MAINE n.ö.); längd 12 km. Ovanför Ångers är flod loppet uppdelat i 2 armar. M. är genom ka-nalisering segelbar för mindre fartyg, som kunna gå ända till Brives vid Mayenne. M. skiljer sig från Loires övriga bifloder genom en relativt jämn vattenföring. J.F. Maine [män], landskap och till 1790 prov, i Frankrike, huvudsaki. omfattande de nuv. dep. Mayenne och Sarthe. Huvudstad Le Mans. Vid tiden för Cæsars erövring låg här cenomanernas huvudort Suindinum (Le Mans). Grevskapet M. kom 1063 under hertigen av Normandie och tillhörde senare husen Plan-tagenet och Anjou. Sedan länet en kort tid råkat under Johan utan land, drogs det av Filip August 1203 under kronan men kom ej under direkt kungl. administration förrän 1481. P.N-m. Maine [méln], förk. Me, den nordostligaste staten i U.S.A. (se karta vid Förenta staterna), en av New England-staterna; 85,570 kvkm., därav 77,425 land; 797,423 inv. (1930; 10 inv. pr kvkm.). M. tillhör det appalachiska berglandet och består till största delen av avrundade bergshöjder och mellanliggande breda dalgångar. Högsta toppen är M:t Katahdin (1,585 m.ö.h.). Kusten är i stor utsträckning utbildad som skärgård. Eftersom M. varit starkt nedisat, är det rikt på sjöar, mossar och kärr. De lösa jordlagren bestå huvudsaki. av morän, som på högre nivåer ofta bildar ett mycket tunt lager På gr. av landhöjning efter isavsmältningen uppträda i kusttrakterna havsavlagringar (lera och sand). Medeltemp. för jan. är i Portland —5,6°, för juli 2O,o°. Årsnederbörden uppgåi där i medeltal till 1,090 mm. M. är övervägande ett skogsland. Barrskogen dominerar men är rikt uppblandad med och ersättes mot kusten av lövskog (jfr Förenta staterna sp. 843). 1790 hade M. 96,540, 1850 583,169, Skogsarbetare i Maine, med oxar som släpa timret. Timmerflottning i Maine. 1900 694,466 och 1920 768,014 inv. Befolkningstillväxten har alltså varit relativt liten sedan mitten på 1800-talet. 1930 utgjordes befolkningen av 795,185 vita, 1,096 negrer, 1,012 indianer och 130 asiater. De utlandsföddas antal uppgick s.å. till 100,368 (12,o % av hela befolkningen), varav 36,796 (36,7%) voro engelskkanadensare, 36,947 (36,8 %) fransk-kanadensare, 4,463 engelsmän, 4,115 irländare, 2,359 italienare, 1,906 skottar, 1,882 svenskar, 1,880 ryssar. En större svenskbygd, New Sweden, finnes i nordostligaste delen av M. (jfr H. Nelson, ”Nordamerika”, 2, 1926). 1930 bodde 40,3% av befolkningen i stad. Augusta (17,198 inv.) är huvudstad, Portland (70,810) största stad. Större delen av befolkningen är katoliker. M. har ett litet statsuniv. i Orono (grundat 1865; 1,682 studenter 1932). — 1930 upptog den besådda arealen endast 7,.»% av M.s hela landareal. De viktigaste växtslagen äro potatis, hö och havre. I M. odlas mer potatis än i någon annan stat i U.S.A. (51 mill. bushels 1931). På skogarna bygga M:s större industrier, sågverks- och pappersmassaindustrierna. 1928 uppgick produktionen av sågade trävaror (barrträ) till 121,000 standards. 1929 funnos i M. 1,557 industriella anläggningar med sammanlagt 69,593 arbetare och ett produktionsvärde av 392 mill. $, varav c:a 70 mill. kommo på pappersmassafabrikerna. Bland övriga industrier spelar bomullsindustrien största rollen. Mineraltillgångarna äro små, däremot är tillgången på vattenkraft stor. — M. började koloniseras 1624, upptogs som stat i unionen 1820 och fick då i stort sett sina nuv. gränser. Tidigare hörde större delen av M. till Massachusetts. Statslegislaturen består av en senat med 31 medl. och ett representanternas hus med 151 medl. Till unionskongressen sänder M. 2 senatorer och 3 representanter. J.C. Maine [méln], nordamerikanskt pansarfartyg, vars förstörande (genom explosion) i Habanas — 1253 — — 1254 —