MADEIRA Vinodling på Madeira. höjning av havsbottnen. — M. har etesieklimat. Om sommaren blåser den torra n.ö.-passaden, om vintern ligger ögruppen inom de regnförande v. vindarnas bälte. Funchal på s. kusten har en medeltemp. för febr, (kallaste mån.) av 15,2°, för aug. (varmast) av 22,3°. Snö faller ej på lägre nivå än 600 m.ö.h. Den årliga regn-mängden uppgår i Funchal till 684 mm. och faller nästan helt under vinterhalvåret. Den naturliga vegetationen upp till 200 m.ö.h. är grässtäppen med den styvbladiga Andropo'gon hirtus som karaktärsväxt. Ovanför vidtager en macchia-artad buskskog av myrten och vild oliv. Först på 400 m. börjar den övre macchia-regionen med klockljung (Eri'ca scopa'ria och arbo'rea), en manshög blåbärsart (Vacci'nium madere' nse) och Läii'rus canarie'nsis. I klyftorna finnas dungar av lager, Pe'rsea i'ndica och Clethra arbo’rea. Särsk. på s. sidan är dock den urspr. vegetationen numera försvunnen och ersatt av bestånd av inplanterad tall (Pini.s Pina'ster), kastanje och Eucalg'ptus. — Med hänsyn till djurvärlden överensstämmer M. nära med den palearktiska regionens mediterrana område. Emellertid saknas urspr. däggdjur. Fågel- och insektfaunan utgöres till största delen av europeiska arter, men icke så få endemiska former finnas. Reptilier och amfibier förekomma sparsamt, men landsnäckorna räkna många endemiska arter. — Då portugiserna upptäckte ön 1419, var den obebodd. De nuv. inv. äro portugiser med stark inblandning av moriskt och negerblod. Jordbruk är huvudnäring, men bristen på regn under sommaren nödvändiggör konstbevattning. Vete, som skördas i maj före den torra årstidens början, är den viktigaste kulturväxten. Under de senaste årtiondena har veteodling i stor stil införts mellan 600 och 1,000 m.ö.h. Konstbevattning har här genomförts, i det att vattnet i långa ledningar ditlransporteras från de regnrika högre regionerna. Vinet, som gjort M. ryktbart, lär vara infört från Malavesi på Kreta under 1400-talet. Det odlas nu mellan 200 och 600 m. Nedanför 200 m. odlas bananer och sockerrör. M. förser hela Portugal med socker. På s. kusten bedrives ett inbringande fiske av sardiner och tonfisk, vilka i Funchal inläggas till konserver. Den viktigaste hemslöjden är tillverkningen av de bekanta M.-spetsarna, som en lång tid utgjorde M:s viktigaste exportartikel. På gr. av det milda klimatet är M. en mycket besökt luftkurort för lung- och strupsjukdomar. Funchals redd anlöpes av de flesta fartygslinjerna mellan Europa, v. Afrika och Sydamerika. J.F. M. upptäcktes 1419 av Joäo Gon^alves Zarco och koloniserades omedelbart därpå av portugiserna. M. har sedan städse tillhört Portugal, med undantag av korta perioder av engelsk överhöghet 1801 och 1807—14. C.F. Madeira [maöaFra el. made'ra], R i o, h.-biflod till Amasonfloden och dennas största tillflöde; längd 3,240 km.; flodområde 1,158,000 kvkm. M. börjar under namn av Rio Grande på Cordillera de Cochabamba i Bolivia. När den nått slättlandet, kallas den Rio Mamoré och upptar från h. Rio Guaporé, som kommer från Serra dos Parecis i den brasilianska staten Matto Grosso. Sedan den mottagit den stora — 1159 — — 1160 —