 1892). — Litt.: Biogr. av H. Stålhane (1915) och H. Nolte (1929). E.Bz. Ma'ckcnsen, Fritz, tysk målare (f. 1866), elev av bl.a. F. A. v. Kaulbach, 1910—18 direktör för Weimars konsthögsk., även verksam som bildhuggare och grafiker. M. var en av grundarna av den s.k. Worpswedekolonien, en samling konstnärer, bosatta i en by utanför Bremen, som med episk bredd och starkt stäm-ningsinnehåll skildrade de nordtyska böndernas liv och hedlandskapet. Huvudarbeten: ”Dibarnet” (1893), ”Gudstjänst” (1895), ”Torvan” (1898). G.S. Mackenzie [makä'nzi], 1) Flod, se M a c-kenzie river. 2) Distrikt i Nordvästterritorierna (se d.o.) i n. Canada. Mackenzie [mokä'nzi], Henry, skotsk förf. (1745—1831), skrev romanerna ”The man of fceling” (1771), ”The man of the world” (1773) och ”Julia de Roubigné” (1777), varav särsk. den första på sin tid var mycket berömd. M. utgick från Sterne men betonade starkare den känslosamma sidan på humorns bekostnad: floder av tårar fällas ständigt i hans verk vid minsta anledning. Inslag av enkel vardagsrealism äro räddande element hos honom, och ännu av en man som Walter Scott var han högt skattad. F.G.B. Mackenzie [makä'nzi], Sir Alexander, skotsk upptäcktsresande och affärsman (1755—-1820), anställdes 1779 i Nordvästkompaniets tjänst och ledde länge pälsvaruhandeln, bl.a. i Fort Chipewyan vid Athabaskasjön, Canada. Efter en resa längs floden med hans namn nådde han 1789 dess mynning vid Ishavskusten. Under en exp. 1792—93 övergick han som den förste vite Rocky mountains och framträngde till Stilla havet. M. har skrivit ”Voyages on the river St. Lawrence” (1801). A.Ahn. Mackenzie [mokä'nzi], William Lyon, kanadensisk politiker (1795—1861). F. i Skottland, emigrerade 1820 till Upper Canada, ägnade sig åt politisk och publicistisk verksamhet på det oppositionella partiets sida, hade upprepade gånger säte i koloniens parlament men framträdde mest ss. agitator. 1837—39 försökte M., som var republikanskt sinnad, två gånger med våld bringa makten i de missnöjdas händer, men hans resningsförsök misslyckades. — Litt.: Biogr. av C. Lindsey (1908). B. Mackenzie [makä'nzi], Alexander, kanadensisk politiker (1822—92). F. i Skottland, emigrerade M. 1842 till Canada, ägnade sig efter 1852 åt politisk och publicistisk verksamhet i liberal anda, var 1867—73 de liberalas ledare i parlamentet, 1873—78 premiärminister, 1878—80 åter oppositionens ledare mot ministärerna MacDonald. B. Mackenzie [makä'nzi], Sir M o r e 11, engelsk läkare (1837—92), framstående laryngolog, 1863 —77 chef för det av honom grundade Hospital for diseases of the throat i London, vilket blev mönstret för liknande inst. i England och Amerika. I maj 1887 kallades M. att behandla kronprinsen av Preussen, senare kejsar Fredrik III, för den halssjukdom, vari denne 1888 avled. Om den häftiga strid, som utspann sig mellan M. och de tyska läkarna ang. patientens behandling, se bl.a. ”Die Krankheit Kaiser Friedrichs des Dritten” (1888; sv. övers, s.å.) och M:s motskrift ”The fatal illness of Fre-derick the noble” (1888; sv. övers, s.å.). C. Mackenzie [makä'nzi], Sir Alexander Campbell, skotsk tonsättare (f. 1847), var 1888— 1924 direktör för Royal academy of music i — 1139 — — 1140 —