MADESJÖ Rio Beni från v., kallas den Rio M. Strax ovanför denna punkt flyter M. in över en granitterräng, där den ännu icke nått sin erosions-terminant utan bildar stora forsar, vilka fortsätta 400 km. och sluta med Theotoniofallet och Säo Antonio-forsarna. En 364 km. lång järnväg mellan Guajarå Mirim ovanför forsarna och Porto Velho nedanför öppnades 1912. Från Porto Velho är M. segelbar till mynningen för fartyg på ända till 7,000 ton. Den mottager inalles 90 större bifloder, och dess mynning i Amasonfloden är 2,7 km. bred. En östligare arm omsluter ön Tupinambarana och utmynnar i Amasonfloden vid Parantins. M:s vattenmängd beräknas till 4,200 kbm./sek. vid lågvatten och 39,000 vid högvatten. Regelbunden ångbåtsförbindelse finnes på den 1,300 km. långa sträckan mellan mynningen och Porto Velho, men trafiken har avsevärt minskat, sedan den extensiva gummiproduktionen avtagit. J.F. Madeira [-de'ra], m a d e r a, vin av hetvins-typ med en på samma gång söt och sträv smak, framställt på ön Madeira. Vinrankan infördes från 1428 på order av Henrik Sjöfararen. Äkta m. betingar ofta ett högt pris. Liknande vintyper, ofta av god kvalitet, härstamma även från såväl Italien som Spanien. En egenhet för framställningen av m är lagringen i s.k. etufas, till 35—60° uppvärmda källare, i vilka vinet uppnår en tidig mognad. De vanligaste m.-vinerna äro M a 1 v o i s i e(sött och fylligt), B o a 1 (ej fullt så sött), Campanario (halvsött) samt S e r c i a 1 (ljust och halvtorrt—torrt). Wk Madeiramaho'gni [-de'ra-], se Cailcedra-t r ä. Madeiratopa's [-de'ra-], se C i t r i n. Madeiravin [-de'ra-], se Madeira. Madeleine [madlä'n], La, grotta i kommunen Tursac, dep. Dordogne, Frankrike, bekant för sina väggmålningar och kulturlager från den paleolitiska stenåldern (se M a g d a I é-nien). G.Em. Madeleinetid [madlä'n-], Madelénien-t i d, se M a g d a 1 é n i e n. Madelin [madlå'], Émile Louis Marie, fransk historiker (f. 1871), medl. av Franska akad. 1928, har särsk. behandlat ämnen ur franska revolutionen och Napoleontidens historia och utg. bl.a. ”Fouché” (2 bd, 1901), ”La Rome de Napoléon” (1904; sv. övers., 2 bd, 1905), ”La révolution” (1911; 6 éd. 1918), ”Danton” (1914; sv. övers. 1917), ”La France du directoire” (1922), ”La France de 1’empire” (1926), ”Les hommes de la révolution” (1928); vidare har han förf, partiet om Frankrikes politiska historia 1515—1804 i ”Histoire de la nation fran^aise”, 4 (1924), ”La fronde” (1931) samt flera skildringar från världskriget, i vilket han deltog. C. Ma'deiung, A a g e, dansk förf. (f. 1872), f. i Skåne, uppehöll sig länge i Ryssland och var under världskriget korrespondent på östfronten för ”Berliner Tageblatt”. M:s huvudarbeten äro romanen ”Elsker hverandre” (1912; sv. övers. ”De märkta”, 1916) med skildringar från Ryssland o. 1905, novellsaml. ”Jagt paa Dyr og Mennesker” (1908; sv. övers. 1914), ”1 Dyreham” (1921), som visar honom som en fin stilist, och samfundssatiren ”Zirkus Mensch” (urspr. på ty., 1918). P.R-tv. Mademachoria [-kå'-j, halvö i Grekland, se C h a 1 k i d i k e. Mademoiselle [madmgazäT] (fra., av ma, min, och fem. till mlat. domice'llus, diminutiv till do'minus, herre), i Frankrike förr titel på gift ofrälse kvinna; numera på ogift kvinna i allm. I sv. tidigare även till högadliga damer. — Vid franska hovet brukades M. utan efter-följ. namn om el. till första prinsessan av blodet i ogift stånd och betecknade från Ludvig XIH:s tid den äldsta dottern till konungens äldste bror (”Monsieur”). — Se f.ö. Demoi-s e 11 e och Mamsell. E.H. Made'ra, se Madeira. Maderna [-dä'rna] (Maderno), Carlo, italiensk arkitekt (1556—1629), fick sin utbildning hos sin frände D. Fontana och blev en föregångsman för den romerska barocken, framträdande särsk. i kyrkobyggnader: fasaden av Santa Susanna, Santa Maria della Vit-toria, fortsättning av Sant’ Andrea della Valle (med stor kupol) samt framförallt av den nya Peterskyrkan, vars byggnadsledare han blev 1603. Denna utbyggdes av M. på påven Paul V:s önskan praktfullt med långhus i v. samt förhall och fasad, med en genomgående kolonnhall, urspr. beräknad med flankerande torn. M. erhöll också i uppdrag att uppföra palats i Rom, Mattei di Giove och Ludovisi (Odescal-chi), samt gjorde utkast till Barberinipalat-set. — Bild se pl. vid art. Kyrka. E.W. Madesjö, s:n i S. Möre hd, Kalmar län, kring Nybro; 298,47 kvkm., därav 286,#s land; 4,905 inv. (1933); 40,85 kvkm. åker (1927; 14,3% av landarealen), 208,32-kvkm. skogsmark. M. har åtskillig glasindustri, som 1929 sysselsatte 17,7% av befolkningen. Flerohopp (o. 130 inv.), anlagt som järnbruk 1725, är sedan 1891 små-glasbruk och arrenderas av Anglo-Swedish glass works a.-b.; tillverkning av glödlamps-kolvar, glasrör och råglas för thermosflaskor; årl. tillverkningsvärde 350,000 kr.; 85 arbetare. I Pukeberg (o. 150 inv.) finnes sedan 1871 glasbruk, tillhörande A.-b. A. Böhlmarks lamp-fabrik; tillverkning av belysnings-, hushålls- — 1161 — — 1162 —