DEMERARA Démarche [-ma'rj] (fra.), åtgärd, inskridande, särsk. inom diplomatien. De'marchos [-kås] (grek., till demos, folk, och a'rchein, styra), d e m a r k, föreståndare för en demos (se d. o.). De Maré [dö' mare], släkt stammande från Frankrike, därifrån en medl. inflyttade till Sverige på 1640-talet och blev kammartjänare hos dåv. pfalzgreven Karl Gustav. Hans äldste son, drabanten Jacob D. (1655—1708), adlades Ridderborg; från en yngre son stammar nuv. släkten D., av vilken en gren adlades 1860 enl. R. F, § 37. C. 1) Rolf D., konstsamlare (f. e/s 1888), har företagit vidsträckta studieresor i etnografi och konst, bl. a. till Afrika, Amerika och Asien, och är ägare till en betydande samling av äldre spanskt och modernt franskt måleri. D., som länge varit bosatt i Paris, grundade där med Jean Börlin som koreograf 1920 den s. k. Svenska baletten, som han ledde till 1925. Han innehade 1924—27 Théätre des Champs-Élysées med tillhörande 2 mindre scener. G. K-g. Dema'rk, se Demarchos. Demarkation [-Jo'n] (fra), begränsning. Inom medicinen förstås med d. begränsningslinjen mellan frisk och sjuk vävnad. Demarkationslinje. 1) Folkr., officiellt fastställd gränslinje mellan två stater el. andra politiska områden. D. kallas särsk. den gränslinje, som påven Alexander VI genom en bulla 1493 utstakade mellan Portugals och Spaniens kolonialvälden i de nyupptäckta länderna. Den skulle dragas 100 spanska mil v. om Kap Verde-öarna; Spanien skulle härska v., Portugal ö. om denna gräns. 1494 flyttades den 270 mil längre åt v. I. A. 2) Krigsv., geografisk linje, som under viss överenskommen tid, t. ex. under vapenstillestånd, icke får av någondera parten överskridas. D. förekommer även vid dubbelsidiga fält-tjänstövningar för reglerande i tid och rum av de första sammanstötningarna. T. H-m. Demarkationsström, se Elektrofysiologi. Demaske'ra, taga bort masken, avslöja, blotta; krigsv., nu mindre brukligt: blotta, om batteri, som skall öppna eld. Demave'nd, vulkan i n. Persien, Elbrusber-gens högsta punkt, 5,670 m. ö. h., belägen c:a 80 km. n. o. om Teheran. Intet utbrott i historisk tid. Glaciärer. Snöfylld krater. Svavelkällor. O. Hj. Dembi'nski, H e n r y k, polsk general (1791 —1864), kämpade under Napoleon i Ryssland, vid Leipzig (1813), deltog i polska upproret 1830—31, förde 1849 befälet över Ungerns revolutionära armé, måste efter nederlaget vid Kåpolna träda tillbaka, blev ss. anförare för nordarmén slagen vid Temesvår (9/8 s. å.) och flydde till Turkiet. Efter 1850 var D. bosatt i Paris. [B.] Dembo'wski, E r c o 1 e, baron, italiensk amatörastronom (1811—81), observerade och uppmätte med stor noggrannhet en stor del av Wilhelm Struves dubbelstjärnor samt upptäckte dessutom själv ett stort antal sådana stjärnor. Ch. Deme'ns, se D e m e n t i a. Demente'ra (fra. démenter), förneka sanningen av, bestrida, särsk. om officiella el. auktoritativa tillkännagivanden; genom sitt beteende vederlägga el. jäva. — Subst.: d e-m e n t i. DemeTitia, dem e'n s, s 1 ö s i n n e, b lödsi n n e, betecknar ganska olikartade kroniska tillstånd, då individens intellektuella och affek-tiva själsverksamhet starkt avtagit, i ytterliga fall ända till utslocknande av allt medvetet själsliv. D. bildar slutstadiet i skilda sinnessjukdomar, vid vilka i allm. organisk förstöring av hjärnan ägt rum, t. ex. genom åldersförändringar: d. senVlis, senil demens; syfili-tiska förändringar: d. paraly'tica, paralysie gé-nérale. D. præcox, äldre namn på sjukdomar av schizofren typ. Se Sinnessjukdomar. S-m. Demeny [damani'], Georges, fransk fysiolog (1850—1917), var efter studier i Douai och Paris under Marey 12 år verksam vid en 1883 på hans initiativ i Paris upprättad fysiologisk anstalt samt 1902—08 prof, i fysiologi vid den militära gymnastikskolan i Joinville och ledde fr. o. m. 1903 även utbildningen av gymnastiklärare för de högre läroverken. D. har, oftast i skarp strid med anhängarna av sv. gymnastik i Frankrike, lagt grunden till den s. k. franska metoden för fysisk fostran. Han har bl. a. utgivit »L’éducation physique en Suède» (1892), »Les bases scientifiques de 1’éducation physique» (1902) och »Cours supé-rieur d’éducation physique» (1905). O.K-gh. Demera'ra, flod i Brittiska Guayana, upprinner i Maccaribergen och mynnar vid George-town, segelbar omkr. 120 km. Området kring floden bildar prov. D., c:a 175,000 inv. [J. C.] Vid D. ha några svenskar fordom ägt stora plantager: den ss. legendarisk arvlåtare bekante J. B. Lambert (död o. 1732; se denne), E. H. Huss (d. 1802) och J. Filén (d. 1822). Trol. på gr. av förväxling med Nya Sverige vid Delaware uppkom i mitten av 1800-talet sägnen, att vid D. fordom funnits en sv. koloni med samma namn, vilken borde återvinnas el. upplivas. Jfr B a r i m a. — Litt:. E. A Ortman, »Nya Sverige i s. Amerika» (1841); O. Högberg, »Lambertska milliarden» (1916). C. V. J. — 73 — — 74 —