MACRURUS Detalj från mosaikkartan i Madaba. Jerusalem. Längst t.v. (norr) synes Damaskusporten; från torget innanför denna sträcker sig tvärs över bilden den av pelargångar kantade huvudgatan, vid vars v. sida (nedåt) synes Konstantius’ basilika med gravkyrkans kupol nederst. Macru'rus, fisksläkte, se S k o 1 ä s t s 1 ä k t e t. McTaggart [muktä'gat], John McTaggart Ellis, engelsk filosof (1866—1925), univ.-lärare i Cambridge 1897—1923. M. utgår från Hegel, som han ägnat en rad skarpsinniga analyser (”Studies in the Hegelian dialectic”, 1896, 2 ed. 1922; ”Studies in Hegelian cosmology”, 1901, 2 ed. 1918; ”A commentary on HegeFs Logic”, 1910); han försvarar den dialektiska metoden men förkastar helt innehållet i Hegels system. I sitt huvudarbete ”The nature of exi-stence” (2 bd, 1921—27) har M. sökt ur ett fåtal premisser strängt logiskt utveckla sin onto-logiska idealism, enl. vilken verkligheten utgö-res av en mångfald andliga enheter (jfr L e i b-niz). En kritisk kännare (C. D. Broad) anser L:s filosofi lika djupsinnig och självständig som de största historiska systemen men överlägsen dem alla i klarhet och beviskraft. I religionsfilosofien intar M. en egenartad ståndpunkt: inga skäl finnas för Guds existens, men inga mot människans odödlighet (”Sonic dog-mas of religion”, 1906, 2 ed. 1930). M. är den engelska filosofiska prosans erkände mästare och har utövat ett djupgående inflytande. — Litt.: Minnesteckn. av C. D. Broad (1927) och G. Lowcs Dickinson (1931); J. E. Salomaa, ”Idealismus und Realismus in der englischen Philosophie” (1929); C. D. Broad, ”An examination of M:s philosophy” (1933). E.Å-n. Ma'eula Iu'tea, gula fläcken (se d.o. och öga). Mad, sank äng. Ma'daba, M a d e b a, hebr. Médevä', en nu mera oansenlig stad i Transjordanien s. om berget Nebo. M. tillhörde stammen Ruben men erövrades på 800-talet av Moabs konung Mesa (se denne), återvanns av mackabéerna och blev tidigt vunnet för kristendomen och inom kort biskopssäte. I en av dess kyrkor upptäcktes 1896 betydande rester av ett mosaikgolv från o. 600 e.Kr., som framvisar den äldsta kända kartan över Palestina och angränsande länder med särsk. bilder av mera betydande orter vid sidan av namnet. G.O-r. Madåch [ma'däc], I m r c, ungersk diktare (1823—64), vars enda, mycket berömda poetiska verk är ”Az cmber tragcdiaja” (”Människans tragedi”, 1861; första scenen i sv. övers, av O. Lundgren, 1932), ett versdrama, som i sin uppläggning starkt påminner om Goethes ”Faust”. M:s övriga skrifter, av mindre betydelse, äro utg. jämte nämnda drama i 3 bd 1880. G.Jg. Madaga'skar, ö i Indiska oceanen, mellan 11°56' och 25°42' s.br. och mellan 43°17' och 50°21' ö.lgd (se karta vid Sydafrikanska unionen). M., som är skilt från Afrikas fastland genom den 392 km. breda Mo?ambi-quekanalen, har en största längd av 1,580 km. och en areal av 625,147 kvkm. med 3,567,908 inv. (1928). M. bildar jämte ögruppen Komo-rerna och några småöar en fransk koloni (^-neralguv. Grande-Isle de Madagascar) med en areal av 627,327 kvkm. och 3,694,611 inv. Huvudstad Tananarive (92.493 inv.). — M. är en kvarstående del av det forna Gondwanafast- — 1151 — — 1152 —