BU en vuxen kvinna c:a lillfingerändstora centralpartiet av bröstkörteln (se d. o.). Kring basen av vårtan ligger vårtgården, som liksom vårtan genom sin färg avviker från den övriga bröstkörteln: hos unga flickor mer brunskär, hos havande kvinnor mer mörkbrun och större. På vårtan mynna utförsgångarna för de körtlar, som sammansätta bröstkörteln. Vid regelrätt utförd amning ligger vårtan i barnets sugande mun, medan barnets käkränder få arbeta på den egentliga bröstkörteln för att pumpa fram mjölken till vårtan. Hos vissa kvinnor anträffas i stället för vårtan en grop, i vars botten mjölkutförsgångarna då mynna, en missbildning, som alltid försvårar, i regel omöjliggör amning, men som genom operation kan avhjälpas. — Jfr Spenar. A.-U. Bröstvärn. 1) Byggn., mur, balustrad el. annan hägnad av ung. halv manshöjd, utgörande yttre begränsning av altan, terrass, bro, kaj el. dyl. G. W. W. 2) Krigsv., för eldgivning och skydd avsedd vall. B. göres så lågt i förhållande till den om- Bröstvärn vid äldre befästningsverk. givande terrängen, som beskjutningsförhållan-dena medgiva. B:s inre övre kant (i) kallas eldlinje; 30 cm. under denna anordnas ett 30 cm. brett armbågsstöd. För skyttarna utföres ofta en särskild skyt-tebank. Krönet (ij) bör ges sådan tjock-5 lek, att det skyddar mot väntad beskjut-ning. Vid äldre befästningsverk med större vall för art. låg bakom bröstvärnet en övre vallgång (ef), avsedd ss. uppställningsplats för pjäserna, något lägre en nedre vallgång (cd) för transporter längs vallen samt å naturliga marken en vallgata (ab). Stundom lades tätt intill b. en skyttebank (gh). För att ge bättre skydd gjordes innersluttningen (ih) brant, varför beklädnadsarbeten (se d. o.) ofta måste tillgripas. Yttersluttningen (jk) gjordes i jordens naturliga el. svagare lutning. A. W. G. Bröt el. fäste, vid flottning av timmer uppkommen oredig anhopning av flottgods. B. kan förorsakas av att en lång stock lägger sig tvärs över den smala flottleden el. att timret på gr. av stenar el. ojämnheter i bottnen el. vattenbrist fastnar. Flottningsmanskapets uppgift är framför allt att hålla flottgodset i gång i flottleden och hindra uppkomsten av b. Lossandet av b. är ett mycket riskabelt och svårt arbete, som sätter manskapets styrka och vighet på hårda Lossning av timmerbröt. prov. I särsk. svåra fall måste t. o. m. sprängning med dynamit ske. F. A. Bn. Bröt-Anund, konung av Ynglingaätten. Se Anund. B. Sc., förkortning för bachelor of Science, i England en lägre akad. examen, ung. motsvarande sv. fil. kand.-examen på den naturvetenskapliga linjen. Jfr Baccalaureus. W. N. B. S. G. D. G., se Breveté. B-skatt kallades enl. k. f. 31/io 1919 den del av bolags inkomstskatt, som avsåg att träffa den del av inkomsten, som ej i vanlig ordning utdelades till aktieägarna. B. beräknades å den del av inkomsten, som taxerats till A-skatt (se d. o.) föregående år men ej utdelats, och kom således ett år efter A-skatten. Vissa skatteavdrag (samt för försäkringsbolag avdrag för vinstutdelning) voro dock tillåtna. B:s grundbelopp utgjorde 2 % av det taxerade beloppet. B. beräknades sedan efter för året gällande skatteprocent. Genom A-skatt blev den utdelade inkomsten dubbelbeskattad (dels hos bolaget och dels hos aktieägarna). Genom B. sökte man göra denna dubbelbeskattning konsekvent för bolagets hela inkomst. Utdelades den genom B. beskattade inkomsten, ägde bolaget efter vissa regler rätt till restitution. B. har 1927 ersatts med utskiftningsskatt (se d. o.). A. Vr. B-stoff, en stridsgas. Se Bromaceton. B-strålar, β-strålar, se Betapartiklar. Bu, japanskt längdmått = O,oi schaku = 10 riu = 0,303 m. Vid mätning av tyger = 0,579 m. = O,oi kushita schaku. N. L. B. Bu, Bou, förkortning av arab. Abu (se d. o.), — 229 — — 230 — Bröstvärn vid skyttevärn.