MAINZ dog 1802. Därvid sekulariserades ärkestiftet. Jfr K. v. D a 1 b e r g. B. 2) Huvudstad i Rhenhessen; 130,915 inv. (1925). M. ligger på Rhens v. strand, mitt emot Mains mynning, i en synnerligen fruktbar sänka, som bildar den övre Rhenslättens n. avslutning. Den gamla staden, Altstadt, med sin oregelbundna stadsplan och sina trånga gator ligger närmast Mainmynningen. Den omgavs förr i n.v. av fästningsverk, som sedermera slopats. På deras plats går nu den ståtliga Kaiserstrasse med sina träd- och blomsterplanteringar. Altstadts viktigaste gata är Grosse Bleiche. Vid denna ligger S:t Peterskirche och nära flodstranden det forna kurfurstliga slottet (fullbordat 1752). Det innehåller nu stadens fornsaksmuseum och tavelgalleri samt det romersk-germanska centralmuseet. Något längre norrut ligger stadsbibl. med mera än 300,000 bd. Det innehåller även stadsarkivet och Gutenbergsmuseet. Längs Rhen stryker Rheinpromenade med sin breda kaj mot n. ända till den 1880—87 byggda hamnen. Vid Rheinpromenade reser sig också det 1730—37 byggda Tyska ordens hus och därbredvid det likaledes i 1700-talsbarock uppförda Zeughaus (båda dessa byggnader inredas nu till museer) samt längre i s.ö. Stadthalle med stora samlings- och festsalar. Längre söderut finnas vid Rheinpromenade rester av de medeltida befästningarna, ss. Holzturm (från 1400-talet) och Eiserner Turm (1200-talet). I Altstadt finnas många vackra adels- och borgarhus från 16-och 1700-talen. Vid Markt ligger domen (S:t Martin und S:t Stephan), stadens förnämsta byggnad, grundad (i T-form) 978, utbyggd med v. tvärskepp vid 1000-talets början och väsentligen ombyggd 1081—1137. Den har huvudkor både i ö. och v. och prydes av 6 torn; den skulpturala dekorationen å portaler m.m. är influerad från Nord-Italien och har beröringspunkter med Lunds domkyrka; det 1137 tillbyggda Gotthardskapellet, som uppfördes i 2 Kurfurstliga slottet i Mainz. Utsikt över en del av Mainz. I förgrunden domkyrkan. vån., har ett av de äldsta kolonngallerierna n. om Alperna; i kyrkans inre märkas praktfulla gravmonument. I stadens s. utkant reser sig det forna citadellet, byggt 1660, och vid dess s. hörn Drusus- el. Eigelstein, ett 12 m. högt minnesmärke av sten, som enl. sägnen rests av de romerska legionerna till minne av Drusus. N. om Kaiserstrasse ligger Neustadt, som vuxit upp under sista tredjedelen av 1800-talet. 4 broar förena M. med industriförstäderna M.-Kastel, M. Kostheim och M.-Amöneburg på h. flodstranden. Genom sitt läge vid Rhen och mitt emot mynningen av dess största biflod har M. alltid behärskat trafiken på de båda viktiga samfärdslederna och samtidigt blivit ett betydande handelscentrum. I våra dagar har dess betydelse ytterligare befästs genom att det blivit en stor järnvägsknut, från vilken utgå de viktiga linjerna till Saarbrücken—Paris, Köln —Amsterdam—Hoek van Holland, Darmstadt —Heidelberg—Basel—Genève, Nürnberg—Wien och Frankfurt a/M—Halle—Berlin. M. förbin-des dessutom genom reguljär ångbåtstrafik med Köln—Düsseldorf och med Mannheim. M. är sedan gammalt centralplatsen för Rhenlän-dernas vinhandel med över 250 grosshandlare i vin. Det är vidare medelpunkten för Rhen-hessens frukt- och grönsaksodling. Det äger waggon- och karosserifabriker, trä- och möbelindustri. Dess maskin- och cellulosafabrikation är betydande. Dessutom tillverkas cement, korg- och lackvaror. Stora boktryckerier. M. är säte för romersk-katolsk biskop och ägde 1477—1798 univ. J.F.;E.W. Historia. M. kallades av romarna Mogunti'a-cum och var ett befästat läger, som anlagts på platån s.v. om det nuv. M. och från vilket romarna behärskade den in i Germanien ledande Mainlinjen. I anslutning härtill uppstod småningom en rik romersk provinsstad. En på stenpelare vilande träbro förde under kejsar Domitianus över Rhen. Under folkvandringar — 1259 — — 1260 —