Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dekorativ
- Dekorativ konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dekoraü'v (fra. décoratif), eg. »som gör ett
prydligt intryck». Med det d. elementet i ett
föremål, en byggnad, ett redskap o. d.,
betecknas utsmyckningen i motsats till det
konstitutiva å ena sidan och till det symboliska
innehållet å den andra. Jfr Dekorativ
konst. E. W.
Dekorati'v konst betecknar sådana föremål,
där utsmyckningen utgör det egentligt
konstnärliga; med d. k. menar man därför ofta
detsamma som konsthandverk. Numera använder
man uttrycket dekorativ även om sådana den
bildande konstens alster, särsk. målningar, som
lägga an på kraftiga, klara färgytor utan
starkare framhävande av innehållet el. det utifrån
hämtade motivet, ej heller av perspektiv el.
fördjupning; den moderna expressionismen är
på detta sätt d. k. Jfr Byggnadskonst,
Konsthantverk och Ornamentik.E.W.
D. k. hos naturfolken. Ornamentiken
hos primitiva folk har sitt ursprung i det
tekniska förfarandet el. i stiliserade
naturavbild-ningar, vilka småningom kommit att användas
som mönster. Man har från början icke direkt
komponerat figurer, avsedda att pryda
redskap o. d. Växtornament förekomma nästan
aldrig på lägre stadier, utan ornamenten äro
zoomorfa el. anlropomorfa (se d. o.).
Ornament med tekniskt ursprung kunna vara
sådana, som äro minnen av lindningar el. dyl.,
men framför allt har flättekniken haft
betydelse, då genom denna geometriska mönster
uppstå, vilka sedermera kunna ytterligare
utvecklas, särsk. sedan man i dem trott sig se
likheter med naturföremål el. i naturen
förekommande figurer, t. ex. hudteckningar på vilda
djur. Textilkonstens inflytande har varit
betydande, då stiliseringen här redan är given,
betingad av det tekniska förfarandet.
Textil-mönster överföras ofta till annat material,
målas el. tecknas, varvid de ej sällan mjukna och
avrundas, så att t. ex. ett meandermönster kan
bli till en spiral. I keramikdekoren äro de
vin-kelräta, från textilteknik avledda figurerna
mycket vanliga. Geometriska mönster övergå dock
icke till rent naturalistiska, men naturalistiska
figurer stiliseras ofta småningom i hög grad
genom strävandet efter rytmisk anordning el.
Uppslagsbok. VII. —. 1
därför att de måste pressas in på en given yta
Den ursprungliga teckningen blir därigenom
ofta alldeles förvandlad, och betydelsen därav
glömmes ej sällan. Forskare ha likvisst genom
jämförande studier av hela serier mången gång
lyckats upptäcka ornamentens ursprung. Särsk.
svårt är detta, då icke hela gestalter utan, som
fallet ofta är, blott vissa detaljer av modellen
återgivits. Stundom infogas också figurer, som eg.
ej höra till, endast för att fylla en yta. Dekoren
utgöres hos naturfolken ofta ej av
linjemönster utan av ytmönster, vilket gör det svårt att
urskilja de karakteristiska dragen. D. k. har hos
de primitiva från början alltid magisk
betydelse, och varje ornament är en symbol. De
skilda dekorativa elementen kunna f. ö. ha
olika ursprung. — Den dekorativa konsten hos
naturfolken växlar från stam till stam, och
inom samma stora område har den icke sällan
högst olikartad inriktning. I Nordamerika
utmärkte sig t. ex. n. v,-indianerna särsk. för
sin plastiskt betonade, rika d. k., evad det
gällde snidade el. målade bruksföremål, ss.
skålar, skedar och kistor, el. vackra vävnader.
Snart sagt allt var hos dem betäckt av rik
or-namentik. Hos kalifornierna finna vi dekoren
huvudsaki. koncentrerad till de oöverträffade
korgarbetena, hos prärieindianerna åter figurer
målade på tält och mantlar och en färgrik
broderikonst, som huvudsaki. ägnades dräkter
och hästmunderingar. Pueblofolken dekorerade
rikt sin keramik och tillverkade vävnader. Hos
Sydamerikas naturfolk är det textilkonst,
flät-ning och keramik, som visa deras ofta
betydande dekorativa talang. Dock förekomma
också målningar med symbolisk betydelse på
el. i husen. Genom hela Söderhavets konst
går ett måleriskt drag, och den dekorativa
konsten är där ofta synnerligen rik, särsk. i
Melanesien. Såväl bostäder som vapen och
bruksföremål äro rikt prydda med målning el.
sniderier, och till d. k. få vi måhända även
räkna den konstnärliga tatueringen hos maori
och på Marquesas-öarna. Den tyngre och mera
markerat ändamålsenliga afrikanska konsten
ger också goda prov på dekorativ talang både
beträffande flätverk, keramik och andra
bruksföremål.
— 2 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0011.html