DEPRETIS som upp till 394 m. under Medelhavets yta är fylld av Döda havet (se d. o.). En annan märklig d. är Turfan-d., som är nedsänkt i Central-asiens högplatå vid s. foten av ö. Tien-shan och når ned till 220 m. u. h. I Saharas nordligaste bräm vid foten av ö Atlas ligga åtskilliga dylika sänkor med saltsjöar och -träsk, de s. k. chotts (se d. o.) och med en minsta nivå av 31 m. u. h. — I vissa flacka kustländer med stor skillnad mellan ebb och flod ligga stora delar av landet under havets medelnivå, skyddade mot detta genom dammbyggnader. I Nederländerna utgöres c:a 25 % av landets hela areal av dylika från havet erövrade k u s t-d., vilkas största djup dock icke är större än 2 m. u. h., och vilka i allm. ligga högre än havsytan vid ebb. — I fuktiga klimat med nederbörd större än avdunstningen vattenfyllas däremot fördjupningarna i fasta jordytan upp till lägsta punkten på den omgivande bäckenkanten. Så uppstår det slag av sjöar, som man kallar k r y p t o-d. och som utmärka sig för att sjöytorna ligga högre men sjöbottnarna lägre än havsytan. Den märkligaste är Bajkalsjön, vars yta ligger 488 m. ö. h. och botten når ned till 1,035 m. u. h. Ett stort antal dylika krypto-d. finnas i Sverige, ss. Mälaren (0,5 resp. 65 m.), Vänern (44 och 54 m.) och Vättern (88 och 31 m.). J.F. 3) Med., själsligt tillstånd, som utmärkes av nedstämdhet. Olika grader förekomma från lätt förstämning, olust el. svårmod, till den djupaste förtvivlan, vilken i intensitet ofta i hög grad överstiger, vad en frisk människa även i livets mörkaste stunder förnimmer. Utpräglad d. utmärker sinnessjukdomar, i sht. vissa stadier av de s. k. mano-depressiva psykoserna. Depressionstillstånd utgöra melankolins (se d. o.) väsen. Den gladlynte, livsbejakande gripes av tungsinne, grubbleri och svårmod. Denna sinnesstämning avläses i ansiktsuttrycket, som blir förgrämt och förpinat utan leende. Den sjuke känner sig trött och matt, och den yttre hållningen är präglad av slapphet och långsamma, hämmade rörelser. Ofta ingår i d. en mer el. mindre stark ångestkänsla. D. karakteriseras framförallt av en hämning, d. v. s. en för-långsamning av alla psykiska processer, såväl själva tänkandet som dess omsättning i handling, rörelser. Den sjuke ser allting i mörkt, blir en utpräglad pessimist och har svårt att företaga sig något. 5.I-r. 4) Meteor., ett barometerminimum, se C y k-1 o n. 5) Nationalek., det tillstånd av pessimism och svag företagsamhet, som stundom drabbar näringslivet i sht efter en period av högkonjunktur med abnormt stegrad företagsamhet. D. utmärkes av sjunkande varupriser och minskad produktion. Se K r i s. T. E-r. Depre'tis, A g o s t i n o, italiensk politiker (1813—87). Urspr. advokat, spelade D. en fram trädande roll i Italiens enhetssträvan-den och invaldes 1848 i deputeradekammaren, som han därefter oavbrutet tillhörde. Minister för offentliga arbeten 1862, marin- och finansminister 1866— 67, blev han 1873 ledare för den radikala centern efter Rattazzi. 1876—78 var han mi nisterpresident, tillika finans- och utrikesminister, en kort tid 1879 ånyo ministerpresident, 1879—81 inrikesminister, därefter ministerpresident till sin död. Genom täta rekonstruktioner av ministären försvagade D. partibanden och behöll ledningen, det s. k. transformistiska systemet. 1882 genomdrev han jämte Mancini Italiens anslutning till trippelalliansen (sed. o.), modifierad genom tilläggsklausulen om kompensationer på Balkan (1887), som bidrog till alliansens sprängning 1915. D:s’ ekonomiska politik har starkt kritiserats och satts i samband med Italiens finansiella svårigheter in i senaste tid. Hans politiska tal utgåvos av deputeradekammaren 1888—92. Th. Deprez [daprä'], Marcel, fransk elektrotekniker (1843—1918), prof, i elektroteknik vid Conservatoire des arts et des métiers i Paris 1890, gjorde ett flertal uppfinningar särsk. inom mätteknikens område och konstruerade bl. a. indikatorer för ångmaskiner samt elek-trotekniska mätinstrument av olika slag. Bland de senare märkes särsk. D.-d’Arsonvals 1889 konstruerade galvanometer (se Elektriska mätinstrument). Mest bekant är D. för sina konstruktioner av likströmsmaskiner och för sina teoretiska undersökningar och praktiska försök beträffande kraftöverföring på stora avstånd medelst högspänd likström. R. L-n. Deprime'ra (fra. déprimer, lat. depri'mere), nedtrycka, nedstämma, i sht om lynne, sinnesstämning o. d. Se Depression. De profu'ndis. Begynnelseorden till Ps. 130 (i Vulgata 129) enl. Vulgatas latinska text D. p. clama'vi ad te, »ur djupen ropar jag till dig», tillhör de s. k. botpsalmerna (se d. o.) och förekommer i vissa ritualer inom romerskkatolska kyrkan, framför allt i dödsofficiet. Förr lade judarna synagogornas golv lägre än markens nivå, så att de bokstavligen kunde — 123 — — 124 —