MADRAS som litograf och utgav en lång rad planschverk, bl.a. resebilder från Nederländerna, kostymbilder, genrer och scener ur det flamländska och holländska konstnärslivet. M:s genremålningar, som påträffas i många museer, syssla med humoristiskt uppfattade scener ur folklivet. G.V. Madras [eng. modrä's]. 1) Prov, och presidentskap i Brittiska Indien (se karta vid d.o.); 368,438 kvkm.; 46,748,644 inv. (1931). Huvudstad är M.2). M. omfattar s. delen av Främre-indiska halvön och består av 3 naturliga områden: Malabarkusten från Kap Comorin till 14° n.br., det inre 300—1,000 m. höga tafellan-det till floderna Tungabhadra och Kistna i n. utom staterna Mysore och Goorg samt hela den breda Koromandelkusten. Även ögruppen Lac-kadiverna utanför Malabarkusten hör till M. Om naturförhållandena se I n d i e n. Av befolkningen tala 78 % tamil- och teluguspråken. Hinduerna utgjorde 1921 89%, muhammedanerna 7 % och de kristna 3 %. Största folktätheten ha den av s.v.-monsunen bevattnade Malabarkusten och de stora deltaländerna på Koromandelkusten. I större delen av det inre ta-fellandet är konstbevattning omöjlig, och nederbörden är dessutom otillräcklig för att göra jordbruket givande. På Koromandelkusten har man däremot anlagt spärrdammar över de stora floderna Godavari, Kistna och Cauvery-Cole-roon omedelbart ovanför deras deltan och genom storartade kanalsystem lagt det omgivande slättlandet under hög kultur. 1927 voro 2,8 mill. har konstbevattnade. De viktigaste sädesslagen äro ris vid kusterna och hirs i det inre. Den förnämsta oljeväxten är jordnöten. De vanligaste fruktträden äro kokos- och betelpal-merna, tamarind- och mangoträden. Kaffe, te, tobak och indigo odlas flerstädes. Mineraltillgångarna äro föga kända och utnyttjade. Skogarna täcka nära 550,000 har och lämna värdefulla träslag, ss. sandelträ, teakträ och eben-holts. De viktigaste industrierna äro bomullsspinnerier, riskvarnar, oljeslagerier, socker- och tegelbruk samt garvämnesfabriker och garve-rier. Järnvägsnätet är väl utvecklat med sta den M. som medelpunkt. M. omsluter ett antal lydstater med egen inre styrelse, som sortera direkt under vicekonungen av Indien. För bindelsen mellan denne och dessa stater förmedlas genom en särsk. ämbetsman el. agent, med residens i Trivandrum. Dessa s.k. Ma drasstater ha en sammanlagd areal av 27,702 kvkm. och 6,754,399 inv. De äro Tra-vancore, Cochin, Pudukkottai, Banganapalle och Sandur. J.F. 2) Huvudstad i presidentskapet M., vid Bengaliska viken; 647,228 inv. (1931). M. är till folkmängden Indiens 3:e stad och hade 1921 526,911 inv., varav 81% hinduer, 10% muhammedaner och 8 % kristna. Staden utbreder sig längs kusten på en sträcka av 14,5 km. och når 6,5 km. in i landet samt intar en areal av 75 kvkm. Genom densamma flyter den lilla Cooum river. N. om denna ligga George town och Black town, en dåligt bebyggd och tätt befolkad stadsdel. Här äro affärskvarteren med Katedralen Saint George i Madras. bankerna, justitiepalatset och tullhuset belägna. Här ligga också gamla och nya hamnen. Båda äro helt och hållet konsthamnar och försedda med vågbrytare samt ha en vattenyta om 80 har. Största djupet är 9,2 m. S. därom ligger Fort Saint George med arsenalen. På motsatta (s.) sidan om Cooum river ligga regeringsbyggnaderna, de stora hotellen och butikerna. V. om George town är förstaden Veperi belägen, befolkad huvudsaki. av eurasier, samt de av européer bebodda förstäderna Egmore och Perambur. I s. ligger den likaledes europeiska stadsdelen Adyar. M:s’ industri är icke särdeles omfattande. Dock finnas stora bomullsspinnerier och färgerier, cementfabriker och masugnar. Tobaksfabrikerna äro de största i s. Indien. Värdet av den totala handelsomsätt-ningen uppgick 1928 till 667,8 mill. guld-kr. De förnämsta exportvarorna äro skinn och hudar, bomull, oljefrön, magnesit och krom. Importartiklarna äro förnämligast stenkol, mineraloljor, timmer, spannmål och maskiner. 1924/25 anlöptes M. av fartyg om tillsammans 1,63 mill registerton. M. äger ett 1857 grundat univ. Dessutom finnas andra högre läroanstalter, ss. teknisk högsk. och velerinärskola. — M. räknar sin historia från 1639, då Fort Saint George anlades å ett av fursten av Candragiri av Eng-elsk-ostindiska kompaniet arrenderat område. Alltsedan 1700-talet är M. den dominerande staden i s. Indien. J.F.;C.F — 1165 — — 1166 —