MAGNIFICAT i kontaktzonerna vid eruptiva bergarter men förekommer däremot sällan i malmgångar. — Nickelhaltig m. bry tes som nickelmalm; hit hör förekomsten i Sudbury i Canada, som lämnar 80 °/o av världens nickelproduktion. Nickelhaltig m. har även brutits i Sverige i Kleva gruva i Småland. — Det i meteorjärn förekommande mineralet troilit (se d.o.), FeS, anses vara en avart av m. K.A.G. Magnetnål, se Kompass. Magnetogra'f, se J o r d m a g n e t i s m, sp. 616. Magnetome'ter (deklinometer), i allm. en i en tråd upphängd magnet, ofta försedd med en spegel för bestämning av magnetens orientering. M. användes för bestämning av magnetisk fältstyrka och de magnetiska storheterna hos en magnet. M. består ofta av en magnetnål med två kring denna symmetriskt anbragta spolar. Den magnet, som skall undersökas, införes i en av spolarna, varvid magnetfältet ändras och magnetnålen devieras. Ersättes magnetnålen med ett astatiskt, i en tråd upphängt nålsystem (se Magnet), blir m. fri från störningar av yttre fält. N.R-e. Magnetomotorisk kraft el. magnetisk spänning mellan två punkter i ett magnetiskt fält är det arbete, som erfordras för att föra en magnetisk enhetspol längs kraftlinjerna från den ena punkten till den andra. M.k. motsvarar den elektromotoriska kraften i en elektrisk strömkrets och mätes i gilbert. 1 gilbert är = det arbete, som åtgår för att i ett magnetiskt fält av styrkan 1 örsted föra en enhetspol en sträcka av 1 cm. längs en kraftlinje. N.R-e. Magneton [-å'n]. Vid förklaring av de magnetiska fenomen har man infört begreppet m., som inom läran om magnetismen spelar en roll analog med begreppet elektron inom elektricitetsläran. Beteckningen m. brukades först av P. Weiss, som hävdade, att molekylernas magnetiska moment, vilka enl. Ampères teori härröra från molekylära elektriska ele-mentarströmmar, alltid äro heltaliga multipler av ett visst värde. En elementarmagnet, som hade detta minsta magnetiska moment, benämnde Weiss en m. Weiss och hans lärjungar ha undersökt en mängd substanser och funnit teorien bekräftad. På grundval av Bohrs atomteori utvecklades en ny teori, enl. vilken en m. uppkommer genom rotation av en elektron. Bohrs m. är emellertid nästan exakt 5 gånger så stor som Weiss’. Genom teoretiska betraktelser fördes W. Pauli till den uppfattningen, att Weiss’ m. ej äger någon realitet. Denna fråga kan dock ej anses slutgiltigt avgjord. Pauli kunde även visa, att man genom att införa kvantateoretiska synpunkter på Langevins teori för magnetismen (se d.o.) kommer fram till Bohrs m. Ett vackert bevis för användbarheten av kvantahypotesen utgör ett av Gerlach och Stern utfört försök, varigenom s.k. rikt-ningskvantling kunde påvisas, vilken innebär, att momentet av en magnetisk atom endast kan bilda vissa diskreta vinklar med fältriktningen. Gerlach och Stern funno vid sina experiment, alt en silverångstråle av några hundradels mm. tvärsnitt, då den avböjes i ett inhomogent magnetfält, klyves i två strålar i enlighet med teorien för riktningskvantlingen. Ur avböjningens storlek beräknades, att det magnetiska momentet av en silveratom i gasformigt tillstånd är = storleken av Bohrs m. N.R-e. Magnetoopti'k, fys., läran om magnetfälts inverkan på optiska fenomen. M_. behandlar i huvudsak 4 olika fenomen. — 1) Z e e maneffekt. Om en ljuskälla inbringas i ett magnetfält, uppdelas spektrallinjerna i det från ljuskällan emitterade ljusets spektrum i två el. flera linjer. — En analog förändring undergå ett ämnes absorptionslinjer, då ämnet inbringas i ett magnetfält (se Z e e m a n e f-f e k t). — 2) Magnetorotation. Genomskinliga ämnen som i sig själva ej äro i stånd att vrida polarisationsplanet (se Polarisation), erhålla denna förmåga, om de inbringas i ett starkt magnetiskt fält, vars kraftlinjer ha samma riktning som ljuset. Fenomenet benämnes magnetisk vridning av polarisationsplanet, rotationspolarisation, magnetorotation el. efter sin upptäckare Faraday-effekt. — 3) Magnetooptisk Kerr effekt (se Kerreffekt). — 4) Magnetisk dubbelbrytning, ett med den elektrooptiska Kerreffekten (se d.o.) likartat fenomen. Om ett genomskinligt medium, som ej är dubbelbrytande, inbringas i ett magnetfält, erhåller mediet dubbelbrytande egenskaper (se Dubbelbrytning). N.R-e. Magnetorotation [-Jo'n], se Magnetoop-t i k. Magnetostriktion [-fo'n]. Magnetisering är alltid förbunden med dimensionsändringar hos den magnetiserade kroppen. Man kallar de genom magnetiseringen åstadkomna mekaniska förändringarna för m. N.R-e. Magnetpol, se Magnetism. Magni'ficat kallas (efter Vulgatas latinska text Magnificat a'nima mea do'minum, ”Min själ prisar Herren”) den lovsång, som Maria enl. Luk. 1:46 ff. uppstämde vid besöket hos Elisabet (se denna). M. ingick tidigt som elt liturgiskt moment i den kristna gudstjänsten. I sv. kyrkan ingår m. (v. 49—55) i rilualet för offentlig aftonbön. S.A7. — 1213 — — 1214 —