MAGNETISM netiseringens upphörande elementarmagneter-nas nya riktningar helt el. delvis, har materialet vid magnetiseringen blivit en permanent magnet. — Det magnetiska fältets (se Magnetiskt fält) styrka, den magnetiska fältstyrkan el. fältintensiteten i en punkt, definieras analogt med elektrisk fältstyrka (se Kraftfält) ss. den kraft, varmed en magnetpol av styrkan 1 i punkten påverkas. En magnetisk kraftlinje (se Kraftfält) anger i varje punkt genom sin riktning fältstyrkans riktning; kraftlinjetätheten i den omedelbara omgivningen av en punkt är ett mått på Fig. 2. Kraftlinjeförloppet vid hästsko-magnet. fältstyrkans storlek i punkten i fråga. Kraftlinjerna utträda från positiva poler och förlöpa till negativa poler. De äro alltid slutna kurvor. En avbildning av ett magnetiskt fält möjliggöres genom användandet av järnfilspån. Man betäcker magneten med ett pappersblad, som beströs med ett fint skikt av järnfilspån. Knackar man å papperet, ordna sig järnfil-spånen i linjer, som representera kraftlinjerna. Fig. 1—3, som erhållits på dylikt sätt, Fig. 3. Kraftlinjeförloppet vid magnetiskt klot. Fig. 4. Kraftlinjeförloppet vid rak elektrisk strömbana. åskådliggöra kraftlinjeförloppet omkr. resp, en stavmagnet, en hästskomagnet och ett magne-tiserat klot. Av fig. framgår, hur kraftlinjerna konvergera mot polerna. Det fält, som fig. 3 visar, erinrar starkt om det jordmagnetiska fältet (se J o r d m a g n e t i s m). — Det magnetfält, som utbildas omkr. en ledare, vilken genomflytes av en elektrisk ström, kan även åskådliggöras med tillhjälp av järnfilspån. Fig. 4 visar fältet kring en rätlinjig ström, riktad Fig. 5. Kraftlinjeförloppet vid solenoid. vinkelrätt mot papperet. Kraftlinjerna bilda koncentriska cirklar med strömledaren ss. medelpunkt. Det magnetfält, som en av en elektrisk ström genomfluten spole el. solenoid (se d.o.) ger upphov till, liknar fältet kring en vanlig stavmagnet (fig. 5). — Den magnetiska potentialen i en punkt (se Kraftfält) definieras ss. det arbete, som erfordras för att föra en magnetpol av styrkan + 1 från en oändligt avlägsen punkt till punkten i fråga. — — 1209 — — 1210 —