- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 7. Dekorativ - Egenmäktig /
1-2

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dekorativ - Dekorativ konst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dekoraü'v (fra. décoratif), eg. »som gör ett prydligt intryck». Med det d. elementet i ett föremål, en byggnad, ett redskap o. d., betecknas utsmyckningen i motsats till det konstitutiva å ena sidan och till det symboliska innehållet å den andra. Jfr Dekorativ konst. E. W. Dekorati'v konst betecknar sådana föremål, där utsmyckningen utgör det egentligt konstnärliga; med d. k. menar man därför ofta detsamma som konsthandverk. Numera använder man uttrycket dekorativ även om sådana den bildande konstens alster, särsk. målningar, som lägga an på kraftiga, klara färgytor utan starkare framhävande av innehållet el. det utifrån hämtade motivet, ej heller av perspektiv el. fördjupning; den moderna expressionismen är på detta sätt d. k. Jfr Byggnadskonst, Konsthantverk och Ornamentik.E.W. D. k. hos naturfolken. Ornamentiken hos primitiva folk har sitt ursprung i det tekniska förfarandet el. i stiliserade naturavbild-ningar, vilka småningom kommit att användas som mönster. Man har från början icke direkt komponerat figurer, avsedda att pryda redskap o. d. Växtornament förekomma nästan aldrig på lägre stadier, utan ornamenten äro zoomorfa el. anlropomorfa (se d. o.). Ornament med tekniskt ursprung kunna vara sådana, som äro minnen av lindningar el. dyl., men framför allt har flättekniken haft betydelse, då genom denna geometriska mönster uppstå, vilka sedermera kunna ytterligare utvecklas, särsk. sedan man i dem trott sig se likheter med naturföremål el. i naturen förekommande figurer, t. ex. hudteckningar på vilda djur. Textilkonstens inflytande har varit betydande, då stiliseringen här redan är given, betingad av det tekniska förfarandet. Textil-mönster överföras ofta till annat material, målas el. tecknas, varvid de ej sällan mjukna och avrundas, så att t. ex. ett meandermönster kan bli till en spiral. I keramikdekoren äro de vin-kelräta, från textilteknik avledda figurerna mycket vanliga. Geometriska mönster övergå dock icke till rent naturalistiska, men naturalistiska figurer stiliseras ofta småningom i hög grad genom strävandet efter rytmisk anordning el. Uppslagsbok. VII. —. 1 därför att de måste pressas in på en given yta Den ursprungliga teckningen blir därigenom ofta alldeles förvandlad, och betydelsen därav glömmes ej sällan. Forskare ha likvisst genom jämförande studier av hela serier mången gång lyckats upptäcka ornamentens ursprung. Särsk. svårt är detta, då icke hela gestalter utan, som fallet ofta är, blott vissa detaljer av modellen återgivits. Stundom infogas också figurer, som eg. ej höra till, endast för att fylla en yta. Dekoren utgöres hos naturfolken ofta ej av linjemönster utan av ytmönster, vilket gör det svårt att urskilja de karakteristiska dragen. D. k. har hos de primitiva från början alltid magisk betydelse, och varje ornament är en symbol. De skilda dekorativa elementen kunna f. ö. ha olika ursprung. — Den dekorativa konsten hos naturfolken växlar från stam till stam, och inom samma stora område har den icke sällan högst olikartad inriktning. I Nordamerika utmärkte sig t. ex. n. v,-indianerna särsk. för sin plastiskt betonade, rika d. k., evad det gällde snidade el. målade bruksföremål, ss. skålar, skedar och kistor, el. vackra vävnader. Snart sagt allt var hos dem betäckt av rik or-namentik. Hos kalifornierna finna vi dekoren huvudsaki. koncentrerad till de oöverträffade korgarbetena, hos prärieindianerna åter figurer målade på tält och mantlar och en färgrik broderikonst, som huvudsaki. ägnades dräkter och hästmunderingar. Pueblofolken dekorerade rikt sin keramik och tillverkade vävnader. Hos Sydamerikas naturfolk är det textilkonst, flät-ning och keramik, som visa deras ofta betydande dekorativa talang. Dock förekomma också målningar med symbolisk betydelse på el. i husen. Genom hela Söderhavets konst går ett måleriskt drag, och den dekorativa konsten är där ofta synnerligen rik, särsk. i Melanesien. Såväl bostäder som vapen och bruksföremål äro rikt prydda med målning el. sniderier, och till d. k. få vi måhända även räkna den konstnärliga tatueringen hos maori och på Marquesas-öarna. Den tyngre och mera markerat ändamålsenliga afrikanska konsten ger också goda prov på dekorativ talang både beträffande flätverk, keramik och andra bruksföremål. — 2 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free