MAGDEBURGCENTURIERNA icke befria sig från ärkebiskoparna och blev aldrig riksstad. Dock har M. genom sin stadsrätt blivit förebildligt för många tyska städer i ko-lonisationsområdet. Sedan 1524 evangeliskt, på gr. av sin vägran att antaga interim förklarat i akt, intogs M. 1552 av Moritz av Sachsen. Vid Tillys stormande av staden förstördes den genom den av borgarna anlagda elden och avfolkades genom soldatherraväldet. Jämte ärkestiftet 1680 införlivat i Kurbrandenburg, tillhörde M. 1807—13 konungariket Westfalen. [B.] Magdeburgcenturierna (lat. Centu'riæ magde-burge'nses), ett under Matthias Flacius’ (se denne) ledning utg. antikatolskt, kyrkohisto-riskt samlingsverk med syfte att visa, alt luler-domen är urkristendomens rätta arvtagare. Verket, som utkom i Basel 1559—74, behandlar i vartdera av sina 13 bd ett årh. av kyrkans historia, vilken på så sätt föres fram till slutet av 1300-talet. Det är byggt på väl valt material och, trots sin tendens, genomfört med förvånande kritisk metod. Katolska kyrkans svar kom från Cæsar Baronius (se denne) med hans ”Annales ecclesiastici”. K.G-w. Magdeburgska halvkloten, två stora halvklot av koppar försedda med planslipade kanter, så att halvkloten lufttätt kunde sammanfogas. De användes av borgmästaren i Magdeburg O. v. Guericke (se denne) för att inför riksdagen i Regensburg 1654 åskådliggöra luftens tryck. Guericke lät pumpa luften ur de sammanfogade halvkloten med tillhjälp av en av honom uppfunnen luftpump — den första i sitt slag. Framför varje halvklot spändes 8 hästar, som endast med möda förmådde skilja halvkloten från varandra, vilket skedde under en stark knall. N.R-e. Mage, se Magsäck. Magelang, huvudstad i residentskapet Kedoc på Java; 53,204 inv. (1930). Magellan [sv. uttal magelja'n], F. de, se Magalhäes. Magellanska molnen [magelja'nska], M a g a 1-häesskamolnen, Kapmolnen, två på s. stjärnhimlen belägna objekt, som för det obeväpnade ögat te sig som två stora, svagt skimrande ljusfläckar, liknande de stjärnmoln, som uppbygga Vintergatan, men utan sammanhang med denna. Det ena, Stora M. m. (Nube'cula major), är beläget mellan stjärnbilderna Dorado och Mensa (rektascension 5t20m, deklination —69° för år 1900) och har en skenbar diam, på 6°; det andra, Lilla M. m. (Nubecula minor), ligger i stjärnbilden Tucana(rektascension 0U0"1, deklination —74° för år 1900), dess största diam, är 3°. De utgöra två stora stjärnsam-lingar, rika på nebulosor och stjärnhopar. Många av stjärnorna äro föränderliga, bland dem en del s.k. cepheider (se d.o.). Genom att undersöka de i Lilla M. m. förekommande ce-pheiderna fann den amerikanska astronomen Miss Leavitt (1912) ett samband mellan dessa stjärnors absoluta magnitud och Ijusväxlings-period, som visat sig vara av stor betydelse för avståndsbestämningar i rymden. Ur cepheider-na ha de båda molnens avstånd bestämts; för Stora M. m. har man funnit avståndet vara Magellanska molnen. 86,000 ljusår, diam. 10,800 ljusår; för Lilla M. m. äro motsvarande siffror 95,000 och 6,000 ljusår. M. m. betraktades förr som lösryckta partier av Vintergatan; numera lutar man åt den åsikten, att de äro ett par oss närbelägna s.k. extragalaktiska nebulosor, men det är ej uteslutet, att de äro ett slags satelliter till vårt stjärnsystem. Molnen ha fått sitt namn efter världsomseglaren Fernäo de Magalhäes. M-t. Magellansundet [sv. uttal magelja'n-], se M a-gallanes sund. Mageisen, Ida Basilier, finländsk sångerska, se B a s i 1 i e r-M a g e 1 s e n. Magelungen, långsträckt sjö i Södertörn, på gränsen mellan Stockholms stad och Huddinge s:n, Stockholms län, avrinner till sjön Drevviken och Tyresån; 20 m.ö.h.; 2,5 kvkm.; längd 6 km.; djup 13 m. S.E-s. Magendie [mazädi'], F r a n q o i s, fransk fysiolog (1783—1855), prof, vid Collège de France 1831. M. var huvudsaki. verksam inom sinnes-fysiologiens område och var den förste, som påvisade, att ryggmärgens bakre rötter leda känselförnimmelser. Hans namn är knutet till en av honom upptäckt, i taket av 4:e hjärnventrikeln belägen förbindelseöppning mellan hjärnans inre och de omgivande hinnrummen (fora'men Mage'ndii). M. utför- — 1187 — — 1188 —