Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Devanagari
- Dewar, Sir James
- Devarda-legering
- Dewars kärl
- Devaux, Paul Louis Isidore
- Develle, Jules Paul
- Developpabel yta
- Deventer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEWAR
råde längs Indiens v. kust ända t. o. m.
1500-talet och som ännu fortlever i balbodh el.
ma-rathi-d. och det sydindiska nandinagari. Den
n. varieteten av d. förekommer sparsamt på
inskrifter från 800-talet, talrikare på 900-talet
och blir under 1000- och 1100-talen
småningom förhärskande skriftform. Ur d.
utvecklades under senare hälften av 1000-talet
ben-galialfabetet, vilket i sin tur inverkat på den
s. k. nepalesiska hakskriften i Nepal (1100—
1400-talen). Termen sammanhänger med sanskr.
dèva, gud, och nagara, stad, men dess närmare
innebörd är okänd. C. F.
Dewar [djöa], Sir James, engelsk fysiker
och kemist (1842—1923), studerade i
Edinburgh, blev 1873 prof, i experimentell filosofi
i Cambridge och 1877 i kemi vid Royal
institution i London. D. var en produktiv
vetenskaplig förf. Hans viktigaste arbeten röra de låga
temperaturernas kemi och fysik. D. uppfann
det efter honom benämnda D:s kärl (se d. o.).
Han har ingående studerat förloppet av en
del kemiska reaktioner och metallernas
fysikaliska egenskaper vid mycket låga temperaturer.
1897 lyckades han jämte Moissan förtäta fluor
till vätska, och D. var den förste, som
bringade väte i flytande och fast form (1898 och
1900). D. har även framgångsrikt ägnat sig åt
spektralanalysen. N. R-e.
Deva'rda-lege'ring, en legering av 59 delar
aluminium, 39 delar koppar och 2 delar zink;
användes för kemiska reduktioner.
Dewars kärl [djöas], ett av J. Dewar
uppfunnet kärl för förvaring av substanser vid
mycket låga temperaturer. Det består av ett
dubbelväggat glaskärl med de mot varandra
vända sidorna försilvrade (el. förkopprade) samt
med lufttomt rum mellan väggarna. På detta
sätt uppnås synnerligen god värmeisolering.
Kärlet användes framför allt för förvaring av
flytande luft, flytande väte o. s. v.
Termosflaskan (se d. o.) är ett slags D. k. N. R-e.
Devaux [davå'], Paul Louis Isidor e,
belgisk politiker (1801—80). Radikal till sin
politiska åskådning, var D. jämte Rogier och
Lebeau en av grundarna av det doktrinära
partiet. I sin tidn. »Précurseur» arbetade han
för alliansen mellan de doktrinära och de
klerikala, varigenom Belgiens befrielse från
Holland 1830 möjliggjordes. Han deltog efter
denna i utarbetandet av den nya författningen
och förde 1831 underhandlingarna med prins
Leopold om övertagandet av den belgiska
kronan. 1863 föll D. igenom vid valen och deltog
sedan ej i det politiska livet. H. Bg.
Develle [daväT], Jules Paul, fransk
politiker (1845—1919), advokat, en tid J. Grévys
sekreterare, deputerad 1877,
understatssekrete
rare i Marcères ministär (1879) och i
Frey-cinets (1881), ordf, efter Carnot för gruppen
Union démocratique, lantbruksminister i
Frey-cinets, Goblets, Loubets och Ribots ministärer
(1886—87 och 1890—93), utrikesminister i
Du-puys ministär 1893; senator 1910, inflytelserik
medl. av olika senatsutskott. G. Lw.
Developpa'bel yta (fra. développé,
utvecklad, utbredbar) kallas varje buktig yta, som
kan uppskäras och utbredas i ett plan. D. y.
äro ett specialfall av de rätliniga ytorna, d. v. s.
ytor, som kunna alstras genom en rät linjes
rörelse. Ex. på d. y. äro de cylindriska och
koniska ytorna. Då en d. y. utbredes i ett
plan, kommer den kortaste kurvan mellan 2
givna punkter på d. y. att övergå i en rät linje
i planet (t. ex. en båge av en skruvlinje på
en cylinderyta). Ex. på en icke-utbredbar yta
är klotytan. H. D.
De'venter, stad i prov. Overijsel,
Nederländerna, vid Schipbecks inflöde i Ijsel, o. 106
Utsikt mot Deventer.
km. ö. om Amsterdam; 35,394 inv. (1929).
Järnvägsknut, framåtgående handels- och
industristad. Maskin-, tapet-, velociped- och
cigarettfabriker. Livlig handel med omlandet.
Agronomskola för kolonierna med museum m. fl.
bildningsanstalter. D. har delvis bibehållit sin
medeltida stadsplan. 1. M-g.
D. har betydande byggnader från medeltid
och renässans. »Storkyrkan», S:t Lebuinus,
började byggas på 1000-talet och har flera
romanska partier, särsk. kryptan; den ombyggdes
till större delen i gotik. Bergkerk hade också
urspr. en romansk prägel med sina två
fasad-torn. De Waag, en ståtlig byggnad i
nederländsk renässans, innehåller stadens historiska
museum; Landhuis, en annan vacker
1600-tals-byggnad, är nu polishus. Stadshuset upptar,
jämte bibi., ett tavelgalleri med bilder av
Ter-borch o. a. D.-mästare. E. W.
D. är en urgammal handelsplats, plundrades
— 215 —
— 216 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0138.html