MADEIRA Grande Curral, Madeira. den lägre medelklassen alltjämt vanlig; nu är M. som titel knappast längre brukligt. I den sv. skriftformen madam är ordet fortfarande vanligt i betydelsen ”gumma, äldre fruntimmer av lägre klass”, särsk.- i sammansättningar ss. roddar-, hjälp-, skur-m. (jfr även vägg-m., vägglus, även kallad ”jungfru”). E.H.;E.No. Madang, före 1921 F r i e d r i c h-W i 1 h e 1 m-H a f e n, viktigaste hamnplatsen i australiska mandatområdet Nya Guinea, n. om Astrolabe-viken; 272 vita inv. (1921). O.P. Madapola'm [eng. uttal mädapåTam], ett slags blekt bomullslärft, finare än domestik och företrädesvis brukat, mera förr än nu, till damunderkläder. I. Maddale'naöarna, ögrupp i Bonifaciosundet, utanför Sardiniens nordkust, tillhörande prov. Sassari, Italien. Största öar äro La Maddalena (20 kvkm.) med huvudorten Maddalena, 9,796 inv. (1921), befäst örlogshamn, samt Caprera, 16 kvkm., o. 175 inv. Granitbrott; fiske. M.P. Maddox [mä'daks], Richard Leach, engelsk läkare (1816—1902), arbetade med mikrofotografering och publicerade 1871 sin uppfinning av bromsilvergelatinemulsion, som möjliggjorde framställning av fotografiska torrplåtar. Szl. Ma'dcba, se M a d a b a. Madega'sser, se Malagasser. Made in Germany [mel'd in jä'mani] (eng.), tillverkad i Tyskland; förr föraktfullt brukat i England och ännu stundom i Sverige om tyska (enklare) industrialster. 1887 bestämdes genom lag i England, att varor, som icke tillverkats i Storbritannien men hade ett varumärke, som kunde uppfattas som brittiskt, skola förses med uppgift om sitt ursprung. Lagen drabbade särsk. den tyska varuimporten, vars varu-märkta varor därefter i regel måste ha beteckningen M.i.G. T.E-r. Madeira [sv. uttal -de'ra, port. -öäl'ra], ögrupp i Atlantiska oceanen c:a 600 km. utanför Marockos kust, mellan 32°24' och 35°50' n.br. och mellan 10°12' och 11°15' v.lgd (se karta vid Franska Västafrika). ögruppen består av huvudön M. (765 kvkm.) och de 3 på samma sockel belägna små skären Deser -tas, 27 km. åt s.ö., samt ön Porto Santo (43 kvkm.), 42 km. n.ö. om huvudön och skild från denna genom ett mera än 3,000 m. djupt hav. ögruppen har en areal av 815 kvkm. och bildar jämte de 300 km. i s.s.ö. belägna Salvages-öarna det portugisiska distriktet Funchal med 210,220 inv. (1930). Huvudstad Funchal (24,238 inv.). Huvudön består av en hög v.—ö. bergrygg, vars sidor med mera än 550 m. höga branter stupa i havet. Den är sammansatt av basaltiska och trakytiska tuff-, ask-, slagg- och lavabäddar, som växellagra och från bergryggen slutta mot n. och s. Erosionen har utmo-dellerat djupa och trånga klyftor i de hårda lavabäddarna, medan vida kitteldalar utskulp-terals i de lösa ask- och tufflagren. Högsta toppen är Pico Ruivo (1,847 m.). Man har även anträffat marina miocenlager 400 m.ö.h., och öns stora höjd beror alltså åtm. delvis på — 1157 — — 1158 —