Apollo'nia, helgon, martyr i Alexandria 248 el. 249. Legenden meddelar, att alla hennes tänder krossades, innan hon brändes. Hon är tandläkarnas skyddshelgon och åkallas emot tandvärk. Hennes dag firas 9h. I ett domini-kanerbreviarium från 1300-talet avbildas A. utan symbol; redan på 1400-talet framställes Apollonias martyrium. Ur en bönbok från 1400 — talet, nu i München. hon i Sverige med tång och tand i handen, i andra länder fr. o. m. 1500-talet. Tandläkar-institutet i Stockholm äger en samling olika bildframställningar av den heliga A. Litt.: J. Wessler, »S:ta A.» (i »Odontologisk tidskr.» 1917) och »S:ta A. und ihr Bild in mittelalter-lichen Handschriften» (»Vereinigung für Zahn-heilkunde» 1920). T. S-d. Apollo'nios Rhodios, grekisk epiker från Alexandria (o. 295—215 f. Kr.), lärjunge till Kallimachos, med vilken han sedan kom att stå på spänd fot på gr. av vissa skiljaktigheter bl. a. i uppfattningen av den episka diktkonsten. Slutl. måste A. lämna Alexandria och slog sig ned på Rhodos, där han verkade som lärare i grammatik. Hans lärda epos »Argonautika», behandlande argonauternas tåg (se Argonauterna), föreligger i två olika versioner. Det lästes flitigt även av romarna och tjänade som mönster för Valerius Flaccus. Utg. bl. a. av G. W. Mooney (1912). W. N. Apollo'nios från Per ge, grekisk matematiker (o. 260—200 f. Kr.). A. är efter Euklides och Arkimedes den tredje av de stora forskare, med vilka den grekiska geometrien kulminerar. Hans liv tycks till större delen ha förflutit i Alexandria, där han enl. Pappos lämnade minnet av att ha varit »fåfäng och svartsjuk på andras rykte». A:s’ berömmelse vilar på det stora och så när som på den åttonde, sista boken bevarade verket över koniska sektioner, vilket icke blott sammanfattade föregångarnas vetande utan även så grundligt systematiserade och utvidgade teorien, att det sedan kallades »den grekiska geometriens krona» och förskaffade sin förf, tillnamnet »den store geometern». A:s’ verk är genomgående byggt på att kägelsnitten frambringas genom att samma kon med cirkulär bas skäres av plan i olika lägen; för snitten införas de sedan dess brukade typnamnen ellips, parabel och hyperbel. Den geome-triskt-algebraiska diskussionen kommer ofta i sak nära den analytiska geometriens metoder: viktigt är särsk., att A. som den förste betraktar hyperbelns två grenar som en kurva. På andra punkter förebådar behandlingen den projektiva geometriens frågeställningar. Även som astronom tycks A. ha varit verksam. Han citeras av Ptolemaios i samband med epicykelteorien för planeternas retrograda rörelse; huruvida han var denna teoris förste framställare kan dock ej med säkerhet avgöras. Utg. av J. L. Heiberg (1891 —93). Z-n. Apollonios från Tralles, grekisk bildhuggare under 2:a årh. f. Kr., skapade tillsammans med sin broder Tauriskos en monumental grupp, som bevarats åt oss i kopia, den s. k. farnesiska tjuren, nu i Neapels museum. [G. V.] Uppslagsbok. II. 1 — 1 — — 2 —