MAGAZIN FOR NATURVIDENSKABERNE att ha undertryckt ett myteriförsök fortsatte M. mot s. 18/io men hade då förlorat 1 fartyg. Mellan 21/io och 28/ii passerades sundet mellan fastlandet och Eldslandet, vilket uppkallats eftei-M. Under denna färd rymde ett av fartygen. De 3 återstående fortsatte åt n.v. och nådde med hjälp av s.ö.-passaden % 1521 ön Guam och 17/s ön Cebü bland Filippinerna. Då M. skulle hjälpa härskaren över denna ö att erövra den lilla ön Mactan, dödades han 27/4 1 521. Fartygen fortsatte till Moluckerna, men endast ett av dem, ”Victoria”, nådde med dyrbar last av kryddor och sandelträ under Sebastian del Ca-nos befäl San Lucars hamn % 1522. Därmed var den första världsomseglingen fullbordad. Den urspr. besättningen på 234 man hade då minskats till 18, bland dem den italienske jo-hanniterriddaren Antonio Pigafetta, som lämnat en noggrann redogörelse för exp. — Lilt.: A. Norlind i ”Ymer”, 1921. G.N. Magalhäesska molnen [magalä'ij-], se M a-g e 11 a n s k a molnen. Magalhäes’ sund [magaläTJ], se M a g a 11 a-n e s’ sund. Magallanes [-Ia'näs]. 1) Territorium i sydligaste Chile; 135,418 kvkm., 37,913 inv. (1930). M. omfattar s. delen av Patagoniens västkust med övärld samt den till Chile hörande delen av Eldslandet. M. består till större delen av fjäll, skilda av fjordar och sund. Bergens nedre partier bära skog; utmärkta fårbeten finnas. Fåraveln har sedan o. 1885 fått stor omfattning. Fåren, som gå ute hela året, lämna fin ull och mycket fett. Förr lönade det sig ej att exportera köttet, som jämte benen användes som bränsle i talgkokerierna. Nu utföras mängder av fruset fårkött samt ull, skinn och talg, särsk. till England. Många sågverk finnas utmed Magallanes’ sund; virket exporteras huvudsaki. till Argentina. M.P. 2) M. (före 1928 Punta Arenas), huvudstad och viktigaste hamn i M. 1), vid Magallanes’ sund, på östkusten av halvön Brunswick; 24,307 inv. (1930). M., grundat 1843, uppblomstrade med ångfartygens tillkomst, ty först då kunde den svåra segelleden begagnas i större utsträckning. M. har frihamn och är bas för valfångstexp. 1922 exporterades härifrån 9,000 ton ull. M.P. Magallanes’ sund [4a'näs], Magalhäes’ sund, Estrccho de Magallanes, skiljer Eldslandet (se ill. och karta vid d.o.) från Sydamerikas fastland; längd o. 600 km.; bredd 4—33 km. M.s. har i v. verklig fjordnatur och sträcker sig åt s.ö. mellan fastlandet och öar-na. Vid genombrytandet av huvudkordilleran böjer sundet tvärt åt n.ö. och bildar flera breda partier, ss. Bahia Inutil; v. därom är djupet mer än 200 m. I ö. M.s. är största djupet 73 m., och många grund försvåra trafiken. M.s. är av stor betydelse för sjöfarten (jfr Magallanes 2), ty denna väg är o. 480 km. kortare än runt det stormiga Kap Horn. Jfr M a-g a 1 h ä e s. M.P. Magalo'tti, L o r e n z o, italiensk polyhistor och toskansk diplomat (1637—1712), reste 1667 -—68 genom Europa och 1671—74 i Flandern och England. Efter fredskongressen i Köln vistades M. i Sverige juni—sept. 1674 ss. politisk kunskapare. Hans intressanta och värdefulla, av okänd hand ill. anteckningar om sv. förhållanden — politik, ekonomi, seder — ut-gåvos efter handskrift i Florens i sv. övers. 1912, ”Sverige under år 1674”. C.V.J. Magasi'n (ytterst arabiskt, se Machzen), förrådshus, förrådsrum, spannmålshus; butik, varuhus; (ill.) tidskr.; patronrum (å vissa handeldvapen). Magasin för konst, nyheter och moder (1823 —44) var sin tids förnämsta ill. tidskr. i Sverige; den började utgivas 1818 under titel ”Konst- och nyhetsmagasin” samt redigerades av Fr. Boije (se denne). E.W. Magasinsbrytning, se Gruvbrytning. Magasinsförplägnad, truppernas underhåll så gott som uteslutande från i större magasin samlade livsmedelsförråd; inskränkte i hög grad arméernas rörlighet och kunde, då dessas storlek ökades (fr.o.m. Napoleon I), icke längre uteslutande tillämpas. Bj. Magasinsgevär, benämning på repetergevären (se H a n d e 1 d v a p e n, sp. 539, fig. 10—12 m.fl.), emedan de laddas genom påfyllning av ett p a t r o n m a g a s i n. B.Sbg. Magasinsstaten, benämning å ett antal 1748— 1871 i Sverige fungerande tjänstemän med uppgift att handha Kronans spannmålsaffärer. 1748 stadgades näml., att allmogen ej längre skulle få i penningar lösa sina i spannmål utgående skatter, kronotionde och arrendeavgifter, utan att de måste in natura avleverera säden å närmaste kronomagasin (se d.o.), varifrån den sedan användes för Kronans räkning el. försåldes. Ledningen av m. tillkom från 1794 Allmänna magasinsinrättningen, från 1798 Allmänna magasinsdirektionen. Under 1800-talet började emellertid spannmålsräntorna åter få lösas i penningar och arrendeavgifter för kronoegendomar utgå i kontanter, så att m. befanns överflödig och 1871 helt upphörde. E.K. Magazin for Naturvidenskabernc, norsk tidskr., grundad 1823 av G. F. Lundh, C. Han-steen och H. H. Maschmann, fr.o.m. 1838 med — 1181 — — 1182 —