DIEVENOW Dievenow [di'fanä], Oders ö., 35 km. långa mynningsarm mellan Wollin och fastlandet, bildar vid kretsstaden Kammin strandsjön Kamminer Bodden. Vid D. ligga badorterna och fiskehamnarna Berg D., Klein D., Ost D. och West D. I. M-g. Diez [dits], preussisk kretsstad i Hessen-Nas-sau, i Lahns dalgång; 3,309 inv. (1925). Diez [dits], Friedrich, tysk språk- och litteraturforskare (1794—1876), prof, i germansk och romansk filologi i Bonn sedan 1830. Banbrytande för vår kännedom om den provensalska trubadurdiktningen äro två av hans tidigare arbeten: »Die Poesie der Trouba-dours» (1826; 2 Aufl. av K. Bartsch 1883) och »Leben und Wer-ke der Troubadours» (1826; 2 Aufl. av K. Bartsch 1882). Under stark påverkan av J. Grimms forskningsmetoder ägnade han sig därefter väsentligen åt jämförande språkhisto-risk behandling av de romanska språken, på vilket område han ävenledes är av fullständigt grundläggande betydelse. Hans huvudverk äro här den mönstergilla »Grammatik der ro-manischen Sprachen» (3 bd, 1836—45; 5 Aufl. 1883) och hans för sin tid utmärkta »Etymo-logisches Wörterbuch der romanischen Sprachen» (2 bd, 1853; 5 Aufl. av A. Scheler 1887). — Litt.: K. Sachs, »F. D. und die romanische Philologie» (1878); E. Stengel, »D.-Reliquien» (1894); D. Behrens, »F. D.» (s. å.); W. Foerster, »Freundesbriefe von F. D.» (1894). [E. H.] Diez [dits], Robert, tysk bildhuggare (1844 —1922), var mestadels verksam i Dresden dels som lärare vid konstakad., dels som utövande konstnär i dekorativ och monumental riktning (springbrunnskultur m. m.). E. W. Diez [dits], Julius, tysk tecknare och målare (f. 1870), har utfört stora dekorativa fresker i Wiesbaden (Kurhaus), München (univ.), Leipzig (rådhuset) och flerstädes; verkar som prof, vid Kunstgewerbeschule i München. D. väckte först uppmärksamhet som talangfull och fantasirik tecknare, t. ex. i tidskr. »Ju-gend», där hans stil är skarpt linjemässig. I konsthantverket ansluter han sig till gammaltysk bondekonst. E. W. Diez [dits], Ernst, österrikisk konsthistoriker (f. 1878), har fullföljt sina studier vid Wiens univ. och där blivit e. o. prof, samt de sista åren också tjänstgjort som prof, i Penna, U. S. A. Som forskare har D. inriktat sig på Asiens konst; efter arbeten om byggnadskonsten i Chorasan och Afganistan har han utg. »Die Kunst der islamischen Völker» (1915, ny uppl. 1926), »Die Kunst Indiens» (1924), »Die Kunst des Islam» (1925) samt »The byzantine mosaics of the macedonian period in Greece» (1928). E. W. DifenaT, ett fenolat av diaminooxydifenyl, vilket funnit användning som fotografisk fram-kallare. DifenyT, CeHa.CeHs, förekommer i stenkols-tjära, framställes genom att leda bensolångor genom rödglödande, med poröst material fyllda järnrör, genom att behandla brombensol med natrium el. fint fördelad koppar vid 230°, genom att behandla diazoniumklorid och bensol med vattenfri aluminiumklorid o. s. v. D. är utgångsmaterial för många tekniskt viktiga produkter. Lj. DifenyTamFn, CbH5.NH.C8H5, kristalliserar i små vita, glänsande blad, som äro olösliga i vatten och utspädd saltsyra. D. ger med koncentrerade mineralsyror salter, vilka åter sönderdelas av vatten. D. har svagt basiska egenskaper, användes som reagens på salpetersyra. D.-b lått erhålles vid upphettning av d. med oxalsyra och därpå följande oxidation. Lj. DifenyTklorarsi'n, krigsv., se A r s i n e r. DifenyTmeta'n, b ensy Ib ensol, CøHs. CH2.C8H5, bildar långa prismatiska nålar med apelsinliknande lukt. Dess aminoföreningar äro viktiga färgämnen, vilka framställas genom kondensation av formaldehyd och motsvarande amin. Lj. Diffarrea'tio (lat), se Confarreatio. Di'fferdingerbalk, grov järnbalk av I-sektion med extra breda flänsar. Valsades i Europa tidigare endast i Differdingen, Luxemburg, men tillverkas nu av flera stålverk. Användes mycket som byggnadsbalk. Jfr Balk. v. S. Différé-telegram, LG-telegram (télégrammes différés), utomeuropeiska telegram, som mot nedsatt avgift befordras i tur efter vanliga telegram. C.T.S. Differens [-ä'ns el. -a'gs] (fra. différence, av lat. differe'ntia, till di'fferens, pres. part, till diffe'rre, vara olika m. m.), skillnad, olikhet, skiljaktighet. — Different (fra. différent), olikartad, skiljaktig, olika. Differe'nsaffär, börsaffär, varmed parterna icke avse ett verkligt köp el. en verklig försäljning utan endast en uppgörelse av skillnaden på förfallodagen mellan varans el. värdepapperets pris vid affärens ingående och vid dagen för dess reglering. Om priset fallit till denna dag, har köparen att betala differensen till säljaren; om priset stigit, är det däremot — 323 — — 324 —