MACKINTOSH tik. M. mördades 1901 av en polsk anarkist och efterträddes av T. Roosevelt. — Litt.: Biogr. av J. E. Snow (1908) och J. G. Buller (1924). B. Mackintosh [mä'kintåf], kautschukimpregne-rat tyg; även om regnplagg av sådant tyg. Mackintosh [mä'kintåf], Sir James, skotsk politiker och förf. (1705—1832), gjorde sig 1791 känd genom en mot E. Burke (se denne) riktad försvarsskrift för franska revolutionen, ”Vindiciæ gal-licæ”. Senare ändrade han åsikt i saken. F.ö. märkas i M:s något vittsvävande produktion, som rör historia, filosofi och politik, följ, arbeten: ”Dissertation on the progress of elhical philosophy” (1830), ”History of England”, till 1572(3 bd, 1830), och ”History of the revolution in England in 1688” (postumt utg. 1834). ”Miscellaneous works” (3 bd, 1846). — Litt.: Biogr. av sonen R. J. Mackintosh (2 bd, 1836). A.VV-n. Mackintosh (Macintosh) [mä^kinlåf], Charles, engelsk industrikemist (1766—1843). M. förbättrade framställningsmetoderna för blysocker och berlinerblått och uppfann 1823 en metod att tillverka vattentäta tyger genom im-pregnering med kautschuk. T.E-r Mackintosh [mä'kintåj], Hugh Ross, skotsk teolog (f. 1870), prof, i systematisk teologi i Edinburgh 1904, moderator för skotska kyrkans general assemblg 1932, har till engelska övers. Schleiermachers och A. Ritschls viktigaste arbeten. S.N. Mackiin [mä'klin] (eg. M’Laughlin), Charles, engelsk skådespelare av irländsk börd (1690 el. 1699—1797). M. började som Harlekin vid resande sällskap, gjorde sig ett namn som burlesk komiker och var 1733—89 anställd vid olika ledande teatrar i London. Han bröt med den samtida preciöst deklamatoriska spelstilen och övade därvidlag inflytande på Garrick. M:s framträdande ss. Shylock i ”Köpmannen i Venedig” 1741 är det första varslet om den gamla typteaterns förestående avskrivning till förmån för en mera fördjupad, individualiserande karaktärsteater. Bland M:s övriga roller märkas Macbeth, Jago i ”Othello” och Proba i ”Som ni behagar”. G.K-g. Mackmyra, industrisamhälle i Valbo s:n, Gästrikland, vid Gavlcån och Sala—Gysingc—Gävle järnväg; 609 inv. (1933). M. s u 1 f i t-a.-b., grundat 1890, äger här sulfitfabrik, såg- och kraft verk (1,050 hkr., utnyttjad fallhöjd 11,5 m.); aktiekapital 2,050,000 kr.; 260 arbetare; årstill-verkning 25,000 ton sulfilcellulosa och 2,000 standards sågade trävaror. M. nu nedlagda järnbruk, anlagt 1658, äger kraftverk om 390 hkr., därav 330 för elektriska generatorer. På Ön i Gavleån finnas lämningar efter Gävleborg el. Gadöborg, ett fäste, anlagt av vitaliebröder na under senare delen av 1300-talet, förstört redan 1398. M.P. Macko, egyptisk bomull, se Mak o. Maclaren [maklä'ran], lan (pseud. för John Watson), engelsk förf. (1850—1907), tillhör den s.k. Kailyard school (se d.o.) med populära men delvis ganska gråtmilda skildringar av skotskt folkliv, ss. ”Beside the bonny brier bush” (1894; sv. övers. 1897 och 1914) och ”The days of auld lang syne” (1895; sv. övers. 1899). — Litt.: Biogr. av W. R. Nicoll (1908). A.Km. Maclaurin [maklä'rin], C o 1 i n, skotsk matematiker (1698—1746), prof, i Edinburgh 1725, har utg. ett arbete om differentialkalkyl, ”A complete system of fluxions” (2 bd, 1729), innehållande bl.a. det efter honom benämnda spe- cialfallet av Taylorska serien f(x)=f(O)+ x2 /'(0) + 9 f"W+... (utan restterm), en teori för maxima och minima samt undersökning av multipla punkter m.m. H-r. Maclean [makli'n], Rutger, friherre, lant-hushållare och politiker (1742—1816), den siste sv. medl. av en gammal skotsk ätt, i Sverige adlad M a k e 1 é e r 1649 (adliga ätten utdöd 1775), av vilken en gren blev friherr-lig 1708; när denna med M. och en hans bror 1784 introducerades, antogo de namnet M. Genom arv från släkten Coyet erhöll M., som tidigare varit i militär- och hovtjänst och avancerat till kapten och kammarherre, 1782 Svaneholms gods i Skåne. Han igångsatte här o. 1780-talets mitt enskiften (se d.o.) efter engelskt mönster och lyckades trots envist motstånd från böndernas sida och svåra ekonomiska uppoffringar genomdriva sina avsikter. Även i andra avseenden var M. en föregångsman, införde förbättrade jordbruksredskap och jordbearbet-ningsmetoder, cirkulationsbruk, rationell ängs- — 1143 — — 1144 -