MAGKATARR (motsats: priva'tus), som under viss lid (vanl. 1 år) hade alt slå i spetsen för staten el. någon del av statsverksamheten. Med undantag av diktatorn och magi'ster e'quitum (se Dikta-t o r) saml inte'rrex (se d.o.) voro m. folkvalda; de kunde (utom diktator och censor) efter äm-belstidens slut ställas till ansvar för sina åtgärder samt hade (utom de 3 förstn.) minst 1 likaberättigad ämbetsbroder (colle'ga) vid sin sida. Ämbetsmaklen betecknas med orden pote'stas och impe'rium (se d.o.), av vilka det förra nyttjas ss. allmän benämning för den för alla ämbetsmän gemensamma befogenheten, medan det senare utmärker den högsta ämbetsmyndighe-len (symboliserad av liktorer med fasces; se d.o.), tillkommande blott de högsta m. (bland ord. ämbetsmän konsuler och prætorer, därför kallade m. cum impe'rio), vilka jämte censorer och kuruliska ediler hade rätt att begagna sella curu'lis (se d.o.) och purpurbrämad toga (toga præte'xta). Mot missbruk av ämbelsmyndighet skyddades den enskilde genom rätten att vädja dels till m. med lika el. större makt [appella' -tio), dels till folket (prouoca'tio). Under kejsartiden förlorade de alltjämt bibehållna republikanska m. efter hand sin betydelse, som snart inskränkte sig till titel och rang samt åliggandet att anordna och bekosta offentliga förlustelser. H.Sj. Magkatarr, se Magsjukdomar. Magkramp, gastralgi, kardialgi, smärta i maggropen, ett symtom, som ofta uppträder vid sjukdomar i matsmältningskanalen av skiftande slag. M. är sålunda ej någon bestämd sjukdomsform. Jfr Magsjukdomar. Wk. Magkräfta, se Magsjukdomar och Kräftsjukdomar. Magi-, M a g 1 e-, i ortnamn, av fda. meghle, stora, till mikil, stor. Maglarp, s:n i Skytts hd, Malmöhus län, vid kusten, närmast v. om Trälleborg; 10,oi kvkm., därav 9,99 land; 583 inv. (1933); 8,78 kvkm. åker (1927; 87,8% av landarealen), ingen skogsmark. — Den gamla kyrkan, som kvarstår, är uppförd med långhus, kor och absid i romansk stil, en av Nordens äldsta tegelkyrkor (1100-talets slut); tornet är trol. något yngre; valven äro senmedeltida, en tillbyggnad i n. från 1820-talet; i det inre märkes en predikstol daterad 1568. 1909 byggdes en ny kyrka i s.k. gotik. — Vid Stavstensudde står ett monument, rest 1768, över Karl XII:s återkomst till Sverige 1715. N.v. härom ligger Skåre fiskläge, o. 200 inv. — Pastorat: Trälleborg och M., Skytts kontrakt, Lunds stift. M.P.;E.W. Maglehem, s:n i Gärds hd, Kristianstads län, på Linderödsåsens nedersta sluttning mot Hanö- buklen; 31,eo kvkm., allt land; 1,021 inv. (1933); 15,92 kvkm. åker (1927; 50,4% av arealen), 5,04 kvkm. skogsmark. Vid järnvägen Kristianstad —Brösarp ligga stationssamhällena Olseröd och M., vartdera med o. 400 inv. — Kyrkan visar i långhus och rakslutet kor (av tegel) senro-mansk stil; tornet (av gråsten) är något yngre; ”nykyrkan”, en tillbyggnad på n. sidan, är trol. från 1500-talets slut. I det inre märkas en romansk dopfunt samt sengotiskt krucifix, vidare predikstol och läktare i renässans, liksom altar-verket, vartill hör ett skulpterat antemensale. — Egendom: Folkestorp. — Pastorat: M. och Hörröd, Gärds kontrakt, Lunds stift. M.P.;E.W. Maglemose (”Stormossen”), på s.v. Själland, bekant för den här, på ägorna av byn Mulle-rup, först undersökta boplatsen från Skan- Plan av Maglemoseboplatsen. S Sarauws, N Neergaards utgrävning. dinaviens Ancylustid (se d.o.). Utgrävningen 1900 lämnade ett utbyte av över 20,000 föremål, av vilka dock endast c:a 1,200 voro bearbetade. De nära 900 stensakerna, så gott som uteslutande av flinta, voro företrädesvis simpla spån och skrapor, ett fåtal skiv- och kärnyxor (se pl. vid Kökkenmöddingar). Vid en senare undersökning anträffades ett antal mikro-liter (se d.o.). Vida formrikare och tekniskt bättre var horn- och benmaterialet. De c:a 300 föremålen av detta slag utgjordes av yxor med och utan skafthål, delvis med flinteggar, mejslar och knivar av vildsvinsbetar, nätnålar, — 1195 — — 1196 —