MAGNIFICENS Magnifice'ns (ty. Magnifizenz, av lat. magni-fice'ntia), ”härlighet”, ”höghet” (jfr Magnifik), hederstitel (”Ers m.”) för univ.rektor, även på lat. kallad rector magni'ficus (jfr Excellens som titel). Magnifik [manjifi'k el. mapni-] (fra. mag-nifique, av lat. magni'ficus; jfr Magnificens), präktig, storartad. Magni'fikat, se Magnificat. Magni'sa, stad i Turkiet, se M a n i s a. MagnitogoTsk, 1930 anlagd storindustristad i s. delen av Uralområdet, R.S.F.S.R.; o. 180,000 Masugnsanläggningar i Magnitogorsk. Efter Streyffert. inv. (1932). M. ligger vid Uralfloden och har järnväg till Tjeljabinsk. Staden har fått namn av det intilliggande Gora Magnitnaja (”Magnet-berget”), som beräknas innehålla 275 mill. ton 57—67-procentig järnmalm. M. har världens största metallverk (i drift 1931) med en kapacitet av 2,8 mill. ton tackjärn årl. (1913 var Rysslands hela årsproduktion blott 4 mill. ton). Dessutom finnas stort kraftverk och konstgöd-ningsfabrik. M.P. Magnitu'd (lat. magnitu'do), storleksklass, storlek, mått på en himlakropps ljusstyrka. Redan Ptolemaios indelade stjärnorna i m., de ljusstarkaste antogos vara av l:a (lm), de nätt och jämt för obeväpnat öga synliga av 6:e m. (6m). Den moderna, på mätningar grundade m.-skalan har anpassats så, att den inom ovannämnda intervall nära sammanfaller med den äldre indelningen. Sambandet mellan ljusintensitet och m. har formen m—m0 — —2,5 log /, där I är intensiteten, m motsvarande magnitud och m0 den mot intensiteten 1 svarande magnituden. En stjärna av l:a m. är således 100 gånger ljusstarkare än en stjärna av 6:e m., denna i sin ordning 100 gånger ljusstarkare än en stjärna av ll:e m. o.s.v. Mätes m. medelst ögat, erhålles visuell m.; mätes m. med hjälp av den fotografiska plåten, erhålles f o-tografisk m. Då ögats och den fotografiska plåtens känslighetsområden ej sammanfalla, äro dessa båda m. ej identiska; skillnaden mellan den fotografiska och den visuella m. för en och samma stjärna kallas färgindex (se d.o.) och är ett mått på stjärnans färg. Genom att använda en ortokromatisk plåt och gulfilter erhålles på fotografisk väg f o t o v i s u-e 11 m., som överensstämmer med den visuella. Bestämmes m. med hjälp av fotoelektrisk cell, erhålles fotoelektrisk m. Den mot den totala ljusenergien svarande m. kallas för b o 1 o m e t r i s k m. De så bestämda m. kallas apparenta el. skenbara m. En stjärnas absoluta m. är den apparenta m., stjärnan skulle ha, om den befann sig på ett bestämt enhetsavstånd (enl. internationell överenskommelse 10 parsec = 2,062,650 gånger jordens medelavstånd från solen). Betecknar m en stjärnas apparenta, M dess absoluta m. och r stjärnans avstånd i parsec, så är M — m + 5 — 5 log r Den absoluta m. är ett mått på den ljusmängd, som stjärnan utstrålar i rymden. M-t. MagnoTia, växtsläkte av fam. Magnolia'cece. De flesta arterna förekomma i U.S.A. och Ost- B. Hedemann-Gade foto. Magnolia Soulangeana. — 1215 — — 1216 —