MADSEN för modern konst och ett stort arkeologiskt museum, vid Paseo de la Castellana ett naturhistoriskt museum med bl.a. dyrbart material från Amerika och Filippinerna. Det nämnda promenadstråket skäres av Calle de Alcalå i Plaza de Castelår, vid vilken riksbanken är belägen. Vid Paseo del Prado ligga botaniska trädgården, Prado-museet (Museo Nacional de pintura y escultura) med de stora spanska mästarna samt Rafael, Tintoretto, Dürer, Rubens, Teniers m.fl., spanska akad., börsen, huvudpostkontoret (det rikast dekorerade i sitt slag i världen, en typisk representant för spanjorernas prunkande smak) och nationalförsamlingens byggnad. Calle de Alcalås fortsättning ö. om Plaza de Castelår skär Plaza de la Indepen-dencia; vid dess ö. ändpunkt ligger den stora tjurfäktningsarenan, Plaza de Toros, rymmande 14,000 åskådare. N. om Puerta del Sol genomkorsas staden i v.-ö. riktning av den breda Gran Via, omgiven av moderna varuhus och affärsbyggnader. De s.ö. stadsdelarnas pulsåder är Calle de Alocha, som vid Sydbangården mynnar ut i Paseo de Atocha. Staden begränsas i ö. av Calle de Alfonso XII; ö. härom utbreder sig den vidsträckta Parque de M. (143 har) el. El Retiro (se d.o.) med bl.a. utställ-ningsbyggnaden och astronomiska observato-riet. 12 broar föra över Manzanares, som ligger på M:s s.v. sida. Staden växer huvudsaki. ut åt n. och ö., där delvis förnäma villa- och trädgårdsstäder uppstått. M. är säte Spaniens centraluniv. (grundat 1508) med 5 fakulteter och c:a 9,000 studenter. Dessutom finnas 16 högsk. för tillämpad vetenskap, akad. och lärda sällskap. Vidare ett 1711 grundat nationalbibl. med 1,135,000 bd och 30,172 handskrifter. Många praktfulla teatrar finnas. Först i våra dagar, sedan M. blivit medelpunkten i ett omfattande järnvägsnät, har det även blivit centrum för det spanska affärslivet. I samband därmed har även en rätt mångsidig industri utvecklat sig. Särsk. läderindustrien är betydande, men även livsmedelindustrien är av vikt. Vidare finnas järngjuterier, porslinsfabrikation, tillverkning av järnvägsvagnar och aulomobiler, tobaks-, pappers- och matt (gobeläng-) industri. M. har 5 järnvägsstationer. Trafiken inom staden ombesörjes av talrika spårvägs- och busslinjer samt en underjordisk järnväg. — M. omtalas först på 900-talet som en liten morisk stad och fästning, Madschrit. Alfons VI erövrade det 1083. Karl V förläde lidtals sitt residens till staden. Först 1561 upphöjdes det definitivt av Filip II till huvudstad. Sin nuv. västerländska prägel har staden erhållit först sedan början av Alfons XIII:s regering. J.F.;E.W. Madrid [maöri'Ö], spansk prov, i n.v. Nya Kastilien, mellan Sierra Guadarrama i n.v. och Tajo-floden i s.ö.; 8,002 kvkm.; 1,231,487 inv. (1930). Huvudstad Madrid. J.F. Madriga'1. 1) Italiensk lyrisk diktform från medeltiden; urspr. bestående av efter bestämda regler rimmade jambiska strofer, kom m. sedermera att beteckna ett kortare epigrammatiskt poem över huvud, en kvickhet på rim, en galant fras o.d. Frankrike var från renässansen till upplysningstiden m:s spec. hem; genrens mästare och fulländare var Voltaire. Hj.G. 2) Mus. Redan under ars nona-perioden på 1300-talet blevo m.-kompositioner vanliga; satsen var två- el. trestämmig, stundom med inlagda instrumentala partier. M:s eg. blomst-ringslid var dock 1500-talet, då den i kyrkomusiken högt utvecklade a-cappella-st'den överfördes till de världsliga kompositionerna. Denna nya m. väckte stor hänförelse och dyrkades av nederländska och italienska mästare, ss. Willaert, Arcadelt, Coslanzo Festa, Cyprian de Rore, Luca Marenzio, Orlando di Lasso, Andrea och Giovanni Gabrieli, samt engelska, ss. John Dowland, Thomas Morley, Orlando Gibbons. Satsen var nu fyr- el. femstämmig, i de eg. m. oftast polyfont behandlad, medan de folkligare madrigaletterna, villoterna och villanellerna voro anlagda i mera ackordisk stil. M. brukades stundom som inlägg i dramatiska verk, och dess stil efterliknades ofta i tidens pianomusik. Under loppet av 1600-talet miste m. sin popularitet och avlöstes av den instrumentalt ackompanjerade solosången. 1700-talet medförde nytt intresse för den gamla m.-konsten, och åtskilliga m.-körer upprättades runt omkring i Europa. E.A. Madrilena [maörilä'na], kastiliansk folkdans i livlig trippeltakt; dansas till kastanjetter med behärskat återhållna rörelser. V.F-i. Madsen. 1) Vilhelm Herman O 1 u f M., dansk militär (1844—1917), officer vid inf. 1861, överstelöjtnant 1889, överste och direktör för art:s tekniska tjänst 1895, chef för Fæstningsart.-reg. 1898, generalmajor 1903, avsked 1914. M. var 1868—96 och 1908—14 lärare vid officersskolan och blev 1881 medl. av kommissionen för införande av nytt inf.-gevär i danska ar mén. Framstående matematiker och vapen-konstruktör, konstruerade han bl.a. det danska rekylgeväret 1885, som vunnit användning även — 1169 — — 1170 —