- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 7. Dekorativ - Egenmäktig /
103-104

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Denfert-Rochereau, Pierre Marie Philippe Aristide - Den flygande holländaren - Denga - Denghoog - Denguefeber - Dengyo Daishi (Saicho) - Denham, Sir John - Denham, Dixon - Denia - Denier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DENFERT-ROCHEREAU Denfert-Rochereau [däfär-råfrå'], Pierre Marie Philippe A r i s t i d e, fransk militär (1823—1878), officer vid ingenjörvapnet 1845, deltog i flera fälttåg och sårades svårt vid Se-bastopol 1854. D. blev 1870 kommendant i Belfort, som han försvarade till fredsslutet. Han var medl. av nationalförsamlingen 1871—76 samt av de- puteradekammaren från 1876 men användes icke i aktiv tjänst. [E. Bz.] Den flygande holländaren, opera i 3 akter, text och musik av R. Wagner 1843, plägar betecknas ss. den första av Wagners reformatoriska operor (musikdramer). Den är ett mästerstycke, skriven som i ett enda andedrag. Pre. Wagner har hämtat stoffet för sin opera dels från en fantasi av H. Heine i »Memoiren des Herrn von Schnabelewopski», dels från W. Hauffs orientaliska saga om spökskeppet. Dessa och andra förf. (W. Scott, Longfellow, Sternberg, L. Schücking, C. M. Ekbohrn, V. Rydberg m. fl.) bygga i sin tur på sjö-manssägner om en holländsk sjökapten, som på gr. av något hemskt brott dömts att segla rastlöst omkr. på haven till domedag, vilka sägner tillkommit som förklaring av egendomliga synvillor på havet. v. S-w. Denga, ryskt mynt. D. började präglas o. 1375 och slogs då i silver. De medeltida d. kännetecknas av sin stora bildrikedom. 1700— 1828 präglades d. i koppar och voro då = Vioo kopek (se d. o.). N. L. R. Denghoog (fris., tingshög), gravhög på Sylt med Tysklands enda gånggrift av nordisk typ. Innehöll blott ett skelett men rikt gravgods av lerkärl, flintredskap och bärnstenspärlor. — Litt.: F. Wibel, »Der Gangbau des D:s bei Wenningstedt auf Sylt» (1869); L. Linden-schmit, »Die Alterthümer unserer heidnischen Vorzeit», 5 (1911). G. Em. Denguefeber [dä'ijga-], en epidemisk sjukdom, som förekommer i tropiska och subtropiska länder men också kan uppträda i den tempererade zonen, t. ex. i Grekland och Spanien. Smittoämnet är okänt; det tillhör de i mikroskopet ej synliga virusarterna och passerar genom Chamberlandsfilter. Sjukdomen överföres från människa till människa genom insektstick; såväl myggor (Culex fa'tigans) som stickflugor (Stegomy'ia fascia'ta) kunna överföra smittoämnet. Sjukdomen begynner plötsligt efter en inkubationstid på 3—7 dagar med hög feber, frysningar samt smärtor och svullnad av lederna. Efter 3 dagar sjunker temp. till det normala, och nu framträder det för sjukdomen karakteristiska utslaget. Det består i allm. av små, runda, litet upphöjda fläckar, något liknande mässling el. nässelfeber, ibland scharlakansfeber. Det försvinner efter ung. 24 tim. och efterlämnar en fin fjällning. På 5:e sjukdomsdagen stiger temp. åter, och patienten har samma subjektiva sjukdomssymtom som första gången. Efter 1—2 dagar faller temp. till det normala, och konvalescensen, som ofta är långvarig och åtföljd av stark matthetskänsla, inträder. Vid vissa epidemier (t. ex. i Grekland 1928) kan sjukdomen kompliceras av slemhinneblödningar och symtom från ryggmärgen och nerverna. Diagnosen är vid hopade fall oftast lätt, vid enstaka fall, ss. i början av en epidemi, mycket svår. Sjukdomen förväxlas då ofta med ledgångsreumatism el. influensa. Epidemierna kännetecknas av våldsam smittosamhet, dödligheten är däremot i allm. mycket ringa. Något spec. medel mot sjukdomen finnes icke. Behandlingen är rent symtomatisk. Profylaxen går ut på att bekämpa de sjukdomen överförande insektarterna. A. Fl. Dengyo Daishi, postumt ärenamn på den japanske munken Saicho (767—822 e. Kr.). Efter flerårig studievistelse i Kina grundläde han det berömda templet Enryakuji på berget Hieizan och blev en av buddismens främsta förkunnare i Japan, grundläggare av den mäktiga Tendai-sekten. B. K. Denham [dä'nam], Sir John, engelsk diktare (1615—69), framför allt känd som förf, till dikten »Cooper’s hill» (1642), en sirlig naturskildring i reflekterande stil, förebilden för Popes »Windsor forest». Bland hans övriga talrika arbeten märkas en tragedi, »The Sophy* (1741), och en elegi över Abraham Cowley. D:s samlade »Poems and translations» utkommo 1668. A. Km. Denham [dä'nam], D i x o n, engelsk Afrika-resande (1786—1828), deltog i H. Clappertons (se denne) resor, blev 1827 guvernör i Sierra Leone men dog året därpå i feber. D. utgav tillsammans med Clapperton »Narrative of tra-vels and discoveries in Northern and Central Africa» (1826). [J. C.] Denia [öä'-], stad i ö. Spanien i prov. Ali-cante vid Medelhavet; 12,612 inv. (1920). D. ligger vid foten av en klippa, på vars krön en slottsruin ligger. Hamnstad med export av russin, druvor och mandlar. Sv. vicekonsulat. H. Bm. Denier [danje']. 1) Fransk garnvikt, se — 103 — — 104 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free