MAGSÄCKEN små droppar. Särsk. i pylorus äro körtlarna gruppvis anordnade, varigenom en fältindelning i form av upphöjningar med mellanliggande grunda fåror uppkommer på slemhinneytan, état mamelonné. Under vissa patologiska tillstånd kan denna fältindelning framträda mycket starkt. Lymffolliklar (se d.o.) finnas särsk. i pylorusdelen. — Flytande föda passerar m. mycket fort. Slemhinnan är i curvatura minor fast bunden till underlaget. Här bildas därför vid m:s kontraktion en ränna, genom vilken vätska direkt kan passera till tolvfingertarmen. I övriga delar bildas i slemhinnan starka veck, inom vilka den fasta födan instänges under sön-dersmältningen. Denna process kan taga längre el. kortare tid alltefter födans beskaffenhet. F.n vanlig måltid har dock som regel lämnat m. inom 4 tim. — M. utbildas först hos broskfiskar, där den framträder som en lokal, jämn utvidgning av tarmröret, vilket övergår i en omböjd, rör-formad, med rikligare muskulatur försedd py-lorusdel. Samma förhållande finner man i stort sett även hos arnfibier och reptilier. Hos fåglar är m. delad i en k ö r t e 1 m a g e och en m u s-k e I m a g e. Den förra är spolformad och försedd med magsaftskörtlar, den senares insida är klädd med s.k. horn- el. rivplattor, och väggen består inåt av starka senskivor och där- Fig. 2. Genomskärning av den i fig. 1 avbildade magsäcken. A fornix ventriculi, B corpus ventriculi,' C canalis pylori, D tolvfingertarmen, E pylorus, G gräns mellan veckad och ej veckad slemhinna, H genomklippt del av bukhinnan, I incisura angularis, S sinus ventriculi. mans den s.k. digestionssäcken, saccus digestio'-nis, i vilken födan söndersmältes av magsaften. Då denna sträcker sig i kroppens längsriktning, kallas den även längsmagen. Canalis pylori är uttömningskanalen, genom vilken den färdig-arbetade födan i små portioner drives ut genom pylorusmunnen in i tolvfingertarmen. Denna m:s del ligger i kroppens tvärriktning och kallas därför också tvärmagen, nr- Magsäckens väggar bestå av glatt muskulatur, inåt beklädd med slemhinna. Muskulaturen är ordnad i 3 skikt, ett yttre med längsgående, ett mellersta med ringsgående och ett inre med snett gående muskelstråk. Det mellersta är det kraftigaste ^och avslutas av pylorusslutmuskeln, de yttre och inre skikten äro ej genomgående utan gå buntformigt fram i väggen. Slemhinnan är drygt mm.-tjock och består av tätt liggande körtlar, vilka avsöndra magsaften. I digestionssäcken finner man i körtlarna två slags celler, huvudceller och beläggningsceller, av vilka de förra bilda pepsin och löpe, de senare saltsyra (se Magsaft). I pylorusdelen finnas endast huvudceller. Körtlarna mynna utåt i små fördjupningar i slemhinneytan, fo'ssulæ el. fove'o-læ ga'stricæ, vilka kunna ses med blotta ögat som små gropar på slemhinneytan (fig. 3). Väggcellerna i dessa gropar bilda slem i form av Fig. 3. Halvschematisk bild av snitt genom magsäckens slemhinna. C:a 100 ggr förstoring. utanför av kraftig muskulatur. Muskelmagen är kraftigast utbildad hos fåglar, som leva av säd, korn o.d. Hos däggdjur skiljer man mellan den enkla och den sammansatta m. Den förra är ovan beskriven (hos människa), den senare finnes hos idisslare, valar och trög-djur. Hos idisslare är m. uppdelad i 4 olika säckar, vommen, nätmagen, bladmagen och löpmagen, av vilka de 3 första tjänstgöra som för- — 1237 — — 1238 —